Smalnäbbad spovBirdLife Sverige: Taxonomikommittén. 2025. Officiella svenska namn på alla världens fågelarter, version 2025. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/ (Numenius tenuirostris) tillhör vadarfamiljen snäppor (Scolopacidae).AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025 2024 publicerades forskare en artikel där den bedömdes vara utdöd och i oktober 2025 kategoriserades den även formellt som utdöd av internationella naturvårdsunionen IUCN. Artens häckningsområde har tidigare varit det sibiriska taigabältet.
Utseende och läte Smalnäbbad spov var en medelstor Numenius-spov som mäter 36–41 cm och hade ett vingspann på 77–88 cm. Den var därmed ungefär lika stor som småspoven (N. phaeopus) men påminner mer om storspoven (N. arquata) vad gäller fjäderdräkt. Adult smalnäbbad spov i häckningsdräkt var till största delen gråaktigt brun på ovansidan men med nedre delen av ryggen och övergumpen i vitt. Bröstet hade en ljust sandfärgad ton med mörka streck. Undersidan var i övrigt vitaktig med kraftiga mörka prickar som avtar mot den vita undergumpen och kroppssidan hade runda eller droppformade mörka fläckar. Utanför häckningsperioden hade den en liknande fjäderdräkt men med mindre fläckar på kroppsidan. Könen var lika i fjäderdräkterna, men honan var mer långnäbbad än hanen. Juvenila individer var lika de adulta men hade brunstreckad kroppssida och de droppformade fläckarna uppträdde först framåt slutet av den första vintern.
I jämförelse med storspov hade smalnäbbad spov vitare bröst, stjärt och vingundersida, och näbben var kortare, smalare och något rakare vid näbbasen. De pilformade fläckarna på kroppssidan hos storspoven skiljer sig även ifrån de runda eller hjärtformade fläckarna hos smalnäbbad spov. Dess huvudteckning, med mörk hjässa och ljust ögonbrynsstreck påminner om småspovens, men den senare arten har även ett centralt ljust hjässband och en mer kontrasterande huvudteckning som helhet.
Smalnäbbad spov uppvisade mer vitt än övriga spovar inom sitt släkte och de vita vingundersidorna, som tillsammans med den tydligt kontrasterande och distinkta teckningen på kroppssidan var de främsta kriterierna vid identifiering i fält.
Dess läte var ett ko-lii, som påminner om storspovens men ljusare, melodiskt, kortare och i snabbare intervall. Dess varningsläte var ett hårt och snabbt ko-i.Svensson et al., 1999
Utbredning Smalnäbbad spov häckade i våtmarksområden på tajgan i Sibirien och det enda dokumenterade häckningsområdet fanns mellan åren 1909-1925 i närheten av Tara norr om Omsk.Gretton, Adam; Yurlov, Alexander K. & Boere, Gerard C. (2002) Where does the Slender-billed Curlew nest, and what future does it have?, British Birds, 95(7): 334-344, , HTML sammanfattning Den var en flyttfågel som från sina förmodade häckningslokaler i Sibirien flyttade genom centrala och östra Europa och som tidigare övervintrade vid färskvattenbiotoper runt om Medelhavet. Den mest välkända övervintringslokalen var Merja Zerga i nordvästra Marocko.Ola Elleström (2010) Smalnäbbad spov, Vår fågelvärld, 69 (1): 19-21
Felflugna individer har observerats på olika platser i Västeuropa, på Kanarieöarna, Azorerna och Oman. Enda observationen av arten i Nordamerika skedde 1925 i Ontario, Kanada.
Ekologi Lite är känt om dess häckningsbiologi. Dess häckningsbiotop var taigans våtmarker, och de bon som återfunnit låg i övergångszonen mellan mosse och skog. På flytten och i vinterkvarteren hade den observerats i en mängd olika typer av biotoper som saliner, brackvattenlaguner och stäppartade gräsmarker. Man tror att den häckade i mindre kolonier och få kullar som är kända har observerats i maj och bestod i snitt av fyra ägg. De födosökte genom att sticka sin långa böjda näbb i mjuk lera i jakt efter små ryggradslösa djur, men plockade även mindre byten direkt från ytan. Honans och hanens olika näbblängd är en anpassning hos Numenius-spovarna för att undvika direkt konkurrens av föda mellan könen. Tidiga observationer av arten talar om stora flockar och den uppträdde även socialt tillsammans med närbesläktade arter utanför häckningsperioden, som exempelvis storspov.
Status Man tror att arten var ganska vanlig under 1800-talet, men minskade i antal under en lång period. Fortfarande på 1970-talet var den förhållandevis vanlig i Marocko under vintern, men redan på 1980-talet observerades bara cirka 300 individer totalt. Sista observationen av smalnäbbad spov i Marocko skedde i början av 1995. Samma år observerades 20 individer i Italien. I början av maj 1998 observerades en möjlig subadult individ i Northumberland, England,Cleeves, Tim (2002) Slender-billed Curlew in Northumberland: new to Britain and Ireland. British Birds 95(6): 272-299 HTML sammanfattning men denna observation har dock underkänts i efterhand 2013. Sista säkra observationen av smalnäbbad spov har påståtts vara från Ungern 2001, medan det sista entydiga fotodokumentationen är från 1995.
Orsaken till den kraftiga populationsminskningen är inte fullt utredd men en kombination av habitatminskning av häckningsområden då våtmark blivit åkermark, utdikning av övervintringslokaler och ett hårt jakttryck när populationen redan var försvagad tros vara de främsta orsakerna.
Den brittiska ornitologiska föreningen Royal Society for the Protection of Birds (RSPB) initierade 2008 ett projekt för att återfinna arten där en mängd ornitologer skulle genomsöka möjliga övervintringslokaler, exempelvis utmed Sudans Rödahavskust och på Arabiska halvön.
I november 2024 publicerade forskare en artikel med en analys av artens status utifrån IUCN modeller, där de gjorde den sammantagna bedömningen att den Smalnäbbade spoven med 96% sannolikhet är utdöd. Enligt IUCN:s ramverk ska en art som med mer än 90% sannolikhet bedöms vara utdöd, räknas som utdöd. I oktober 2025 kategoriserade IUCN den formellt som utdöd.
Referenser Noter
Tryckta källor
Hayman, Peter; Marchant, John & Prater, Tony (1986) Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Houghton Mifflin, Boston. John Marchant Identification of Slender-billed Curlew, British Birds 77: 135-140.
Externa länkar Faktablad över arten - BirdLife International Kompletterande uppgifter - BirdLife International Smalnäbbad spov vid Druridge Pools (med foto) - British Ornithologists' Union Records Committee Foton från Marocko Beskrivning av projektet initierat av Royal Society for Protection of Birds
Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Spovar Kategori:Endemiska fågelarter i Ryssland