Cliffhanger – Svindlande avgrund (originaltitel: Cliffhanger) är en amerikansk action- och äventyrsfilm som hade biopremiär i USA den 28 maj 1993. Läst 14 september, 2019. Filmen, som regisserades av finländaren Renny Harlin, var en stor kommersiell framgång och spelade in över 250 miljoner dollar.
Filmen följer en kapplöpning i Klippiga bergen mellan ett par bergsklättrare och en grupp förhärdade internationella brottslingar efter tre borttappade väskor från det amerikanska finansdepartementet innehållandes 100 miljoner dollar och har Sylvester Stallone och John Lithgow i huvudrollerna.
Handling Gabe Walker är en bergsklättrare som jobbar för Rocky Mountain Rescue i de södra delarna av Klippiga bergen. En dag ska han och några kollegor utföra ett vanligt rutinuppdrag, men något går hemskt fel där högt uppe i bergen.
Åtta månader senare kommer Gabe tillbaka hem efter att ha arbetat i Denver, med avsikten att försöka övertala sin flickvän Jessie att följa med honom därifrån. Räddningscentralen får samtidigt ett radioanrop om att fem bergsklättrare gått vilse i en storm uppe i bergen, och Gabe ger sig något motvilligt upp i bergen igen för att hjälpa sin tidigare kollega Hal under räddningsarbetet, men det visar sig vara ett falskt nödanrop av en liga internationella terrorister på jakt efter sina borttappade pengar. Gabe Walker lyckas frigöra sig från ligan och inleder själv jakten på pengarna för att rädda sin vän.
Rollista
Produktion Filmens manuskript skrevs av Michael France och omarbetades senare av huvudrollsinnehavaren Sylvester Stallone. Historien är baserad på en förlaga (Rouge's Babylon) av den amerikanske bergsklättraren John Long. Ett tidigt inspelningsutkast från den 30 mars 1992 namngav också den engelsk-australiske manusförfattaren Terry Hayes som en bidragande manusförfattande kraft.Cliffhanger, shooting draft The Daily Script (dailyscript.com). Läst 12 september, 2019.
Regissören Renny Harlin berättade för den brittiska tidningen The Independent i samband med filmens amerikanska premiär att han inte ville göra en konventionell bergsklättringsfilm. miniatyr|höger|365px|Berget Monte Cristallo i Dolomiterna där delar av filmen spelades in.
Harlin påpekade också att han inte alls gillar när andra filmregissörer har en spektakulär inspelningsplats till sitt förfogande men inte drar nytta av det genom att visa den helt ut i sina filmer. Enligt Harlin så bör man sätta samman tagningarna så att det syns att man verkligen är på plats, annars så kan man enligt Harlin lika gärna spela in filmen hemma i sitt eget badrum. Cliffhanger spelades in med kameror och linser från Panavision UK.Filmens eftertexter
Trots att filmens handling utspelar sig i Klippiga bergen i Colorado så spelades filmen huvudsakligen in i de italienska Dolomiterna, i bergen i och omkring Cortina d'Ampezzo. Stall, Bill. Los Angeles Times. 2 juni, 1993. Läst 12 september, 2019. De flesta klättringsscenerna spelades in vid bergsgruppen Tofane en bit väster om Cortina d'Ampezzo. Produktionsbolaget betalade 80 miljoner italienska lire för att få tillgång till alla befintliga inspelningsplatser, exempelvis den 27 meter långa hängbron Ponte Cristallo på berget Monte Cristallo. Filmens eftertexter listar förutom Cortina d'Ampezzo även den italienska huvudstaden Rom och Durango i sydvästra Colorado som inspelningsplatser. Innan filmskaparna bestämde sig för Italien så hade potentiella inspelningsplatser scoutats i Spanien, Österrike, Frankrike, Nya Zeeland, Kanada och USA. Inspelningarna i Cortina d'Ampezzo ägde rum mellan den 11 april och den 2 juni 1992 medan inspelningarna i Cinecitta Studios i Rom avslutades den 19 augusti 1992.Cliffhanger (1993) — History AFI Catalog – American Film Institute (catalog.afi.com). Läst 19 september, 2019. miniatyr|vänster|300px|Ett berg i bergskedjan Tofane där de flesta klättringsscenerna spelades in. Även om huvudrollsinnehavaren Sylvester Stallone medgav för Renny Harlin, på plats i Italien innan själva inspelningen av filmen ens hade börjat, att han led av höjdrädsla och inte tänkte ge sig upp högre i bergen än klackarna på sina egna cowboystövlar, så lyckades Harlin ändå övertyga Stallone om att själv ge sig upp på de högsta bergstopparna. Som högst var de uppe och filmade på omkring 3960 meters höjd."Renny Harlin tricked Sylvester Stallone into facing his fear of heights for Cliffhanger" Daily Express. 21 februari, 2013. Läst 19 september, 2019.
Filmtidningen Screen International rapporterade den 22 november 1991 om att den nyzeeländske skådespelaren Sam Neill hade rollbesatts som Sylvester Stallones närmaste kollega i filmen, men rollen som Hal Tucker gick till sist till Michael Rooker som tidigare bland annats synts som seriemördare i Henry – en massmördare (1986) och som assisterande allmän åklagare i JFK (1991).
Den tyske bergsklättraren Wolfgang Güllich och den amerikanske diton Ron Kauk var bergsklättringsstand-ins för Sylvester Stallone i de mer avancerade klättringsscenerna.Cliffhanger på IMDb.com Kauk var även stand-in för Michael Rooker, Janine Turner och Leon Robinson. Güllich avled dock innan filmen fick premiär efter att han somnat vid ratten i sin bil på autobahn mellan München och Nürnberg och kört av vägen den 29 augusti 1992. Han dog två dagar senare, den 31 augusti, på ett sjukhus i Ingolstadt efter att aldrig ha återfått medvetandet. I filmens eftertexter tillägnas filmen Wolfgang Güllichs minne.
Scenen i vilken rollfiguren Richard Travers tar sig från det ena planet till det andra längs med en vajer filmades i USA då sådana stunttrick är olagliga i Europa. Stunttricket, som kostade över en miljon dollar att filma och som förevigades på en höjd över 4500 meter, utfördes av den brittiske stuntmannen Simon Crane. Stunttricket har en plats i Guinness Rekordbok som det dyraste stunttricket någonsin i en film. miniatyr|höger|200px|Husbyggnad i Cortina d'Ampezzo som användes under inspelningen. Under inspelningen av inledningsscenen, när Sarah glider ur Gabe Walkers grepp och faller mot sin död, så släpptes den amerikanska stuntskådespelerskan Georgia "Gia" Phipps 165 meter över en 300 meter djup bergsklyfta fastsatt i en fem millimeter tjock klättringskabel, för att sedan hissas upp igen."Stuntwomen say work’s tough, finding next job even tougher" Variety Staff. Variety. 22 juli, 1993. Läst 15 september, 2019.
Filmbolaget Carolco Pictures som producerade filmen hade först planerat att göra en orkan-katastroffilm betitlad Gale Force, regisserad av Renny Harlin och med Sylvester Stallone i huvudrollen, som i en första manusversion författad av David Chappe handlade om en ensam man som försvarar en kuststad mot en grupp banditer. En andra manusversion, författad av Joe Eszterhas (som tidigare legat bakom manuset till 1992 års Carolco Pictures-producerade kommersiella succéfilm Basic Instinct – iskallt begär), behöll endast orkanen men var annars tänkt som ett film noir-drama. Carolco Pictures kände dock att de inte kunde sälja Eszterhas mer konstnärliga triangeldrama till sina utländska distributörer, vilket ledde till att även han hoppade av projektet. När ytterligare två manusförfattande lag togs in så hoppade istället Renny Harlin av projektet för att istället gå vidare till Cliffhanger, och Sylvester Stallone, som hade ett långtidskontrakt med Carolco Pictures, följde även han med till det nya filmprojektet.Sylvester Stallone's Gale Force -- The actor's hurricane themed movie gets pushed aside Thompson, Anne. Entertainment Weekly. 4 oktober, 1991. Läst 15 september, 2019.
Mottagande Filmen var en publik framgång och spelade in över 250 000 000 dollar på en budget på 70 000 000 dollar. Den var framförallt populär utanför USA, i huvudsak i Europa, och spelade in omkring 170 000 000 dollar utanför den amerikanska marknaden, jämfört med omkring 84 000 000 dollar på hemmaplan. Filmen nominerades till tre Oscarsstatyetter vid Oscarsgalan 1994, för bästa ljud, bästa ljudredigering och bästa specialeffekter, men förlorade i alla tre kategorierna till Jurassic Park. Filmen nominerades dessutom till fyra Golden Raspberry Awards vid 1994 års gala på Hollywood Roosevelt Hotel, för sämsta film, sämsta manliga biroll (John Lithgow), sämsta kvinnliga biroll (Janine Turner) och sämsta manus (Michael France och Sylvester Stallone), men kammade även under denna gala noll bland statyetterna. Läst 11 september, 2019. Broeske, Pat. H. New York Times. 12 juni, 1994. Läst 11 september, 2019. Filmen erhöll också en nominering till japanska filmakademins pris (Nippon Akademī-shō) för bästa utländska film vid 1993 års gala men förlorade i kategorin till Jurassic Park. Innan filmen hade allmän premiär i Los Angeles och New York den 28 maj 1993 förhandsvisades den vid filmfestivalen i Cannes den 13 maj 1993 i en särskild visningskategori utanför tävlan.Cliffhanger (1993) – Details AFI Catalog – American Film Institute (catalog.afi.com). Läst 10 november, 2019.Festival de Cannes: Cliffhanger festival-cannes.com. Läst 10 november, 2019. miniatyr|höger|150px|Filmkritikern Roger Ebert var positivt inställd till filmen och tyckte att den, trots sin icke trovärdiga handling, levererade precis vad den utannonserat i form av överdådiga stunttrick och specialeffekter. Den amerikanske filmkritikern Roger Ebert vid Chicago Sun Times gav filmen en positiv recension, och tre stjärnor av fyra möjliga i betyg. Ebert menade förvisso att handlingen inte var det minsta trovärdig men att detta inte spelade någon roll eftersom filmen levererade vad den utlovat genom överdådiga stunttrick och specialeffekter, och att det var underhållning nog för publiken. Ebert beskrev en av filmens inledande scener, när en av rollfigurerna tar sig över från ett flygplan till ett annat i luften med hjälp av en vajer, som en slags blandning mellan Coopers kupp (1981) och Alive (1993). Han poängterade även att en av filmens bedrifter är att övertyga publiken om att Lithgow och Stallone är jämbördiga kombattanter."Cliffhanger Movie Review & Film Summary (1993) | Roger Ebert" Ebert, Roger (rogerebert.com). 28 maj, 1993. Läst 11 september, 2019. Marjorie Baumgarten vid Austin Chronicle var även hon positivt inställd till filmen och gav den tre och en halv poäng av fem möjliga. Hon menade dock att filmens svagare stycken är när den pausar för dramatiska ögonblick, som hon jämförde med små korta teaterpjäser uppe på bergstopparna. Enligt Baumgarten behövs det inga psykologiska nyanser för att driva filmens handling framåt."Cliffhanger – Movie Review" Baumgartner, Marjorie. Austin Chronicle. juni 4, 1993. Läst 11 september, 2019.