Carl Fredric Björkman, född 1 oktober 1788 i Vasa, Finland, död 26 november 1872 i Simtuna församling, Uppsala län, var en svensk präst och politiker.
Biografi Carl Fredric Björkman föddes 1788 i Vasa, Finland. Han var son till borgmästaren Fredric Adolf Björkman i Vasa och Anna Magdalena Silfström. Björkman blev student vid Uppsala universitet 1808.
Han disputerade 1809 pro exercitio, 1812 pro gradu, promoverades samma år till filosofie magister och blev 7 juni 1815 teologie kandidat. Den 29 juli 1815 blev han gymnasieadjunkt i Gävle. Den 11 augusti 1815 förordnande att förestå den teologiska lektorsundervisningen i Gävle. Han blev teologie licentat 8 november 1820 och blev teologie lektor i Gävle 26 januari 1821. Björkman prästvigdes 9 mars 1823 och blev 10 november 1830 teologie doktor. Björkman utnämndes 11 augusti 1830 till kyrkoherde i Roslags-Bro församling, en tjänst han tillträdde 1831, prost 12 januari 1832 och vice kontraktsprost i Lyhundra kontrakt juni 1835.Uppsala stifts herdamine Band II:7 Färndhundra kontrakt, Lars Otto Berg & Ragnar Norrman s. 117-119. Han blev 29 juli 1835 ordinarie kontraktsprost. Björkman utnämndes 1 maj 1846 till kyrkoherde i Simtuna och Altuna församlingar, tillträdde tjänsten 1847. Under 1860-talet tjänstgjorde han upprepade gånger som vikarierande kontraktsprost. Björkman blev filosofie jubeldoktor 1863.
Han var ledamot i prästeståndet i Uppsala stift vid ståndsriksdagarna 1834–1835, riksdagen 1840–1841, riksdagen 1844–1845, riksdagen 1847–1848, riksdagen 1850–1851, riksdagen 1853–1854, riksdagen 1856–1858, riksdagen 1859–1860, riksdagen 1862–1863 och 1865/66Förteckning å Högvördiga Ståndets vid innevarande Riksdag närvarande ledamöter, prästeståndets protokoll 23/10 1865. Han var även preses vid prästmötet 1832. Han var som riksdagsman revisor över Statsverket, bankoverket och riksgäldsverken 1845, 1849, 1853 och 1859 samt revisor över Bankodiskonten 1847 och 1853. Han blev 1834 ledamot av Samfundet Pro Fide et Christianismo. Han blev 14 oktober 1844 ledamot av Nordstjärneorden.
Björkman har av Ludvig Nyström beskrivits som en person som aldrig tvekade att framföra sina åsikter. Då han 1841 sökt Tierps pastorat men blivit förbigången av professor Henrik Gerhard Lindgren, som fått nästan tre gånger så många röster som Björkman, vände han sig till Karl XIV Johan för att uttrycka sin förvåning över att någon som inte var teologie doktor fått pastoratet. Vid tillsättningen av en prästerlig tjänst borde enligt honom särskild hänsyn tas till teologiska meriter. Karl XIV Johan ville inte stöta sig med Björkman, som var en inflytelserik riksdagsman, särskilt inom bondeståndet. Kungen lovade därför att ha honom i åtanke och lät honom senare välja mellan tre stora pastorat som samtidigt blivit lediga. Björkman valde då Simtuna pastorat.
Han behöll livet ut de neologiska åsikter som han hade uppfostrats med. I sitt pastorat införde han god ordning och var, trots sitt häftiga temperament, mycket omtyckt. När bönderna skulle besöka honom i något ärende brukade de i förstugan gå igenom vad de skulle säga. Trots detta tappade de ofta tråden när den hetlevrade finnen ställde sina frågor snabbare än de hann uppfatta dem. Björkman styrde pastoratet med stor auktoritet. När en bonde hade anmälts för att i berusat tillstånd ha misshandlat sin hustru åkte Björkman hem till mannen, letade reda på hans brännvinskagge, lade den i sin droska och tog den med sig. Han lovade att återkomma och beslagta även framtida brännvinsförråd om mannen skaffade hem mer. Enligt framställningen fick ingripandet avsedd verkan.
Han förde ett gästfritt hus och understödde sina barn på många sätt, men efterlämnade trots detta en inte obetydlig förmögenhet. Han var även en skicklig jordbrukare. Mot sina adjunkter var han mycket frikostig. När en vice pastor tjänstgjorde hos honom tillät han aldrig denne att resa i tjänsten med färre än två hästar. Björkman visade ett stort intresse för skolväsendet. Hans död väckte stor sorg i församlingen.
Familj Björkman gifte sig första gången med Margareta Sofia Hallencreutz (1796–1833), dotter till teologie lektorn Lars Hallencreutz i Gävle och Christina Charlotta Grundelstierna. De fick tillsammans barnen Anna Charlotta Björkman (född 1822), protokollssekreterare Carl Julius Björkman (född 1824), Sofia Aurora Björkman (född 1825) som var gift med konsistorienotarien Johan August Schagerström, kyrkoherden Adolf Engelbert Björkman (född 1828) i Vada församling och kollegan Fredrik August Björkman (född 1832) i Södertälje.
Han gifte sig andra gången 1836 med Christina Erica Ahlenius (1804–1888), dotter till komministern E. A. i Kysätra. De fick tillsammans barnen Fredrika Christina Björkman (född 1837) som var gift med kollegan E. T. Sundelin i Enköping, Erik Gustaf Björkman (1840–1859), Johan Olof Björkman (1844–1853) och provinsialläkare Ernst Vilhelm Björkman (född 1845) på Gotland.
Bibliografi Caput XXXI Corani arabice et suecice, del I–III. Uppsala 1813–1814. Compendium historiae dogmatis de praesentia corporis et sanguinis Jesu Christi in sacra coena, del I. Pro candidatura theologica. Uppsala 1820. De usu, quem theologo praebet historia dogmatum. Hypomnemata, del I–III. Uppsala 1828. De supranaturalismo et rationalismo inter se conciliandis observationes. Uppsala 1828. Likpredikan vid professor Olof Kolmodins begravning. Uppsala 1839. Likpredikan vid kontraktsprosten Olof Ferlins begravning. Linköping 1839.
Referenser Personregister till Rikets ständers protokoll 1809-1866, Centraltryckeriet, Stockholm 1935, sid 18 ("Prästeståndet").
Noter
Kategori:Ledamöter av Nordstjärneorden Kategori:Kontraktsprostar i Uppsala stift Kategori:Ledamöter av Samfundet Pro Fide et Christianismo Kategori:Prästeståndets riksdagsledamöter Kategori:Svenska präster under 1800-talet Kategori:Födda 1788 Kategori:Avlidna 1872 Kategori:Män Kategori:Personer från Vasa Kategori:Svenska prostar