Tagalog är ett centralfilippinskt språk i den austronesiska språkfamiljen. Tagalog är modersmål för cirka 20 miljoner människor, eller ungefär 25 % av den filippinska befolkningen. Den standardiserade variant av språket som är officiellt språk på Filippinerna kallas för filipino. Språket talas också mycket i delstaten Hawaii där tagalog är det näst mest talade språk efter engelska. Språket talas av över 58 000 människor i delstaten.
Tagalog är nära släkt med de språk som talas i regionerna Bicol och Visayas, till exempel bikol, hiligaynon, waray-waray och cebuano. Språket har influerats i hög grad av spanska, minnan, engelska, malajiska, sanskrit (via malajiska), arabiska (via malajiska/spanska) samt nordfilippinska språk som kapampangan. Fram till slutet av 1800-talet skrevs tagalog med ett eget skriftspråk, baybayin (ibland kallat tagalogskrift). Numera används dock det latinska alfabetet.
Fonologi
Tagalog har 21 fonem: 16 konsonanter och fem vokaler. Språket har en relativt enkel stavelsestruktur. Varje stavelse måste innehålla åtminstone en konsonant och en vokal.
Vokaler Innan spanjorerna anlände till Filippinerna hade tagalog tre vokalfonem: , och . Med introducerandet av spanska lånord utökades detta till fem vokalfonem.
Dessa är:
en öppen främre orundad vokal som "tall" en mellanöppen främre orundad vokal som "rätt" en sluten främre orundad vokal som "vi" en mellansluten bakre rundad vokal som "bål" en sluten bakre orundad vokal som "fot"
Det finns fyra diftonger: , , och .
Allofoner höjs något i obetonad position. Obetonat uttalas vanligen som svenskans "sill" I ordfinal position kan uttalas som eller . och uttalas ibland som och Obetonat uttalas vanligen som svenskans "bott" Diftongen i början eller mitten av ord kan också uttalas Diftongen i början eller mitten av ord kan också uttalas
Konsonanter Nedanför finns en tabell över konsonanterna i tagalog. Alla klusiler är oaspirerade. Den velara nasalen förekommer i alla positioner i stavelsen, inklusive initial position.
BilabialDental / AlveolarPalatalVelarGlottal KlusilerTonlösptk - tonandebdg AffrikatorTonlös(ts, tiy) tonande(diy) Frikativors(siy) h Nasalermnng Lateralerl Flapparr Halvvokalerwy Allofoner tenderar att frikativiseras till mellan vokaler, som tyskans "bach" och var tidigare allofoner, och kan tidvis fortfarande fungera som alternativa uttal. En glottal klusil i ordfinal position utesluts ofta när detta ord förekommer mitt i en mening.
Betoning Betoning är fonemisk i tagalog. Huvudbetoning ligger på antingen den sista eller den nästsista (penultima) stavelsen i ett ord. En vokal förlängs om den får primär eller sekundär betoning förutom när det är den sista stavelsen i ett ord som betonas.
Källor
Kategori:Språk i Filippinerna Kategori:Objekt–verb–subjekt-språk Kategori:Verb–objekt–subjekt-språk Kategori:Verb–subjekt–objekt-språk Kategori:Subjekt–verb–objekt-språk Kategori:Språk i Hawaii Kategori:Centralfilippinska språk