Betongunderlag för järnvägsspår är en kontinuerlig bana av betong som järnvägsrälsen vilar på och som ersätter slipers och ballast (järnvägsspår).
Bakgrund Från järnvägens barndom har rälsen vilat på slipers som i sin tur vilat i grus. Senare ersattes gruset av makadam vilket gav större stadga och bättre dränering. Makadamballasten löser dock inte alla problem. Spårläget kan vandra i kurvor, särskilt på broar. Detta gäller framför allt när järnvägsspåret dras genom trakter med mjuka jordlager, till exempel Nederländerna. De började experimentera redan 1960.
Genom att axeltrycken (STAX) och hastigheterna STH ökar har dessa problem accentuerats. Dessutom kan, vid hastigheter över 250 km/t, ballaststenar lyftas upp av lufttrycket och orsaka "stensprut". Flera länder har därför börjat anlägga ett betongunderlag för rälsen.
Lösningar Direktgjuten bana. Ofta ca ½ m tjock. Dyrt och använt mest på broar där en brobana ändå krävs. Betongplattor. Är egentligen slipers som är breda och gjuts ihop på plats och ger ett kontinuerligt betongunderlag. Asfalterad ballast. Ger liknande effekt som vid betong. Billigast men inte lika underhållsfritt.
I samtliga fall används särskilda rälsbefästningar som fäst direkt i betongen.
Egenskaper Lämpligt på broar och viadukter. Vikten blir lägre och ballast fungerar dåligt på broar. Lämpligt i tunnlar. Betongunderlag har mindre höjd så att mindre berg behöver sprängas bort. Ballast fungerar dåligt även i tunnlar. Underhållet av ballastlagret är dyrare i tunnlar så fördelarna blir större. Banunderhållet är inte bara dyrt, utan stör trafiken, vilket kan vara avgörande på högtrafikerade banor. Bullret ökar eftersom betongunderlaget har lägre dämpning än stenballast. Kan delvis elimineras med befästningar som har inbyggd dämpning. Försök har även gjorts med att lägga betongunderlaget på en dämpande bädd.
Spridning Betongunderlag för järnväg användes 2009 i Japan, Frankrike, Italien, Schweiz, Nederländerna, Italien m.fl.
Se även Järnvägsspår Sliper Ballast (järnvägsspår) Ballastfritt spår
Referenser Krylov, Victor V. (2001). Noise and Vibration from High-Speed Trains. Thomas Telford. . Remennikov, Alex M.; Sakdirat Kaewunruen (August 17, 2007). "A review on loading conditions for railway track structures due to train and track vertical interaction". Structural Control and Health Monitoring (): 281–288. doi:10.1002/stc.227. Vickers, R. A., ed (1992). Cost-effective maintenance of railway track. Thomas Telford. . Birgisson: Gröna banor, KTH 2009
Kategori:Järnvägsteknik