Djur (Animalia eller Metazoa) är ett rike av eukaryoter. Dessa flercelliga organismer kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda. Med få undantag har djur muskler och ett nervsystem samt ett inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.
Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes. De måste istället få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellväggar. Djurceller avgränsas av cellmembran. Som skydd och stadga åt kroppen har olika djurgrupper utvecklat strukturer som inre skelett, hud, skal, yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett.
De flesta djur har bra rörelseförmåga och de når så sin föda, en partner för fortplantningen eller ett skyddat gömställe.
Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur tros vara kammaneterna.
Människan är ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner. I dagligt tal och i exempelvis juridiska sammanhang används begreppet djur ofta i meningen "djur utom människan".Djurskyddslag (1988:534)
Läran om djurriket kallas zoologi.
Djurrikets klassificering Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encelliga djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).
Flercelliga djur Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av (flercelliga) djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. De gener som förenar alla djur tros ha en gemensam ana som uppstod för cirka 650 miljoner år sedan, under Ediacara-perioden, då Ediacarafaunan levde, vilket är de äldsta kända flercelliga organisermerna. De besynnerliga arterna Dickinsonia costata och Trichoplax adhaerens är exempel på flercelliga organismer som har klassificerats som mycket tidiga djur.
Gemensamt för alla (flercelliga) djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod däremot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.
Systematik mini|Tolv olika sorters djur ur elva olika stammar. Djurriket indelas i stammar:Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala, Svampdjur (Porifera) Kammaneter (Ctenophora) Nässeldjur (Cnidaria) (koralldjur, maneter m.fl.) Placozoer (Placozoa) Tvåsidiga djur (Bilateria) Acoeler (Acoelomorpha) Protostomier (Protostomia) Bukhårsdjur (Gastrotricha) Ringbärare (Cycliophora) Käkmaskar (Gnathostomulida) Hjuldjur (Rotifera) Dvärgkäkmaskar (Micrognathozoa) Hakmaskar (Acanthocephala) Pilmaskar (Chaetognatha) Pansarmaskar (Kinorhyncha) Korsettdjur (Loricifera) Snabelsäckmaskar (Priapulida) Rundmaskar (Nematoda) Tagelmaskar (Nematomorpha) Leddjur (Arthropoda) (insekter, mångfotingar, kräftdjur och palpkäkar) Trögkrypare (Tardigrada) Klomaskar (Onychophora) Rhombozoer (Rhombozoa) Stavsimmare (Orthonectida) Plattmaskar (Platyhelminthes) (binnikemaskar m.fl.) Blötdjur (Mollusca) (musslor, snäckor, bläckfiskar m.fl.) Slemmaskar (Nemertea) Ringmaskar (Annelida) (daggmaskar m.fl.) Bägardjur (Entoprocta) Mossdjur (Bryozoa) Armfotingar (Brachiopoda) Hästskomaskar (Phoronida) Deuterostomier (Deuterostomia) Tagghudingar (Echinodermata) (sjöstjärnor, sjögurkor m.fl.) Svalgsträngsdjur (Hemichordata) Ryggsträngsdjur (Chordata) (ryggradsdjur m.fl.)
Artantal i djurrikets stammar + Stammar inom djurriket Svenskt namn Vetenskapligt namn Antal arter i världen Antal arter i Sverige Svampdjur Porifera 130 Kammaneter Ctenophora 100 3 Nässeldjur Cnidaria 182 Placozoer Placozoa 1 0 Acoeler Acoelomorpha ? ? Bukhårsdjur Gastrotricha 700 15 Ringbärare Cycliophora 2 1 Käkmaskar Gnathostomulida ? 14 Hjuldjur Rotifera 500 Dvärgkäkmaskar Micrognathozoa 1 0 Hakmaskar Acanthocephala 30 Pilmaskar Chaetognatha 120 8 Pansarmaskar Kinorhyncha 150 8 Korsettdjur Loricifera 20 0 Snabelsäckmaskar Priapulida 16 2 Rundmaskar Nematoda Tagelmaskar Nematomorpha 300 5 Leddjur Arthropoda 30 000 Trögkrypare Tardigrada 600 65 Klomaskar Onychophora 70 0 Rhombozoer Rhombozoa 80 ? Stavsimmare Orthonectida 30 ? Plattmaskar Platyhelminthes 830 Blötdjur Mollusca 570 Slemmaskar Nemertea 60 Ringmaskar Annelida 500 Bägardjur Entoprocta 150 24 Mossdjur Bryozoa 180 Armfotingar Brachiopoda 350 3 Hästskomaskar Phoronida 20 3 Tagghudingar Echinodermata 70 Svalgsträngsdjur Hemichordata 100 5 Ryggsträngsdjur Chordata 740
Referenser
Externa länkar
Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."
Kategori:Systematik
Kategori:Wikipedia:Basartiklar