Galileo är ett system för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av Europeiska unionen (EU) och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Galileo togs i bruk i december 2016 och är fullt utbyggt sedan 2024. Galileo är kompatibelt med de tidigare systemen GPS och Glonass på så sätt att samma chip även kan användas för att ta emot Galileo-signaler. Galileo ska möjliggöra positionsbestämning med meterprecision för vanliga användare över hela jordklotet och millimeterprecision för avancerade användare som till exempel myndigheter och byggbolag. Den stora precisionen beror på att satelliterna har ytterst noggranna tidsignaler. Galileo är uppkallat efter Galileo Galilei.
En av anledningarna till att EU och ESA utvecklar Galileo är att minska beroendet av det amerikanska systemet GPS, som i grunden är ett militärt system. Dess avsiktliga störningssignal i form av SA, som sedan den 2 maj 2000 är avstängt och sedan den 19 september 2007 avvecklat, kan när som helst slås på igen enligt USA:s försvarsdepartement. Galileo kommer, till skillnad från GPS, att tillgodose de krav på tillförlitlighet och noggrannhet som finns för exempelvis civil luftfart. Det kommer inte att förses med någon SA-liknande funktion. Tvärtom kommer systemet att sända ut en varningssignal, om något oväntat inträffat som gör systemet mindre tillförlitligt, till dess man åtgärdat felet.
Projektledningen utövas av GJU, Galileo Joint Undertaking, som är tillsatt av Europeiska kommissionen och ESA.
Utbyggnad Två konsortier har tävlat om utbyggnaden av Galileo: iNavSat med Intelsat som huvudaktör och med bland andra Ericsson som medintressent Eurely med deltagande av AENA, ett spanskt bolag som sysslar med flygplatsunderhåll, navigationssystem etcetera Alcatel, ett stort fransk telekombolag Capgemini, ett världsomfattande konsultföretag inom IT och företagsledning, huvudkontor i Frankrike Hispasat, den organisation som driver Spaniens egna satellitprojekt med samma namn Finmeccanica, Italiens största grupp inom rymdteknik och försvarsmateriel Thales, en fransk elektronikgrupp inom luftfart och försvar Vinci Networks
GJU lyckades hösten 2005 med konststycket att i stället för att låta den ena gruppen slå ut den andra, baka ihop alltsammans till ett jättekonsortium som skall genomföra det mycket ambitiösa Galileo-projektet med förenade krafter. Deutsche Bank kommer att stå som ekonomisk rådgivare.
Den organisation som till slut avses äga Galileo och svara för dess drift, Galileo public-private partnership, beräknades vara etablerad i slutet av 2005. I mitten av 2006 föll det offentlig-privata partnerskapet samman och Europeiska kommissionen beslutade att nationalisera Galileo som ett EU-program. I november 2006 valde Kina istället att uppgradera Beidou-navigationssystemet, dess dåvarande regionala satellitnavigationssystem. Beslutet berodde på säkerhetsproblem och problem med Galileos finansiering.
Uppskjutningen av den första satelliten, Giovo A, skedde den 28 december 2005 från Kosmodromen i Bajkonur, Kazakstan. Till att börja med ska dessa två första satelliter i Galileo användas för följande:
Verifiera att de frekvenser man har fått sig tilldelade av ITU fungerar utan problem i samma frekvensband som används av GPS Utvärdera ny teknik Undersöka strålningsmiljön i de planerade banorna Experimentera med de signaler som ska sändas ut från Galileo-satelliterna
Ett försystem till Galileo är Egnos (European Geostationary Navigation Overlay System). Inmarsat hjälper till i detta projekt genom att skicka en "övningssignal" från sin existerande satellit Inmarsat-3, som är geostationär över Indiska oceanen.
Den 15 december 2016 förklarades Galileo operativt och den publika tjänsten startade.ESA - NOTICE ADVISORY TO GALILEO USERS (NAGU) 2016063 Vid starten fanns 11 satelliter tillgängliga.
Satelliter
Galileo kommer att lägga sina satellitbanor på 23 616 km höjd över jordytan, vilket i satellitsammanhang kallas medelhögt med förhållandevis långa varvtider. Man kan jämföra detta med den grupp som kallas lågflygande LEO (Low Earth Orbiting Satellites) omkring 800 km över jordytan och som av rent mekaniska skäl får korta varvtider. Ett exempel på ett sådant system är Iridium. Åt andra hållet finns de geostationära satelliterna (till exempel Intelsat och Marisat), vars satelliter flyger på cirka 36 000 km höjd över jordytan och alltså går precis ett varv per dygn. (Geostationära satelliter ligger alltid i ekvatorsplanet, och om de då cirklar kring jordens medelpunkt åt samma håll och med samma hastighet som jorden snurrar, så står satelliten, från jorden sett, skenbart stilla.)
Fullt utbyggt beräknas systemet använda ca 30 satelliter. Våren 2008 hade två av systemets satelliter placerats i omloppsbana, dessa heter Giove A och Giove B.NyTeknik - Gps dagar räknade - Här kommer Galileo, 24 april 2008 (senast läst 26 april 2010). En milstolpe för projektet nåddes sent i april 2010, när apparaturen för den första satelliten i aktiv drift blev färdigbyggd i Portsmouth, Storbritannien. Efter olika tester i Rom, Italien, sköts två satelliter upp från rymdbasen Kourou i Franska Guyana 21 oktober 2011.UK despatches first Galileo flight payload, BBC den 26 april 2010.
Lista över satelliter Varje satellit är namngiven efter ett barn som vann EU-kommissionens teckningstävling. En vinnare blev vald från varje medlemsland i EU. NrSatellitNamnBarnnamnDatumFraktraketUppdragskodStatus 1Galileo-IOV PFM GSAT0101 Thijs2011-10-21Sojuz-2-1b Fregat-MTVS01Tillgänglig 2Galileo-IOV FM2GSAT0102 Natalia2011-10-21Sojuz-2-1b Fregat-MTVS01Tillgänglig 3Galileo-IOV FM3GSAT0103 David2012-10-12Sojuz-2-1b Fregat-MTVS03Tillgänglig 4Galileo-IOV FM4GSAT0104 Sif2012-10-12Sojuz-2-1b Fregat-MTVS03Ur funktion 5Galileo-FOC FM1GSAT0201 Doresa2014-08-22Sojuz-2-1b Fregat-MTVS09Fasas in 6Galileo-FOC FM2GSAT0202 Milena2014-08-22Sojuz-2-1b Fregat-MTVS09Fasas in 7Galileo-FOC FM3GSAT0203 Adam2015-03-27Sojuz-2-1b Fregat-MTVS11Tillgänglig 8Galileo-FOC FM4GSAT0204 Anastasia2015-03-27Sojuz-2-1b Fregat-MTVS11Ej tillgänglig 9Galileo-FOC FM5GSAT0205 Alba2015-09-11Sojuz-2-1b Fregat-MTVS12Tillgänglig 10Galileo-FOC FM6GSAT0206 Oriana2015-09-11Sojuz-2-1b Fregat-MTVS12Tillgänglig 11Galileo-FOC FM8GSAT0208 Andriana2015-12-17Sojuz-2-1b Fregat-MTVS13Tillgänglig 12Galileo-FOC FM9GSAT0209 Liene2015-12-17Sojuz-2-1b Fregat-MTVS13Tillgänglig 13Galileo-FOC FM10GSAT0210 Danielė2016-05-24Sojuz-2-1b Fregat-MTVS15Tillgänglig 14Galileo-FOC FM11GSAT0211 Alizée2016-05-24Sojuz-2-1b Fregat-MTVS15Tillgänglig 15Galileo-FOC FM7GSAT0207 Antonianna2016-11-17Ariane 5 ESVA233Tillgänglig 16Galileo-FOC FM12GSAT0212 Lisa2016-11-17Ariane 5 ESVA233Tillgänglig 17Galileo-FOC FM13GSAT0213 Kimberley2016-11-17Ariane 5 ESVA233Tillgänglig 18Galileo-FOC FM14GSAT0214 Tijmen2016-11-17Ariane 5 ESVA233Tillgänglig 19Galileo-FOC FM15GSAT0215 Nicole2017-12-12Ariane 5 ESVA240Tillgänglig 20Galileo-FOC FM16GSAT0216 Zofia2017-12-12Ariane 5 ESVA240Tillgänglig 21Galileo-FOC FM17GSAT0217 Alexandre2017-12-12Ariane 5 ESVA240Tillgänglig 22Galileo-FOC FM18GSAT0218 Irina2017-12-12Ariane 5 ESVA240Tillgänglig 23Galileo-FOC FM19GSAT0219 Tara2018-07-25Ariane 5 ESVA244Tillgänglig 24Galileo-FOC FM20GSAT0220 Samuel2018-07-25Ariane 5 ESVA244Tillgänglig 25Galileo-FOC FM21GSAT0221 Anna2018-07-25Ariane 5 ESVA244Tillgänglig 26Galileo-FOC FM22GSAT0222 Ellen2018-07-25Ariane 5 ESVA244TillgängligPlanerade 27Galileo-FOC FM23GSAT0223 Patrick2018+Ej beslutat Referenser: European GNSS Service CentreEuropean GNSS Service Centre – EC Children Drawing Competition – Gunter's Space PageGalileo-IOV PFM, FM2, FM3, FM4 Galileo-FOC
Se även Transeuropeiska nät Transeuropeiska transportnät
Källor
Externa länkar Europeiska kommissionen - GALILEO: tyska, engelska, franska ESA - What is Galileo? iNavSat
Kategori:Satellitnavigering Kategori:ESA Kategori:Thales Group