Lawrence Heap Åberg, född 23 juli 1851Stockholm, Storkyrkoförsamlingen, Födda 1845-1853 (CA:21), s. 228 i Sankt Nikolai församling, Stockholm, död 1 april 1895 i Uppsala, var en svensk filosof och anhängare av Boströms filosofi.
Karriär Åberg påbörjade högskolestudier år 1871 och tog kandidatexamen två år senare. 1877 avlade han licentiatexamen samt disputerade med avhandlingen: "Om familjens begrepp och väsentligaste grundformer". Han utsågs året efter till docent i praktisk filosofi vid Uppsala universitet.Inscannad faksimil av tryckt skrift hämtad från Murberget 2014-07-14 (Länsmuseet Västernorrland). http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/4/9/3/33118_ca_object_representations_media_49368_original.pdf Som filosof gjorde Åberg flera försök att kombinera boströmianismen med modern naturvetenskap (bland annat Darwin). I skrifterna "Ett försök att uppvisa darwinismens öfverensstämmelse med en rationelt idealistisk verldsåskådning" (1874) och "Darwinismens betydelse för sedliga och religiösa frågor" (1881) försökte han visa hur Boströms och Darwins idéer kunde förenas. Ett annat försök att modernisera boströmianismen gjordes i "Quinnans plats i Boströms filosofiska system" (1884). En del skrifter gavs ut anonymt, andra under pseudonymer som "Styrbjörn Starke" och "Amicus Veritatis".
Åberg var medlem i den kulturradikala studentföreningen Verdandi. För eftervärlden har han framstått som en av de mest liberala boströmianerna och början till slutet på den boströmianska hegemonin vid svenska universitet. Åberg tillhörde dock inte tidens radikala intellektuella, till exempel var han motståndare till preventivmedel som han menade förvandlade äktenskapet till ett slags prostitution. Till Nordisk familjebok bidrog han med flera filosofiska artiklar under beteckningen L.H.Å. En fiktiv Lawrence Heap Åberg figurerar i Gustaf af Geijerstams roman Erik Grane som "docent Hegardt".af Geijerstam, Gustaf (1885) Erik Grane. En Upsalaroman, Stockholm: Gernandts Boktryckeri-Aktiebolag, s. 193-205
Familj Namnet Heap kom från modern Mary Evelina Heap som var född på ön Menorca av amerikanska föräldrar och gifte sig med Åbergs far i Paris 1849. Modern dog i lungsot när Åberg var ett år gammal.Stockholm, Storkyrkoförsamlingen, Döda 1835-1853 (FA:6), bild 185 Fadern Ernst Georg Åberg var läkare och vistades långa perioder utomlands, främst i Buenos Aires där han gifte om sig och bildade en ny familj. Åberg visade sin moderna syn på äktenskap genom att 1887 gifta sig utanför sin egen sociala krets, något som han själv kallade för en mesallians.Brev från Ernst Georg Åberg till Lawrence Heap Åberg den 7 augusti 1877, Kungliga Bibliotekets arkiv, Stockholm Tillsammans med hustrun Augusta Ågren (1865–1942)Uppgifter från Augusta Nilsson (f. Ågren) gravsten på S:t Pauli Norra kyrkogård i Malmö via Billion Graves. Hämtat 2014-07-15. fick han sonen Yngve Heap-Åberg (1888–1969) och dottern Astrid Heap-Åberg (1891–1975). Efter Åbergs död gifte Augusta Ågren om sig med licentiaten Johan Wilhelm Nilsson (1868–1922).Svenskt biografiskt handlexikon II (1906), s. 767
Död Lawrence Heap Åberg begick självmord. En dödsruna i Tidning för Wenersborgs stad och län skildrar Åbergs död på följande vis:
Docenten Åberg har på senare tider lidit af höggradig nervositet, och otvifvelaktigt har själfmordet begåtts i ett anfall af sinnesförvirring. Han satt på måndags afton vid sitt arbete, då det plötsligt vid half 9-tiden blef tyst i hans rum. Då man vid half 12-tiden öppnade dörren, fanns Åberg hängande i spjällsnöret.Tidning för Wenersborgs stad och län, 5 april 1895 Kungliga Biblioteket
Enligt Norra Skånes tidningar framstod Åberg under sista tiden som alltmer förändrad:En under de senare åren tilltagande excentricitet avlägsnade dock helt säkert mången av de gamla vännerna från honom och han kände sig slutligen isolerad och missförstådd. Då professuren i praktisk filosofi nyligen blev ledig vid prof. Sahlins avgång var Åberg en bland de sökande - kanske den i grund och botten mest meriterade. Säkerligen har han anat att hans öde dock skulle bli att förbigås vilket tillsammans med ekonomiska bekymmer fördystrat hans sinne.En dödsruna från årsboken Nornan ger "tyngande näringsbekymmer" som en förklaring till självmordet och fortsätter:En tilltagande sjuklighet, utvecklad om ej rent af framkallad af öfveransträngande arbete, gjorde honom dock allt mera dyster och besynnerlig, och gaf under sorgliga omständigheter anledning till hans för tidiga bortgång.Åberg är begravd på Danderyds kyrkogård. Hans hustru ligger begravd på S:t Pauli norra kyrkogård i Malmö.
Referenser Frängsmyr, Tore Svensk idéhistoria under tusen år. Del II, 1809-2000. (2004) Stockholm: Natur & Kultur, s. 166 Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. Band 1. (1871), s. iv Nordisk familjebok. Band 33. (1922), s. 907f Nordin, Svante (1981) Den Boströmska skolan och den svenska idealismens fall. Lund: Nya Doxa, s.132ff Gårdlund, Torsten (1990) Knut Wicksell : rebell i det nya riket. Stockholm: SNS Förlag, s. 62f. Harnesk, Paul (1962) Vem är vem - Stor-Stockholm., s. 419 RootsWeb's WorldConnect Project: The Jan Eurenius Database" Genealogía Familiar Dödbok för Uppsala domkyrkoförsamling (1895). Hämtat från Riksarkivets digitala samling (SVAR)
Kategori:Svenska filosofer under 1800-talet Kategori:Boströmianer Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet Kategori:Födda 1851 Kategori:Avlidna 1895 Kategori:Män Kategori:Personer som begått självmord Kategori:Gravsatta på Danderyds kyrkogård Kategori:Forskare från Stockholm