HönsgåsSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14 (Cereopsis novaehollandiae) är en stor gåsliknande fågel som förekommer i södra Australien.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
Utseende Hönsgåsen är en kraftig gås som i det närmaste har en helgrå fjäderdräkt med enstaka små runda svarta fläckar. Stjärt-, hand- och armpennorna är svartaaktiga och benen är rosa men med svarta fötter. Den korta svarta nedåtböjda näbben med sin gulgröna vaxhud ger fågeln ett distinkt utseende.
Den mäter 75–100 centimeter på längden, har ett vingspann på 150–190 centimeter och väger 3,1–6,8 kilogram. Hanarna är något större än honorna.
Utbredning och systematik Hönsgåsen delas upp i två underarter med följande utbredning: C. n. novaehollandiae – merparten av utbredningsområdet. C. n. grisea – Western Australia (är mindre till storleken)
1968 introducerades ett mindre antal till Maria Island.
Släktskap Dess släktskap med gässen är oklart.Sraml, M.; Christidis, L.; Easteal, S.; Horn, P. & Collet, C. (1996) Molecular Relationships Within Australasian Waterfowl (Anseriformes). Australian Journal of Zoology 44(1): 47-58. (HTML abstract) Den förs traditionellt antingen till underfamiljen Anserinae eller Tadorninae som den distinkta släktgruppen Cereopsini, eller också placeras den, kanske tillsammans med de förhistoriska flygoförmögna nyzeeländska gässen i släktet Cnemiornis, i den egna underfamiljen Cereopsinae. Senare genetiska studier visar att hönsgåsen troligen är närmast släkt med den sydamerikanska coscorobasvanen som tillsammans står relativt nära de egentliga gässen och svanarna i Cygnus, Branta och Anser.Donne-Goussé, C., V. Laudet, C. Hanni (2002), A molecular phylogeny of Anseriformes based on mitochondrial DNA analysis, Mol. Phylogenet. Evol. 23, 339-356.Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009b), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
Ekologi Hönsgäss är betande fåglar som sällan simmar. Deras häckningsområden är gräsmarker belägna innanför den australienska kusten. De häckar direkt på marken i kolonier och utanför häckningstiden bildar de mindre flockar.
Status och hot En tidigare minskning av populationen på grund av habitatförlust verkar vara hävd då i varje fall populationen i öster har anpassat sig till att födosöka på odlingsmark. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Världspopulationen uppskattas till 16 000–18 000 individer.
Namn Dess vetenskapliga släktnamn Cereopsis, betyder "vaxlik", från latinets cere-, "vax", och gammalgrekiskans opsi-, "utseende". vilket refererar till gåsens vaxhudsförsedda näbb. Artepitetet novaehollandiae, är Latin för "Nya Holland", vilket är ett äldre namn för Australien.
Referenser Noter
Källor BirdLife International (2004) Cereopsis novaehollandiae Madge, Steve & Burn, Hilary (1987) Wildfowl : an identification guide to the ducks, geese and swans of the world. Christopher Helm, London.
Externa länkar
BirdLife - Faktablad över arten
Kategori:Gäss Kategori:Fåglar i australiska regionen Kategori:Endemiska fågelarter i Australien