Olle Eriksson, född 1960, är en svensk fysiker verksam inom materialteori och magnetism.
Eriksson disputerade 1989 vid Uppsala universitet, och var därefter postdoc vid Los Alamos National Laboratory 1989-1991. Han återkom därefter som forskarassistent till Uppsala universitet, blev docent 1993, och var 1996-1997 åter vid Los Alamos. 1999 blev han befordrad professor (befordringsprofessur) vid Uppsala universitet och 2002 fick han en ordinarie professur i teoretisk magnetism; sedan 2008 leder han avdelningen för materialteori vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.Olle Erikssons CV , läst 14 februari 2010
Erikssons forskningsområde är teoretisk modellering av materialegenskaper med anknytning till fysik och kemi. Modellerna är i huvudsak baserade på elektronstrukturteori och täthetsfunktionalteori och används med högpresterande datorberäkningar. Bland de modellerade materialegenskaperna finns olika magnetiska, elektriska, optiska och mekaniska egenskaper.
20 januari 2010 invaldes Eriksson som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Göran Gustafssons pris i fysik 2002Kungl. Vetenskapsakademien: Från teoretisk magnetism till brinnande zeppelinare – fem nya ledamöter invalda i akademien , pressmeddelande 3 februari 2010 och Björkénska priset 2013.
Källor
Externa länkar Olle Erikssons webbsida vid Uppsala universitet
Kategori:Svenska professorer i teoretisk fysik Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet Kategori:Alumner från Uppsala universitet Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Födda 1960 Kategori:Män Kategori:Levande personer