Algonkin-baskiskt pidginspråk var ett pidginspråk som talades av baskiska valfångare, Mi'kmaq- och Innu-indianer samt andra talare av algonkinspråk kring Saint Lawrenceviken, som idag ligger i östra Kanada. Basker bosatte sig i området 1527, och pidginspråket anses ha börjat utvecklats under 1530-talet och varit väl spritt under andra halvan av seklet. Språket användes även av franska valfångare och handelsmän som handlade med pälsvaror kring Newfoundland och Labradorhalvön.
Historik Algonkin-baskiskan var spridd i området runt viken under andra halvan av 1500-talet, och själva den baskiska närvaron i området nådde sin topp åren 1550–1580. I början av 1600-talet mer eller mindre avslutades de baskiska seglatserna till Saint Lawrenceviken, på grund av minskad tillgång på val, spanjorernas minskande inflytande i Nordamerika och en ökad närvaro av engelsmän, nederländare och fransmän."Basques". Thecanadianencyclopedia.com. Läst 2 november 2013.
Exempel på Algonkin-baskiska Algonkin-baskiska Baskiska Svenska elege erege kung orignak oreinak älgar barilia barrika fat atouray atorra tröja capitaina kapitaina kapten kessona gizona man
Även inslag från franska förekom, till exempel "garramersies" från grand merci, "stort tack".
Se även Baskisk-isländskt pidginspråk
Referenser Artikeln är baserad på franska och spanska Wikipedia. Noter
Källor Bakker, P. (1989): "The language of the coast tribes is half basque" i: Antropological linguistics 31, s. 117-147. Bakker, P. (199?): "Davis Strait, Hudson Strait and the Gulf of Saint Lawrence" i: Language contact in Artic, s. 270-309, General Trends in Linguistics 49?. Kurlansky, M (1997): The Basque History of the World. London, Vintage. Mitxelena, L. (1984): "Lingüística inmanente y lingüística trascendente" i: Anuario del seminario de filología vasca "Julio Urquijo", 18, s. 251-266, Donostia-San Sebastián, Excma. Diputación Foral de Guipúzcua.
Kategori:Pidginspråk