Salomon Löfvenskjöld, född 26 december 1764 i Dagsås församling, Hallands län, död 25 februari 1850 i Jakob och Johannes församling, Stockholm, var en svensk friherre, militär och ämbetsman.
Biografi Salomon Löfvenskjöld föddes 1764 på Östra i Dagsås församling. Han var son till amiralitetsöverkommissarien Samuel Löfvenskjöld och friherrinnan Johanna Beata Raab. Han tillhörde den svenska adelsätten Löfvenskjöld. Löfvenskjöld blev 11 januari 1778 volontär vid konungens eget värvade regemente, 30 september 1778 sergeant vid konungens eget värvade regemente och 7 februari 1779 fänrik vid Kronobergs regemente. Han blev 3 april 1782 andre adjutant vid Södra skånska kavalleriregementet och 14 november 1788 förste adjutant. Åren 1789–1792 tjänstgjorde han som adjutant hos fältmarskalken Johan Christopher Toll och följde med honom på beskickningen till Warszawa. Därifrån återvände han 1795.
Han blev 22 mars 1790 löjtnant vid Södra skånska kavalleriregementet. Löfvenskjöld blev 12 juni 1792 stadsadjutant hos kungen och ryttmästare vid Södra skånska kavalleriregementets vargering. Han blev 4 december 1797 överadjutant hos kung Gustav IV Adolf och major i armén.
Löfvenskjöld blev 14 juni 1800 hovmarskalk och 26 februari 1801 vice landshövding i Örebro län. Han blev 16 juni 1801 ordinarie landshövding i Örebro län och 28 juni 1807 riddare av Nordstjärneorden. Under revolutionen 1809 greps han på Georg Adlersparres order och hölls i förvar, eftersom han ansågs vara anhängare till kung Gustav IV Adolf. Han fick därefter det övergripande ansvaret för alla praktiska arrangemang inför riksdagarna i Örebro 1810 och 1812.
Löfvenskjöld upphöjdes 10 september 1810 till friherre Löfvenskjöld enligt 37 § av Riddarhusförordningen och blev 25 november 1811 kommendör av Nordstjärneorden. Ätten Löfvenskjöld introducerades 4 april 1812 i Sveriges Riddarhus som nummer 340. Efter detta fortsatte hans raska avancemang inom staten, 2 april 1816 president i Bergskollegium och 15 december 1818 president i Kammarrätten. Han blev 11 maj 1825 riddare och kommendör av Kungl Maj:ts Orden, dubbades 19 juni 1825 och blev 21 augusti 1829 en av rikets herrar. Löfvenskjöld tog 25 juni 1830 avsked från ämbetet som president. Han avled 1850 i Jakob och Johannes församling, Stockholm. Därmed slöt han själv sin friherrliga ättegren.
Under 1809 då Georg Adlersparre med den Västra Arméns Värmländska fördelning tågade mot Stockholm för att avsätta kungen, blev Löfvenskjöld satt i husarrest av revolutionärerna för att inte orsaka några problem.
Tillsammans med sin hustru instiftade han slutligen en betydande fond vid Riddarhuset för släktstipendier till medlemmar av ätterna Löfvenskjöld, Coyet och Leijonhufvud.
Han var riksdagsledamot vid riksdagen 1810, riksdagen 1812, riksdagen 1815, riksdagen 1817–1818, riksdagen 1823, riksdagen 1828–1830, riksdagen 1834–1835, riksdagen 1840–1841, riksdagen 1844–1845 och riksdagen 1847–1848.
Egendom Han ägde Källeryd i Källeryds socken och Nissafors i Öreryds socken.
Familj Löfvenskjöld gifte sig 23 februari 1802 på Nynäs slott i Ekeby socken med Juliana Margareta Coyet (1777–1855), som var dotter till generallöjtnanten Johan Gustaf Coyet och friherrinnan Hedvig Hamilton af Hageby.
Utmärkelser
Vidare läsning
Referenser
Noter
Kategori:Ridderskapet och adelns riksdagsledamöter Kategori:Personer från Dagsås socken Salomon Kategori:En av rikets herrar Kategori:Svenska friherrar under 1800-talet Kategori:Landshövdingar i Örebro län Kategori:Presidenter i Kammarkollegium Kategori:Presidenter i Bergskollegium Kategori:Personer under gustavianska tiden Kategori:Födda 1764 Kategori:Avlidna 1850 Kategori:Män Kategori:Mottagare av Serafimerorden Kategori:Kommendörer av Nordstjärneorden