''Denna artikel handlar om Sankta Klara kloster i Stockholm. För klostret i Dubrovnik, se Sankta Klaras kloster, Dubrovnik, för klostret i Köpenhamn, se Sankt Clara Kloster. miniatyr|Klara kloster avbildat på Blodbadsplanschen 1524. Sankta Klara kloster var ett medeltida nunnekloster inom Sankta Klaras orden, en kvinnlig orden inom Franciskanorden. Klostret låg där S:ta Klara kyrka i Stockholm idag står. Före reformationen var det ett av Stockholms tre kloster, och det enda nunneklostret. Det fungerade från 1289 till 1527.

Grundandet alt=Gåvobrevet från Magnus Ladulås till Sankta Klara kloster.|miniatyr|Gåvobrevet från Magnus Ladulås till Sankta Klara kloster. Kung Magnus Ladulås grundade klostret i början av 1280-talet. Genom kungens generösa donationer fick nunneklostret tillgång till mark långt utanför stadens gränser. Han donerade 1286 den mark där klostret skulle ligga, och 1288 flera gårdar som skulle utgöra dess inkomst, däribland Rörstrand, Karlberg samt Djurgården med tillhörande fisken. Han lät också lägga om vägen till Uppsala för att den inte skulle störa klostret.

Vid grundandet 1289 lät Magnus Ladulås placera sin sexåriga dotter Rikissa i klostret, där hon 1335 skulle bli dess abbedissa och därefter styra klostret till åtminstone 1347. Rikissa var den tredje abbedissan i ordningen av de 20 som är kända.

År 1376 inträdde Ingeborg Nilsdotter, dotter till Nils Kettilsson (Vasa), i klostret, och hon var möjligen abbedissa år 1408Äldre svenska frälsesläkter, vol II:1 s. 103–4.. En annan känd medlem av klostret från 1333 var Ingeborg Knutsdotter som tidigare varit gift med prins Erik Valdemarsson.

Verksamhetstid Medlemmarna i Klara kloster fick aldrig visa sig utanför klostrets gallergrindar. Klostrets omfattande affärsverksamhet sköttes därför av sysslomannen, som valdes av abbedissan och agerade med hennes fullmakt.Torbrand, Dagny (1968). Klara kloster i Stockholm: ett exempel på agrar stordrift under medeltiden. Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, 0585-3508; B 15. Stockholm: Kulturgeografiska inst., Stockholms univ. De som bosatte sig i hus på klostrets mark fick stadsprivilegier som borgare. Nunnorna samarbetade med franciskanermunkarna på nuvarande Riddarholmen, vilka fungerade som deras biktfäder och hade uppsikt över nunneklostret. Samtidigt fanns i början en konflikt med munkarna över norra malmens sand och lera, vilka användes till murbruk åt båda klostren.

Kung Magnus Eriksson skattebefriade klostrets ombud. 1347 tog kungen klostret under sitt personliga beskydd och förbjöd sina fogdar att beskatta det. År 1358 befriades klostret från alla former av skatt, även vid de tillfällen då allmän beskattning utfärdades. År 1366 tillerkändes även klostrets underlydande detta privilegium. År 1365 klagade abbedissan Kristina hos kungen över att hans fogdar, riddare och väpnare for fram "såsom glupande ulfvar bland menlösa lamm" mot klostret och dess egendomar, vilket ledde till att kungen 1365 förordnade marsken Karl Ulfsson till klostrets ombud och beskyddare, för att försvara dess privilegier.

Klara kloster hade gott anseende. 1300-talets beskrivs som klostrets storhetstid. Då mottog klostret flera donationer och fungerade som ett jungfrustift för högadeln. Klostret bedrev åtminstone fram till 1450 en utlåningsverksamhet mot pant, det vill säga att man lånade ut pengar med jordfastigheter som säkerhet. År 1495 förberedde Sten Sture d. ä. ett krigståg mot ryssarna i Finland. Ärkebiskop Jakob Ulfsson förde då Sankt Eriks banér från Uppsala till Klara klosterkyrka där det placerades under stora högtidligheter. Det var också i Klara klosterkyrka som kung Hans avlade sin kungaed 1497.

Under 1400-talet tycks dock klostret ha drabbats av allt sämre ekonomi. Det brann 1406 och 1446, och efter den andra branden verkar klostret aldrig riktigt ha återhämtat sig. Efter 1450 utgjordes klostrets nya nunnor allt mera av stockholmskvinnor med icke-adlig, borgerlig bakgrund. Därmed skänktes inte längre jordegendomar till klostret. Klostret upphörde med sin utlåningsverksamhet och även med att byta till sig och köpa egendomar under 1400-talet.

År 1508 var klostret så fattigt att abbedissan tvingades vädja till stadens borgerskap om ekonomiskt bistånd. Ärkebiskopen förklarade att nunnorna skulle be förböner för alla som gav dem bidrag. Hjälpen tycks inte ha varit tillräcklig, utan abbedissan ansökte även om hjälp hos påven som gav klostret avlatsprivilegier. År 1515 brann klostret än en gång, och 1521 var trupper förlagda omkring klostret, vilket orsakade skadegörelse. Under Gustav Vasas befrielsekrig mot Danmark belägrades staden av svenska trupper som slog läger på klostrets mark. År 1523 tvingades klostret av ekonomiska skäl avskeda sin biktfader Mårten Johansson, för att nunnorna var: "stadda i så dråplig nöd och lifsfara, att de ej kunde värja och försvara hans eller sitt eget lif och hälsa".

Avveckling Klara kloster upphörde delvis på grund av abbedissan Anna Leuhusens danskvänliga hållning under kriget. Vid Västerås riksdag 1527 beslöts att "klostren, som lågo på malmen utanför Stockholm, dem till stort men, som i staden bo, när fejd är, och fienden till skydd, måtte nedbrytas och teglet användas till stadsmurarna samt bostäder till nunnornas behof anskaffas i staden, där de kunde vistas och hålla sin gudstjänst dock utan att tvingas därtill".

Klostret revs vid Gustav Vasas reduktion 1527. Byggnadsmaterialet användes till att förstärka stadens försvarsmurar, däribland förmodligen Birger jarls torn. Liksom med de övriga klostren i Sverige fick nunnorna nu tillstånd att lämna klostret om de ville, gifta sig om de ville, eller bli kvar i klostret.

Efter att ha fördrivit Gråbröderna från Riddarholmen lät kungen nunnorna från Klara flytta in i munkarnas klosterbyggnad. Då denna byggnad gjordes om till ett hospital 1531 fick alla nunnor som inte själva var gamla och sjuka i uppgift att arbeta som sjukvårdare. Nunnorna bodde kvar i Gråmunkeklostret ända fram till Johan III:s tid, och upprätthöll fortsatt sin egen ordning under en abbedissa. De omnämns sista gången år 1573, då en av de sista nunnorna, Edelina, dog på Danviks hospital.Stålberg 1864, sid 119

Föreståndare Källorna nämner tjugo av abbedissorna i Klara kloster. Den sista i det fysiska klostret var Elin Thomasdotter. Efter rivningen fortsatte nunnorna att leva med samma organisation under en abbedissa åtminstone fram till år 1573.

Ingeborg Thörnesdotter (Hjorthorn) (1314) se SDHK-nr: 2618 se även SDHK-nr: 2861 Gertrud (1322) Helvig (1335) Rikissa Magnusdotter (cirka 1336–1348) Gertrud (1349–1355) se SDHK-nr: 3037 o 5711 Brita/Birgitta (cirka 1364–1366) se SDHK-nr: 8851 Kristina (1372) se SDHK-nr: 9891 Märta Nilsdotter (1387) se SDHK-nr: 13324 Ingeborg, möjligen identisk med Ingeborg Nilsdotter (Vasa), (1408) se SDHK-nr: 17101, 10865 o 26254 Birgitta Magnusdotter (cirka 1430–1453) se SDHK-nr: 25326 och SDHK-nr: 17600 Ramfrid Petri (1480) Anna Reinholdsdotter Leuhusen (cirka 1508–1525) Elin Thomasdotter (cirka 1525–1527) se SDHK-nr: 38655

Arkeologi miniatyr|Klostrets källarvalv i kvarteret Duvan 1906. I bakgrunden syns Klara prästgård. Delar av klosterområdet har genomgått arkeologiska undersökningar, exempelvis år 2000. Byggnaderna har stått mycket nära 1200-talets strandlinje. Som brukades i medeltida kloster har det funnits en kringbyggd gård söder om kyrkan, avgränsad av byggnadslängor. Dagens kyrka står på den medeltida kyrkans grund, vilket förklarar att den är diagonal i relation till det omgivande gatunätet från ca 1640.

Bilder

Referenser Noter

Tryckta källor

https://archive.is/20130418093930/http://svenskuppslagsbok.se/47881/klara-kloster-nunnekloster/ Stockholmska promenader: Hufvudstadens historika minnen, offentliga ... AvGustaf Thomée Svenska kyrkoreformationens historia, Volym 1 av Lars Anton Anjou http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=klara+kloster+abbedissa&f=True&EndastDigitaliserat=false&Fritext=&Namn=&Ort=&DatumFran=&DatumTill=&AvanceradSok=False

Externa länkar

Kategori:Tidigare kloster i Sverige Kategori:Kloster i Stockholm Kategori:Kyrkobyggnader i Gamla stan Kategori:Ej längre existerande byggnader på Norrmalm Kategori:Stockholm under medeltiden Kategori:Franciskanorden i Sverige Kategori:Ej längre existerande romersk-katolska kyrkobyggnader i Sverige Kategori:Franciskankloster i Sverige Kategori:Sverige under 1200-talet