Fideikommiss (från latinets fideicommissum, "anförtrott gods" av fides "tro", "tillit" och commissum "anförtrott", "överlämnat") är ett förordnande, vanligen i testamente, varigenom föreskrivs att viss egendom ska, utan att kunna avyttras, i viss angiven ordning (oftast efter förstfödslorätt med företräde för manlig avkomma) tillfalla den ene efter den andre inom en viss släkt eller grupp av personer. I allmänt språkbruk menas med fideikommiss vanligen den egendom – fastigheter eller lösöre – som förordnandet omfattar.
Numera tillåter de flesta länder inte skapande av fideikommiss, och i flera länder har de befintliga avskaffats, eller är på väg att avskaffas. Huvudsyftet med en fideikommissbildning var att säkerställa att egendomen övergick till nästa generation utan att delas upp och därmed minskas.
Innehavaren av ett fideikommiss kallas fideikommissarie men personen äger strikt betraktat inte egendomen (även om personen står som lagfaren ägare till egendomen), men disponerar, förvaltar och har rätt till inkomster från egendomen.
Frankrike Fideikommissinstitutet avskaffades i Frankrike under franska revolutionen men återinfördes temporärt under Napoleons tid vid makten. Under hans tid inrättades fideikommisset Gallierasamlingen, idag knutet till huvudmannen för den svenska kungliga släkten Bernadotte.
England Engelska gods överfördes från generation till generation utan att delas upp genom det som kallas Fee tail.
Sverige Såsom ett förstadium till fideikommiss kan man betrakta de ärftliga hertigdömena till Gustav Vasas söner, Gustav II Adolfs donation till Uppsala universitet samt förläningar i form av Sveriges grev- och friherreskap. Ursprungligen hade fideikommissförordnanden en osäker ställning i svensk rätt, men genom 1686 års testamentsstadga lagfästes rätten att stifta fideikommiss.
Rätten att stifta fideikommiss var inte begränsad till adelsmän eller ens till män. Hustrurs rätt att stifta fideikommiss var dock villkorad av godkännande; om mannen vägrade kunde hustrun vända sig till domaren.6 § 1686 års testamentsstadga David Nehrman kommenterade testamentsstadgans fideikommissregel på följande sätt.
Testamentsstadgan ersattes av 1734 års ärvdabalk, som vars regel "Vil någor, man eller qvinna, giöra testamente; hafve våld giöra thet munteliga eller skrifteliga, med eller utan vilkor [...]"16 kap. 1 § 1734 års ärvdabalk ansågs medföra rätt att stifta fideikommiss.
För de flesta svenska fideikommiss har fideikommissförordnandet skett genom ett testamente. Vissa fideikommiss har bildats till följd av gåvobrev. Enstaka fideikommiss har bildats genom en annan typ av rättshandling. I fideikommissförordnandet angav man vilken arvsordning som skulle gälla för egendomen ifråga. Det vanligaste var att egendomen skulle ärvas odelad från far till äldste son enligt primogenitur. Dock förekom att man skrev in så kallad änkesätesrätt, vilket innebar att en änka efter ägaren skulle få sitta i orubbat bo under sin livstid. Först därefter skulle arvtagaren enligt fideikommissbrevet få träda till. En annan vanlig arvsordning var att äldste son, eller, om son inte fanns, äldsta dotter, tillträdde fideikommisset, t.ex. Råbelövs slott och Odersberga stiftades enligt testamente av Anna Katarina Ridderschantz till fideikommiss för hennes döttrar, och hennes dotter Sofia Christina von Böhnen (1727-1786) var i enlighet med detta fidekommissarie från 1763 till 1786.Erdmann, Nils, Vid hovet och på adelsgodsen i 1700-talets Sverige: en tidskrönika, Wahlströms, Stockholm, 1926 Det har också förekommit att fideikommiss där enbart kvinnor kunnat vara innehavare.
Det förekom att fideikommissurkunder bekräftades av Kungl. Maj:t, men detta var aldrig ett krav för att fideikommisset skulle uppstå. Fideikommissurkunden gällde före den legala arvsordningen (på samma sätt som ett testamente gäller före den legala arvsordningen).
Under inflytande av idéerna från franska revolutionen infördes i Sverige 1810 förbud mot instiftande av fideikommiss i fast egendom. Instiftande av fideikommiss i lös egendom kunde ske ända fram till 1930. Frågan om fideikommissens vara eller inte vara har sedan slutet av 1800-talet ofta debatterats. Efter många diskussioner i riksdagen och många utredningar beslutades den 27 november 1963 att de resterande fideikommissen skulle avvecklas då den sittande fideikommissarien gick ur tiden, se nedan om avvecklingslagen. Då fanns det cirka 200 bestående fideikommiss i landet. Sedan avvecklingslagen trädde i kraft har de flesta fideikommiss avvecklats. År 2006 fanns 24 fideikommiss med fast egendom. Tidigare var flera av de kvarvarande fideikommissen bland de största privata lantegendomarna i Sverige; i och med att avvecklingen fortsatt är det tveksamt om så är fallet numera.
Eftersom det aldrig har funnits någon registrering av fideikommiss är det oklart hur många fideikommiss som funnits. Ett fideikommiss är än idag ingen juridisk person. En pågående systematisk inventering av juridiska och geografiska verk inom ramen för forskningsprojektet Att konservera godsen vid släkten. Fideikommiss i Sverige under 400 år har hittills identifierat 260 olika jordfideikommiss i Sverige bestående av omkring 430 herrgårdar och stadsfastigheter.
Avvecklingslagen Avvecklingslagen trädde i kraft den 1 januari 1964. Huvudregeln i avvecklingslagen är att ett fideikommiss ska avvecklas när innehavaren avlider.https://lagen.nu/1963:583#P3 Då upphör fideikommisset varvid den avlidnes efterträdare enligt fideikommissurkunden ärver hälften av egendomen medan återstoden fördelas enligt ärvdabalkens bestämmelser eller vad som föreskrivs i den avlidnes testamente.
Regeringen kan emellertid förordna att fideikommissurkundens bestämmelser ska fortsätta gälla om den finner att fideikommissegendomen har ett synnerligt kulturhistoriskt värde.https://lagen.nu/1963:583#P6 Detta har skett sex gånger, bland annat fideikommissen Erstavik, Övedskloster och Fullerö. Erstavik är numera avvecklat, en generation senare än vad som skulle skett om giltighetstiden inte hade förlängts.
Fideikommissaktiebolag För att kunna hålla samman stora skogs- och jordbruksegendomar finns det enligt avvecklingslagen en möjlighet att, efter tillstånd från regeringen, tillskjuta fideikommissegendomen till ett fideikommissaktiebolag. Det kan ske medan fideikommisset är bestående, och aktierna ska i så fall därefter förvaltas som fideikommissegendom. Det kan också ske under avveckling av fideikommisset. I sådant fall är aktierna inte fideikommissegendom.
Inlösen Staten kan undantagsvis enligt avvecklingslagen, om regeringen finner det erforderligt med hänsyn till betydande allmänt intresse och för att förebygga uppdelning av egendom, förordna om att egendomen avstås till staten mot ersättning.https://lagen.nu/1963:583#P16 Staten har utnyttjat möjligheten till inlösen vid ett tillfälle. Det rörde sig då om ett med kulturhistoriskt värdefullt arkiv ingående i Ericsbergs Fideikommissbo. Ett annat fall som staten övervägde att inlösa men slutligen bestämde sig för att avstå gällde en av Sveriges förnämsta konstsamlingar som ingick i det skånska fideikommisset Wanås. Tavelsamlingen, omfattande 77 tavlor, innehöll kända mästare som Rembrandt, Rubens och van Dyck.
Förlängning Enligt 6 § avvecklingslagen kan regeringen förordna om att fideikommissurkundens bestämmelser ska tillämpas tills vidare eller till dess i beslutet angiven innehavare av fideikommisset avlider. Endast ett enda fideikommiss, Gallierasamlingen har blivit förlängt tills vidare.
Förutsättningen för att regeringen ska förordna om förlängning är att fideikommissegendomen har synnerligt kulturhistoriskt värde eller att det annars finns särskilda skäl. Enligt förarbetena ska undantagsregeln utnyttjas synnerligen sparsamt. Bestämmelsen i 6 § avvecklingslagen innebär att fideikommissets avveckling får anstå till dess förhållandena är sådana att en avveckling kan genomföras.Prop. 1963:5 s. 131-132 Det stränga kravet för förlängning medförde att regeringen 2022 avslog en begäran från Fullerö fideikommiss om förlängningRegeringens beslut den 2 juni 2022, dnr Ku2021/01430samt att en begäran 2023 från Björnstorp och Svenstorp om förlängning återkallades.Fideikommissnämndens dnr 3.1-FID 29-2023
Bestående fideikommiss Såvitt Fideikommissnämnden känner till kvarstår numera elva fideikommiss i Sverige.Fideikommissnämnden, Förteckning över fideikommiss och fideikommissaktiebolag, arbetsmaterial, uppdaterat den 14 januari 2025 Av dessa har sju fideikommiss fast egendom.
Boo i Närke Fullerö i Västmanland Heby i Södermanland Björnstorps slott och Svenstorp i Skåne (formellt två fideikommiss men med samme innehavare) Övedskloster i Skåne Riddersholm i Uppland (huvudgården ingår dock inte i fideikommisset)
Därutöver finns tre fideikommiss som består av lös egendom och ett fideikommiss som enbart består av kapital.
Avvecklade fideikommiss Bogesund Bratteborg utanför Vaggeryd Bysta Borkhult utanför Åtvidaberg Engaholm utanför Alvesta i Småland var fideikommiss i familjen Koskull och avvecklades 1975. Ericsberg Erstavik Fiholm Frösvik Gåsevadholm Högestads gods i Skåne mellan Ystad och Tomelilla som omvandlades med fideikommissaktiebolag på 1990-talet och avvecklades efter Carl Pipers död 2023 Kobergs slott söder om Trollhättan var fideikommiss i familjen Silfverschiöld och avvecklades efter den 11 april 2017 Krapperup nära Mölle i Skåne. År 1967 överlät den siste fideikommissarien Gustaf Gyllenstierna godset till den Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, vid sin död 1976 hade han testamenterat stora delar av förmögenheten till anställda, f d anställda och deras barn. Näsbyholms slott Revelsta Sjöö Skokloster Sturefors Sundbyvik Säby, som varit i Wrangelska ättens ägo sedan år 1712 upphörde som fideikommiss vid friherre Carl Helmuth Wrangels död år 1977. Egendomen såldes 1979 till Ludvig af Ugglas. Tibble Trolle Ljungby, som avvecklas efter Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeisters död 2023 Västanå utanför Gränna Österby
Finland I Finland förbjöds inrättandet av fideikommiss 1919, medan de bestående fideikommissen avvecklades genom lag 1931.
Fideikommiss i den romerska rätten Fideikommiss betyder i romerska rätten en bestämmelse när någon efterlämnar arv, i annan form än den för legat föreskrivna formen; nämligen att den insatte arvingen ska lämna ett visst, särskilt objekt ur arvsmassan (singularfideikommiss), en jämn del därav eller hela arvsmassan (universalfideikommiss) åt en annan efter en viss tid eller vid inträffandet av vissa omständigheter.
Arvingen, som skall avträda arvet, kallas fiduciarius, mottagaren fideicommissarius. För att uppmuntra fiduciarien att uppfylla utlämningsplikten, vartill han från början inte kunde tvingas till genom lagliga medel, tillerkändes honom i en senare tid (genom senatusconsultum Pegasianum 75 e. Kr.) gentemot fideikommissarien samma rätt som gentemot legatarien, nämligen att vid utlämnandet åt sig själv behålla en fjärdedel ("quarta falcidia v. trebelliana").
Se även Jorden de ärvde (2009), bok av Björn af Kleen med kritik av det svenska fideikommiss-institutet Ätt Odal Avlingejord
Referenser Noter
Litteratur Kjell Å. Modeer, "Fideikommissinstituet i svensk rätt. En rättshistorisk skiss." Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 1978 och i Modéer Land skall med lag byggas. Sex rättshistoriska uppsatser, 1979.
Källförteckning Nationalencyklopedin Proposition 1963:5 med förslag till lag om avveckling av fideikommiss m.m. SOU 1923:40 (Jordbrukskommissionen: IV. Upphävande av fideikommiss i fast egendom) SOU 1959:40 (Fideikommissutredningen: Avveckling av fideikommissen) Avveckling av fideikommiss; Thomas Eriksson, Iustus förlag, Uppsala 2006 Avvecklingen av fideikommiss – angeläget allmänt intresse eller icke angeläget enskilt intresse? I: Blandade fång, En vänbok till Magnus Carlsson; Jan-Mikael Bexhed, Eddy.se, Visby 2014
Externa länkar Segerstråle, Nils: Svenska fideikommiss.