Gustav Adolf Deißmann (eller Deissmann), född 7 november 1866 i Langenscheid, död 5 april 1937 i Wünsdorf (numera en stadsdel i Zossen), var en tysk protestantisk teolog.
Deißmann blev professor i Nya testamentets exegetik 1897 i Heidelberg och 1908 i Berlin. Han ägnade huvuddelen av sitt vetenskapliga arbete åt utforskningen av den hellenistiska tidens grekiska språk. Han höll 1907 föreläsningar i Cambridge (han var teologie hedersdoktor vid flera brittiska universitet) samt 1910 och 1918, på inbjudan av Olaus Petristiftelsen, föreläsningar i Uppsala (om Paulus och om den tyska vetenskapliga teologins betydelse för kyrkans enhet). Under första världskriget var han en av Tysklands andliga ledare, ej minst genom publikationen "Evangelische Wochenbriefe" (1914-21). Genom ärkebiskop Nathan Söderblom brevväxlade han 1918 med ärkebiskopen av Canterbury, Randall Davidson, för att utverka fred och barmhärtighet. Deißmann invaldes 1930 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.
Bibliografi i urval Bibelstudien (1895, 1897)Licht vom Osten (1908; flera upplagor)Urgeschichte des Christentums (1910)Paulus. Eine kultur- und religionsgeschichtliche Skizze (svensk upplaga 1910, tysk upplaga 1911)Die Stockholmer Bewegung. Die Weltkirchenkonferenzen zu Stockholm 1925 und Bern 1926 von innen betrachtet'' (1927)
Källor Noter
Tryckta källor
Kategori:Tyska professorer i teologi Kategori:Alumner från Humboldt-Universität zu Berlin Kategori:Alumner från Tübingens universitet Kategori:Personer verksamma vid Heidelbergs universitet Kategori:Personer verksamma vid Humboldt-Universität zu Berlin Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Personer i Tyskland under 1800-talet Kategori:Personer i Tyskland under 1900-talet Kategori:Födda 1866 Kategori:Avlidna 1937 Kategori:Män Kategori:Ugglan Kategori:Hedersdoktorer