Fotboll vid olympiska sommarspelen 1952 vanns av Ungern, då kända som de "magiska magyarerna". Ungerske spelaren Ferenc Puskás sa om 1952 års turnering: "Det var under olympiska spelen som vår fotboll började flöda med rejäl kraft." Det var under spelen som Stanley Rous från Football Association imponerades av ungrarna så mycket att han bjöd in dem för match på Wembley kommande år.
Bakgrund Vid tiden för tävlingen var Ungern ett av de starkare lagen. Man var obesegrade sedan 14 maj 1950, men hade mest mött andra öststater. Utanför östblocket hade man bland annat slagit Finland och Sverige.
6 lag från bortom järnridån deltog, alla lottades att spela i den inledande omgången. Sovjetunionen lottades mot Bulgarien och Ungern mot Rumänien. Danmark, Finland, Norge och Sverige gick direkt in i första omgången.
Laguppställningar
Turneringen
Ungern vann första matchen mot Rumänien med 2–1 då Kocsis gjorde mål i andra halvlek. I Lahtis vann Luxemburg över Storbritannien med 5–3, medan Italien utklassade USA med 8–0 och Brasilien slog Nederländerna med 5–1. I Helsingfors vann Jugoslavien med 10–1 mot Indien, som spelade barfota.
Ungern gjorde tre ändringar inför matchen mot Italien, där man vann med 3–0. Det såg ut som om deras kommande motståndare skulle bli Österrike, som slagit Finland med 4–3 och nu ställdes mot Sverige, ett Sverige tränat av George Raynor som vunnit över Norge med 4–1. Samtidigt ledde Jugoslavien mot Sovjetunionen med 5–1 med ungefär 15 minuter kvar att spela, varefter Sovjetunionen hämtade upp ledningen. Arthur Ellis, matchdomaren, skrev i sin memoarbok The Final Whistle (London, 1963): "Ryssland [Sovjetunionen] gjorde den mest ärofyllda oavgjorda matchen någonsin! Bobrov, deras kapten, gjorde ett magnifikt hat-trick. Då Ryssland [Sovjetunionen] reducerat ledningen med 5–2 vände han nästan ensam ställningen till 5–5 och gjorde sitt tredje mål i sista minuten. För en gångs skull blev användandet av ordet sensationell berättigat". Då Bobrovs tidiga mål i omspelet förebådade en mirakulös vändning, tog sig Jugoslavien tillräckligt samman för att slå ut motståndarna och vann med 3–1. Sovjetunionen hade förväntats vinna 1952 års turnering, och förlusten nämndes inte förrän efter Josef Stalins död i mars 1953.
Jugoslavien slog Danmark med 5–3 och det alltyska laget med 3–1 för att gå till final. Ungern utklassade Turkiet med 7–1 och Sverige med 6–0. Finalen i Helsingfors vann Ungern med 2–0 mot Jugoslavien efter mål av Ferenc Puskás och Zoltán Czibor. I matchen om tredjepris vann Sverige med 2–0 över det alltyska laget. Spelträd
Inledande omgång
Första omgången
Kvartsfinaler
Semifinaler
Match om tredjepris
Final
Medaljörer Herrar Gyula GrosicsJenő DálnokiMihály LantosImre KovácsGyula LórántJózsef BozsikLászló BudaiSándor KocsisNándor HidegkutiFerenc PuskásZoltán CziborJenő BuzánszkyJózsef ZakariásLajos CsordásPéter Palotás Vladimir BearaBranko StankovićTomislav CrnkovićZlatko ČajkovskiIvan HorvatVujadin BoškovTihomir OgnjanovRajko MitićBernard VukasStjepan BobekBranko Zebec Kalle SvenssonLennart SamuelssonErik NilssonHolger HanssonBengt GustavssonGösta LindhSylve BengtssonGösta LöfgrenIngvar RydellYngve BroddGösta SandbergOlof Åhlund
Källor
RSSSF Archive FIFA