Klöversobermal, Anacampsis fuscella är en fjärilsart som först beskrevs av Eduard Friedrich Eversmann 1844. Klöversobermal ingår i släktet Anacampsis, och familjen stävmalar, Gelechiidae. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Utseende Klöversobermalen har en vingbredd på 10–14 mm. Framvingarnas ovansida är mörkbrun med bronsglans och ibland svart eller mörk teckning. Bakvingarna är ljusbruna, huvudet brunt, gula pedipalper och antennerna är ljusgrå, mittkropp och bakkropp bruna.
Larven är grågrön med ryggranden mörkgrågrön. Huvudet glänsande svart, med en brun fläck ovanför ögonen, hjässan och pannkanten ljusgrå, främre bröstsegmentet brungrått, nackskölden svart med en smal ljusgrå rand i mitten. Ryggskölden är gul eller gråbrun, dess sidor smalt mörkgrå i främre delen.
Utbredningsområde I Sverige är klöversobermalen bara hittad på ett dussintal lokaler i Södermanland och Uppland, från Mariefred i söder till Älvkarleby i norr och till Östhammar i öster. I övrigt är arten bara känd från Finland och södra Ural. Arten beskrevs 1844 från södra Ural, och hittades sedan i Finland på 1980-talet. I Sverige upptäcktes den 1990 vid Films kyrkby i Uppland.
Ekologi Klöversobermalen flyger från början av juli och en bit in i augusti. Klöversobermalen är knuten till torra soliga lokaler, främst längs grusåsar. Skjutfält och grustäkter fungerar idag som livsmiljöer, medan malen förr troligtvis fanns i naturliga rasbranter och på betade eller brandpräglade åsar. Värdväxten är skogsklöver (Trifolium medium) och för att klöversobermalen ska kunna nyttja värdväxten måste den stå öppet i sand eller grus. Fjärilen kan påträffas på skogsklöver från gryningen till solnedgången, och på natten gömmer den sig i förnan. Den är mycket obenägen att flyga, och har därför med största sannolikhet svårt att sprida sig.
Klöversobermalen lägger sina ägg på skogsklövern, och larverna kan påträffas från juni en bit in i juli, mellan 3 och 4 blad av skogsklöver som de spinner ihop. Sedan förpuppar sig larverna i spinnet.
Hot och skyddsåtgärder Enligt rödlistan i respektive land är arten starkt hotad, EN, i både Finland och Sverige. Det största hotet mot klöversobermalen är igenväxning av de sandiga miljöer där den finns. Igenväxningen beror både på naturlig igenväxning med tall och gräs och på plantering av nedlagda täkter. Flera av de idag kända lokalerna befinner sig i kraftig igenväxning. Samtidigt bildas knappt några nya öppna sandmiljöer.
Länsstyrelsen i Uppsala har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram för klöversobermalen. I åtgärdsprogrammet föreslås åtgärder som inventering, skötsel av klöversobermalens lokaler, och information, som berörda länsstyrelser arbetar med.
Källor
Åtgärdsprogram för klöversobermal Externa länkar
Upplandsstiftelsen
Kategori:Stävmalar Kategori:Hotade arter i svensk flora och fauna Kategori:Insekter i palearktiska regionen