Hets

Hets är en svensk film från 1944 regisserad av Alf Sjöberg och med manus av Ingmar Bergman, som även var filmens regiassistent.

Filmen hade premiär den 2 oktober 1944 på biograf Röda Kvarn i Stockholm samt i sju svenska städer, och den delade en första plats vid en omröstning i Biografbladets och Svenska Filmjournalisters Klubb 1944–1945. Vid filmfestivalen i Cannes år 1946 tilldelades filmen Grand Prix.Utmärkelser på Svensk Filmdatabas Filmen har även visats i TV.

Handling Filmen handlar om gymnasisten Jan-Erik Widgren, spelad av Alf Kjellin, som går i latinlinjens fjärde ring, L IV, på ett läroverk. Studentexamen närmar sig och Widgren har svårigheter med latinet. Han utsätts för sataniska läxförhör av den sadistiske latinläraren "Caligula", spelad av Stig Järrel, och blir anklagad för fusk då han blir påkommen med att ha skrivit in latin-översättningen i boken. Han får anmärkning och hans föräldrar känner sorg och skam över straffet.

En natt är Jan-Erik på väg hem och hittar en berusad ung kvinna gråtande på gatan. Han känner igen henne som Bertha, expediten i en tobaksaffär nära skolan, och följer henne hem. Bertha har smak för män och sprit, och Jan-Erik tillbringar större delen av natten vid hennes säng.

Jan-Eriks klasskamrat Pettersson har skolkat från en latinlektion men klassföreståndaren "Pippi" låter sig bevekas av Petterssons förtvivlan och utdelar ingen anmärkning. I stället försöker han tala i enrum med Caligula om dennes sätt att undervisa. Caligula slår styvnackat ifrån sig, men blottar till sist en spricka i försvaret. Jag har varit sjuk, mycket sjuk, säger han.

Jan-Erik kopplar av hemma hos Bertha, när plötsligt telefonen ringer. Hon svarar men telefonen är tyst. Hon blir rädd och börjar gråta. Jan-Erik lugnar henne och går sedan hem. Bertha springer efter honom och de kysser varandra utanför porten. När Bertha åter kommit in varar hennes lugn bara några ögonblick. Hon upptäcker att en man har kommit in i rummet.

Efter en skrivning går Jan-Erik hem till Bertha. Hon är berusad och svår att tala med. Hon vill eller förmår inte svara på vem som har fått henne att dricka. Jag vill inte dela dig med någon, säger Jan-Erik och går. Några dagar senare försöker Bertha få kontakt med Jan-Erik men han säger att han inte vill ha med henne att göra. En kväll går han dock hem till hennes lägenhet men finner henne död i sängen. Han hör ett ljud från tamburen och upptäcker Caligula som försökt gömma sig i ett hörn. Jag har inte gjort det, säger Caligula. Jan-Erik försvinner och Caligula ringer polisen. Han får följa med till polisstationen och hålls kvar i väntan på obduktionen. Hon söp ihjäl sig, konstaterar obducenten. Caligula släpps.

Jan-Erik kallas till rektorn. Caligula har påstått att han sökt upp Bertha för att övertala henne att sluta träffa Jan-Erik. Hon dricker sprit och faller plötsligt död ner, Då kommer Jan-Erik, låser upp dörren med egen nyckel och anklagar honom (Caligula) för att han dödat henne. Jan-Erik tillstår en del av påståendena. När Caligula kommer in i rummet och hånler bakom rektorns rygg anklagar Jan-Erik honom för mord och klipper till honom. Jan-Erik relegeras.

Alla Jan-Eriks kamrater klarar examen. Vid rektorns och lärarnas avtackning är Caligula med. När det är Jan-Eriks bäste vän Sandman att ta farväl av Caligula säger han bara 'Svin' och går därifrån. Jan-Erik flyttar in i Berthas lägenhet. Skolans rektor kommer till lägenheten och erbjuder att hjälpa Jan-Erik att komma på rätt spår. En skakad, försvagad Caligula kommer till lägenheten efter att rektorn har gått, och söker någon form av förlåtelse, men Jan-Erik avvisar honom och går istället ut i dagsljuset till en utsikt som blickar över hela staden.

Rollista miniatyr|Alf Kjellin som gymnasisten Jan-Erik Widgren. Alf Kjellin – Jan-Erik Widgren, elev på latinlinjen i ring L IV Mai Zetterling – Bertha Olsson, expedit Stig Järrel – "Caligula", lektor i latin Olof Winnerstrand – rektorn Gösta Cederlund – "Pippi", klassföreståndaren Hugo Björne – doktor Nilsson Stig Olin – Sandman, elev i L IV Olav Riégo – byrådirektör Torsten Widgren, Jan-Eriks far Märta Arbin – fru Widgren Jan Molander – Pettersson, elev i L IV Bertil Solberg – "Knatten", försenad elev i inledningen Bengt Dalunde – ynglingen som glömt sin psalmbok Anders Nyström – Bror Widgren, Jan-Eriks lillebror Nils Dahlgren - poliskommissarien Gunnar Björnstrand, Nils Hultgren, Rune Landsberg, Richard Lund - lärare Albert Ståhl - Sång-Pelle Torsten Hillberg - läkaren i bårhuset John Zacharias - assistentläkare i bårhuset Lillie Wästfeldt - polissyster Birger Malmsten - Kreutz, elev i L IV Greta Stave - Selma, husa Carl-Olof Alm, Rolf Bergström, Bengt van der Burg, Bengt Carenborg, Lars-Gunnar Carlsson, Curt Edgard, Claes Falkenberg, Sten Gester, Olle Gillström, Palle Granditsky, Carl-Einar Gregmar, Gunnar Hedberg, Lars Lindberg, Allan Linder, Lennart Nyberg, Bengt Persson, Arne Ragneborn, Sven Birger Strömsten, Gustaf Svensson, Tom Österholm - elever i L IV

Anna Olin som Tant Elisabeth klipptes bort före premiären.

Om filmen

Den 16 januari 1943 hade Ingmar Bergman utsetts av Svensk Filmindustri (SF) till "regiassistent och manusförfattare" på ett ettårigt initialt kontrakt. Bergman, som blev sjuk och blev inlagd på sjukhus under vintern 1942–43, skrev manus till Hets, för vilket SF förvärvade rättigheterna i juli 1943. Latinläraren Caligula är delvis baserad på latinläraren Sjögren (även spelad av Stig Järrel) i filmen Lågor i dunklet från 1942 av regissören Hasse Ekman.Katz, Ephraim. The Film Encyclopedia (5th ed.) New York: HarperCollins, 1998.

Inspelningen, där Ingmar Bergman var regiassistent, skedde i två etapper. Den första etappen, för interiörscener, ägde rum från 21 februari till 31 mars 1944 på Filmstadens studior i Råsunda norr om Stockholm. Skolscenerna spelades in på Norra Latin och Södra Latin i Stockholm samt på skolgårdar i Södertälje.Inspelningsplatser på Svensk Filmdatabas Den andra etappen, som täckte utomhusscenerna, omfattade endast tio dagar i slutet av maj samma år. I sin andra självbiografi, Bilder, beskriver Bergman inspelningen av exteriörerna som sin faktiska regidebut:

När inspelningen var nästan färdiginspelad gjorde jag min debut som filmregissör. "Hets" slutade egentligen med att alla tar studentexamen, utom Alf Kjellin som går ut bakvägen i regnet. Caligula står och vinkar i fönstret. Alla menade att detta slut var för mörkt. Jag fick skriva till en scen i den döda flickans våning där skolans rektor talar Kjellin till rätta med Caligula som rädd förlorare ylande i trappan nedanför. Själva slutscenen visar Kjellin i morgonljuset. Han går mot den vaknande staden. Dessa sista exteriörer fick jag order att filma, eftersom Sjöberg hade andra uppdrag. De var mina första professionella bilder. Jag var galen av upphetsning. Den lilla filmtruppen hotade att gå hem. Jag skrek och förbannade så att folk vaknade och tittade ut genom sina fönster. Klockan var fyra på morgonen.Bergman, Ingmar; Bilder Stockholm: Norstedts Förlag, 1990.

Hets deltog som ett av två svenska bidrag (den andra var Blod och eld av Anders Henrikson) vid filmfestivalen i Cannes 1946, där filmen tilldelades Grand Prix National. Filmen deltog även som ett av tre svenska bidrag vid filmfestivalen i Venedig 1947.

Hets publicerades som novell i Filmjournalen nr 51 1944 och som bildnovell i Bildjournalen nr 12-15 1959.

För den nästan 19-åriga Mai Zetterling, som spelade en av sina tidiga filmroller här, markerade Hets hennes genombrott som filmskådespelerska.

Peter Ustinov blev så entusiastisk över filmen att han skrev en pjäs efteråt, som hade premiär i London 1948 som Frenzy (vilket även var filmens engelskspråkiga distributionstitel).

Musik i filmen Filmens originalorkestermusik skrevs av Hilding Rosenberg, en kompositör som, liksom många av sina samtida (Malcolm Arnold, Ralph Vaughan Williams, Georges Auric, Dmitrij Sjostakovitj), kombinerade en produktiv karriär inom orkestermusik med filmarbete under 1940- och 1950-talen.

Din klara sol går åter opp, körsång Allena Gud i himmelrik, körsång Glädjens blomster, jazzversion med Thory Bernhards som vokalist Sjungom studentens lyckliga dag, körsång.

Inspelningsplatser Norra Latin, Stockholm Södra Latin, Stockholm Bal Palais, Stockholm.

Mottagande

Hets väckte intensiv debatt i pressen om förhållandena på de svenska gymnasieskolorna. På ett personligt plan publicerade den protyska tidningen Aftonbladet ett brev från Henning Håkanson, rektor för den privata Palmgrenska samskolan där Ingmar Bergman hade varit elev. Håkanson reagerade på en intervju med Bergman som publicerades i Aftonbladet samma dag som filmen släpptes:

Herr Bergmans uttalande, att hela hans skoltid var ett helvete, förvånar mig. Jag minns tydligt att både han, hans bror och hans far var mycket nöjda med skolan. Efter sin studentexamen har också Ingmar Bergman uppenbarat sig i skolan vid vår julfest, glad och nyter och av allt att döma utan någon känsla av agg vare sig mot skolan eller mot dess lärare. Saken ligger nog till på ett annat sätt. Den gode Ingmar var ett problembarn, lat men ganska begåvad, och att en sådan typ ej lätt inordnar sig i en daglig ordnad studiegång, är naturligt. En sådan skola kan ej vara anpassad för drömmande bohémer utan för normalt funtade arbetsmänniskor.Aftonbladet 5 oktober 1944, s 16

Den 9 oktober svarade Bergman:

Först var det alltså "det 12-åriga helvetet" (ruggigt uttryck förresten. Inte använt av mig utan av den som intervjuade mig. Jag vill minnas att jag sade "helsike", och det är skillnad det). Ja! Jag var en mycket lat gosse och mycket rädd därför att jag var lat, därför att jag sysslade med teater i stället för med skolan och därför att jag avskydde att passa tider, stiga upp om morgnarna, läsa läxor, sitta stilla, bära kartor, ha raster, skriva skrivningar, tugga förhör, kort sagt och utan krusiduller: jag avskyddde skolan som princip, som system och inrättning. Jag har sålunda absolut inte velat komma åt min egen skola utan alla skolor. Min skola var som jag tydligt påpekade i den olycksaliga intervjun efter vad jag förstår varken bättre eller sämre än andra inrättningar för samma ändamål. Min vördade rektor skriver också (nog så skarpt): 'En skola kan ej vara anpassad för drömmande bohemer utan för normalt funtade arbetsmänniskor'. Vart skall de stackars bohemerna ta vägen? Skall elevmaterialet uppdelas: Du är bohem, du är arbetsmänniska, du är bohem osv! Slipper bohemerna? (-) Det finns lärare man aldrig glömmer. Gubbar man gillade och gubbar man avskydde. Min vördade rektor hörde och hör fortfarande (i mitt fall) till den förra kategorin. Jag har också en känsla av att min älskade rektor inte har sett filmen än. Vi borde kanske gå och se den tillsammans!Aftonbladet 9 oktober 1944

Recensioner Alla recensenter var överens om att Hets var en bra och angelägen film. Regissören Alf Sjöberg, fotografen Martin Bodin och manusförfattaren Ingmar Bergman hyllades för sina insatser.

Signaturen Filmson i Aftonbladet inledde med att prisa regissören: