Sievers lag, som postulerades av den tyska filologen Eduard Sievers, reglerar fördelningen av -j- och -ij- samt -w- och -uw- enligt föregående stavelses kvantitet i de germanska respektive indogermanska språken. Enligt lagen sätts en homorgan vokal före halvvokalerna -j- och -w- när de föregås av en lång stavelse.
Exempel Sievers lag träder in efter långstavig bas: gotiska haírdeis 'herde' < urgermanska *herđijaz < urindoeuropeiska *kerdʰjos. Sievers lag uteblir efter kortstavig bas: gotiska harjis 'här' < urgermanska *harjaz < urindoeuropeiska *korjos.
Litteratur Bammesberger, Alfred (1990) Die Morphologie des urgermanischen Nomens. Heidelberg Barrack, Charles M., (1998) Sievers' law in Germanic, New York. Berkeley insights in linguistics and semiotics, Band 22 Edgerton, Franklin (1932), Sievers' Law and IE. weak grade vocalism, Language 10: 235-265 Edgerton, Franklin (1943), The Indo-European Semivowels, Language 19: 83-124 Krahe, H. & Meid, W. (1969) Germanische Sprachwissenschaft II: Formenlehre. Berlin. S. 13f Lindeman, Frederik Otto (1965), Le loi de Sievers et le début du mot en indo-européen, Norsk Tidsskrift for Sprogvidenskap 20: 38-108 Sihler, Andrew (2006), Edgerton's Law: The Phantom Evidence, Universitätsverlag Winter,
Kategori:Historisk lingvistik Kategori:Urindoeuropeiska