Äpplet var jämte regalskeppet Vasa ett av två stora örlogsfartyg som byggdes i slutet av 1620-talet på uppdrag av Gustav II Adolf. Det sjösattes 1629, sänktes som försvarsanläggning 1658 och återupptäcktes 2021 av marinarkeologer vid museet Vrak i ett sund utanför Vaxholm.

Historik Bakgrund och bygge 1625 undertecknade Gustav II Adolf ett kontrakt som gällde bygget av två stora örlogsfartyg – Vasa och Äpplet.

Äpplet byggdes på samma varv som Vasa men slutfördes en aning senare och kom att ha något annorlunda proportioner. Orsaken kan vara att en ny byggmästare, Hein Jakobsson, tagit över och modifierat skeppet sedan den ursprungliga byggmästaren Henrik Hybertsson dött 1627. Jakobsson slutförde således även bygget av Vasa. Han sade sig ha breddat Vasa med en dryg fot och hade antagligen ännu bättre möjligheter att modifiera designen på Äpplet. Enligt mätningar blev akterpartiet 7,0 meter brett, jämfört med Vasas 5,9 meter. Detta parti blev även högre, och i princip alla dimensioner blev något större på Äpplet jämfört med Vasa.

Skeppet hade plats för 66 kanoner och var 47,7 meter långt och 12,6 meter brett.

Äpplet ska inte förväxlas med det Äpplet som byggdes i Västervik några år tidigare men såldes av kronan redan 1625. Det finns inte mycket litteratur om något av skeppen, men en del av det som finns förväxlar byggandet av 1628 års Äpplet med en reparation av det tidigare Äpplet. Namnen på regalskepp återanvändes under 1600-talet regelmässigt, och exempelvis fanns totalt fyra Äpplet, fyra Kronan och minst fyra Scepter. Dessa tre namn valdes som symboler för den svenska kungamakten, där kronan, riksäpplet och spiran (scepter) var Sveriges tre riksregalier. Även senare har fartygsnamn återanvänts många gånger, vilket färjeresenärer på exempelvis Stena Line (där Stena Danica syftar på totalt fyra olika fartyg) kunnat notera.

Tid som regalskepp Äpplet sjösattes 1629, mindre än ett år efter att Vasa förlist. Trots förändringarna i konstruktionen blev Vasas systerfartyg inget helt lyckat fartyg, vilket tolkats som att stora örlogsskepp med flera kanondäck var komplicerade skapelser.

Skeppet blev ingen succé och låg under sin aktiva tid mest förtöjd. Hon användes dock 1630, när svenska armén skeppades över till Tyskland under trettioåriga kriget. Trots att andra skepp var mindre valde Riksamiralen oftare dem, då de rörde sig bättre. I samma storleksklass fanns i den svenska örlogsflottan även systerfartygen Kronan (1632) och Scepter (sjösatt 1634, satt i tjänst 1636).

År 1658 var Äpplet slitet, och skadorna bedömdes för kostsamma att reparera. Efter nästan 30 år i bruk sänktes Äpplet året efter utanför Vaxholm, för att spärra av sundet som ett skydd mot fiender. Sammanlagt blockerades av försvarsskäl, från Gustav Vasas dagar, tio sund i farvattnen runt Vaxholm med stenkistor och fartyg som kasserats.

Återfinnande Marinarkeologer från Vrakmuseet fann i december 2021 ett stort skeppsvrak utanför Vaxholm, efter pågående vraksökningar 2019 kring bland annat Vaxholms kastell och i samarbete med dykare från Svenska marinen. Läget för fyndet hade antytts via forskning i befintliga arkiv.

Kanonportar i de nedfallna sidorna fanns på två nivåer, vilket bekräftade att det rörde sig om ett örlogsskepp med två kanondäck. Redan vid denna första besiktning noterades likheterna med regalskeppet Vasa, vilket väckte förhoppningar om att man funnit något av Vasas systerskepp.

Under våren 2022 genomfördes marinarkeologiska undersökningar av vraket genom bland annat träprover och mätning. I oktober 2022 kunde som ett resultat Vrakmuseet bekräfta att det var regalskeppet Äpplet som de funnit utanför Vaxholm. Äpplet bedömdes vara relativt välbevarat, även om delar av övre kanondäck rasat samman.

Det var olika faktorer som gav vid handen att det var Äpplet som påträffats, bland annat att balklagren påminde om de på regalskeppet Vasa. Eken som använts hade huggits ned i Mälardalen 1627, på samma plats där även eken som använts för systerskeppet Vasa fällts något åt dessförinnan. Förtygets mått, detaljer i konstruktionen, prover på träet och arkivmaterial pekade alla åt samma håll, att Vasas systerskepp Äpplet hade återfunnits.

Återfinnandet av Äpplet har också kommit att bidra till ytterligare sjöhistorisk kunskap. Det gäller bland annat hur stora krigsskepp under 1600-talets gång utvecklades från ett instabilt Vasa till mer sjödugliga jättefartyg med kapacitet att kontrollera sjöfarten på Östersjön. Denna kapacitet var av avgörande betydelse för Sveriges möjlighet att under seklet hävda sig som stormakt i norra Europa.

Inga planer finns på att lyfta Äpplet från sin grav på sundets botten, och marinarkeologerna har inte gått ut med exakt information om position och djup. Bland annat bedöms ett sådant företag bli för kostsamt. Däremot har fortsatta dykningar lett till fynd av bland annat träskulpturer, och man har planerat konstruktion av en 3D-modell av skeppet.

Galleri

Se även Regalskeppet Riksäpplet Lista över svenska vrak

Referenser

Vidare läsning

Kategori:Svenska regalskepp Kategori:Fartyg sjösatta under 1620-talet Kategori:Skeppsvrak i Stockholms skärgård