David Axelsson Hummel, född 13 juli 1893 i Ekeberga i Småland, död 2 januari 1984 på LidingöSveriges dödbok 1947–2009, 2010 och begravd på Norra begravningsplatsenNorra begravningsplatsen, gravnummer 22 från hittagraven.stockholm.se, var en svensk läkare, forskningsresande och motståndsman under andra världskriget.

Biografi Ungdom David Hummel växte upp i Kosta, där fadern Axel Hummel var VD för Kosta glasbruk. Efter studentexamen studerade han medicin vid Karolinska institutet i Stockholm där han blev medicine licentiat år 1923, och under de följande åren hade han olika läkarförordnanden.

Forskningsresande Hummel var medlem i den sista Hedinexpeditionen under åren 1927–1934 som expeditionens läkare, men deltog också i expeditionens övriga aktiviteter. På egen hand samlade han in växter i GansuHummel, David (1893–1984) från JSTOR Plant Science , bland annat Rhododendron; delar av detta material finns i Göteborgs Botaniska Trädgård, samt deltog även i kartritningar och insamlande av djur. Einar Lönneberg, Till kännedom om Gobiöknens fågelfauna, Fauna och Flora, 1931 Han deltog senare i en arkeologisk expedition under ledning av Hanna Rydh till Indien 1953, samt var skeppsläkare på olika valfångstexpeditioner till Södra Ishavet mellan åren 1957 och 1963.

Provinsialläkare Efter Hedinexpeditionen blev han som provinsialläkare i Frostvikens kommun stationerad i Gäddede vid den norska gränsen under åren 1932–1956. Under denna tid gjorde han stora insatser för att förbättra folkhälsan, bland annat var tuberkulos ett stort problem. Hummel skaffade då en distriktssköterska till kommunen, vaccinerade mot tuberkulos, isolerade sjuka, och ordnade så att kommunen byggde ett badhus.

Motståndsman Under andra världskriget var Hummel aktiv i motståndsrörelsen mot tyskarna och hjälpte många norska flyktingar, samt var kontaktman för kurirtrafiken mellan Norge och Sverige."Spioner och kurirer" från Landsarkivet i Östersund Han hade även kontakt med Sonja Wigert, som blev älskarinna till den tyske rikskommissarien i Norge, Josef Terboven, för att kunna spionera på honom.Terboven ble lurt av norsk elskerinne Aftenposten, 28 januari 2007 För sina insatser fick han efter kriget kommendörstecknet av S:t Olavsorden och Finlands vita ros. Ur motiveringen år 1946 till kommendör av S:t Olavsorden: "for særlig fremragende fortjenester av Norges sak under krigen".S:t Olav til svenske statsborgere, Verdens Gang, 27 november 1946, sidan 2 Han fick även ge namn till en gata i Namsos, Dr. Hummels veg."Svensk lege - norsk krigshelt" Tidningen Vaajma, nr 3, 2013, sid 4-5

Frostviken Hummel var mycket intresserad av Frostviken och Frostvikens historia, och var initiativtagare till bildandet av Frostvikens Hembygdsförening år 1935, samt genom åren mycket aktiv i föreningen. Efter sin pensionering vistades han varje sommar i sin sommarstuga nära hembygdsgården i Gäddede.

David Hummel fick år 2006 en väg uppkallad efter sig i Gäddede, Doktor Hummels väg.Legendarisk läkare får egen väg, Sveriges Radio Jämtland, 14 juni 2006

Referenser Tryckta källor Hummel, David A:son i Vem är det 1981, sid 496

Fotnoter

Externa länkar Personbilder i Jämtlands läns museums bildarkiv David Hummels arkiv i Nationella Arkivdatabasen "David Hummel – en riktig travlare" ur Travlarnytt nr 4 2006, Travellers Club i Stockholm. Arkiverad 2016 i Internet Archive.

Kategori:Svenska provinsialläkare Kategori:Personer i Sverige under andra världskriget Kategori:Svenska upptäcktsresande Kategori:Kommendörer av Sankt Olavs orden Kategori:Kommendörer av Finlands Vita Ros’ orden Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm Kategori:Personer från Ekeberga socken Kategori:Födda 1893 Kategori:Avlidna 1984 Kategori:Män