Bariumkarbonat är ett salt av barium och kolsyra med formeln BaCO3. Det förekommer naturligt som mineralet witherit.
Historia Ämnet upptäcktes år 1784 av den engelske vetenskapsmannen William Withering som noterade att det hade andra kemiska egenskaper än baryt (bariumsulfat).
Egenskaper Bariumkarbonat är i stort sett olösligt i vatten, men lösligt i ammoniak, etanol och många syror, dock inte svavelsyra eftersom bariumsulfat också har mycket låg löslighet.
När ämnet upphettas över 1300 °C sönderfaller det till bariumoxid (BaO) och koldioxid (CO2) i en process som kallas kalcinering.
Framställning Bariumkarbonat framställs kommersiellt av bariumsulfid (BaS) genom att låta det reagera med natriumkarbonat (Na2CO3) vid 60 – 70 °C.
Andra metoder är att leda ned kolsyra i bariumsulfid- eller bariumsackaratlösning eller upphettning under tryck av bariumsulfat med kaliumkarbonatlösning.
Användning Bariumkarbonat används i stor utsträckning i glasyr till keramik, i glastillverkning, för rening av vatten och som råttgift.
Se även Bariumsulfat Kalciumkarbonat Magnesiumkarbonat
Referenser
Källor Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker
Kategori:Bariumföreningar Kategori:Karbonater