miniatyr|Volvolastbilar (fr.v) FH12 Globetrotter XL, Volvo FL10 , Volvo F7 och Volvo F16. Volvo Lastvagnar Aktiebolag, även Volvo Trucks, är en svensk lastbilstillverkare som ingår i Volvokoncernen som dotterbolag till Aktiebolaget Volvo. Volvo Lastvagnar har sitt huvudkontor i Lundby, Göteborg. Där ligger också stora delar av utvecklingen för Volvos lastbilsföretag. Volvo är idag en av världens ledande lastbilstillverkare och märket finns representerat över hela världen.
Historia Fordonstillverkaren Volvo grundades 1926 och i april 1927 introducerades den första bilen. Det var en öppen personbil, benämnd ÖV 4, med en fyrcylindrig ottomotor på 1,94 liters slagvolym och 28 hästkrafters motoreffekt. Redan den 4 december 1926 fanns det en ritning på en lastbil, utförd av volvos första tjänsteman Henry Westerberg och den 12 oktober 1927 kunde man läsa rubriken i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: "Volvo kommer också med en lastvagn. Fabrikationen börjar nästa år" och artikeln löd:
Volvo byggde ett par mindre paketbilar/lastbilar redan under sommaren 1927, på samma chassi som den öppna personbilen. Troligare var detta ett rationellt sätt att till låg kostnad lösa företagets transportproblem. Även små lastbilar var dyra på den tiden, och Volvo var ett litet, nystartat företag som behövde hålla igen på utgifterna. För att kunna lasta cirka 800 kilo, var den ekonomiska, fyrcylindriga DA-motorn med cylindervolymen 1 944 cm³ och effekten 28 hk fullt tillräcklig.Volvolastbilarna under sjuttio år, Christer Olsson, Förlagshuset Norden AB/Verlagshaus Norden AG, 1998 , s. 22
I februari 1928 presenterade Volvo sin första lastbil. Den kallades LV Serie 1 och var utrustad med samma motor och växellåda som ÖV 4. Lastbilen hade den med dagens ögon tämligen blygsamma totalvikten av 3 ton, kostade 4 450 svenska kronor och blev en omedelbar försäljningssuccé. Den allra första lastbilen lämnade produktionen den 19 februari 1928 och kunden Johan W. Sjöberg från Gettjärn i Sunne, kunde dagen efter hämta sin lastbil, med produktionsnummer 2 och registreringsnummer O 1425 från fabriken, för att transportera timmer.Volvo: Lastbilarna under sextio år, Christer Olsson, Förlagshuset Norden 1987 s.24–26
I slutet av 1920-talet introducerade Volvo sin första 6-cylindriga motor. Denna motor med en högre effekt gjorde då lastvagnarna mera attraktiva. Efter det att vagnarna försågs med bromsar även på framhjulen kunde man i en större utsträckning börja använda lastvagnschassierna även för bussar. Volvo LV67D, LV70D och LV72D chassier användes allmänt i bussar.
I början fanns Volvos lastbilar enbart med ottomotorer men kring mitten av 30-talet erbjöds även hesselmanmotorer. Hesselmanmotorn startades med bensin men kördes som varm med råolja (dieselbränsle). Förbränningen startades med gnista i hesselmanmotorn och inte med kompression som i en verklig dieselmotor. Under andra världskriget levererades många bilar med gengasdrift. Först 1946 kunde man beställa en Volvo med dieselmotor.
miniatyr|Volvo Titan. Under 1950-talet satte en internationell expansion fart där bland annat Volvo Titan såldes utanför Sverige. 1965 blev F88 Volvos nya stora lastbilsmodell och följdes upp av F89 fem år senare som även den hade försäljningsframgångar internationellt. Volvo F10/F12-serien presenterades 1977 kom att bli en stor succé för Volvo och över 200 000 exemplar tillverkades och etablerades Volvo på världsmarknaden. Flera av modellens delar, bland annat chassikomponenter och till drivlinan togs från den 1973 introducerade N-serien.
1971 inleddes samarbetet De fyras klubb mellan lastbilstillverkarna Volvo, nederländska DAF, tyska Klöckner-Humboldt-Deutz (Magirus) och franska Saviem (Renault). Det var ett av de första stora kooperationerna inom den europeiska fordonsindustrin. De fyra företagen gick tillsammans in i ett projekt att ta fram en lastbil i mellanklassen. Volvo kallade sin version F4 och F6.
1994 presenterades den nya FH-serien.
Volvo Trucks har samröre med Renault Trucks, amerikanska Mack Trucks och Eicher, de fyra företagen är helägda av AB Volvo.
Volvo deltar aktivt ikonsolideringen av branschen och som ett uttryck för detta förvärvades Renaults lastvagnsverksamhet, som omfattar Mack och Renault V.I., den 2 januari 2001.
I slutet av juli 2000 undertecknade Volvo och Mitsubishi avtal om villkoren för Volvos förvärv av 19,9 % av aktierna i Mitsubishi Fuso Truck & Bus Company, ett bolag som bildas i samband med att lastbils- och bussdivisionen ombildas till ett dotterbolag till Mitsubishi Motors.
I juni tecknade Volvo Bussar AB och Shanghai Automotive Industry Corporation (SAIC) avtal gällande etablering av ett joint-venture-företag för tillverkning och försäljning av stads- och linjebussar.
Lastbilsprogram miniatyr|Volvo FH12. Volvo FL Volvo FE Volvo FM Volvo FMX Volvo FH Volvo VN, lastbil byggd för den Nordamerikanska marknaden, byggs i New River Valley (NRV), Virginia. Volvo VM, lastbil byggd för den Sydamerikanska marknaden, byggs i Curitiba, Brasilien
Historiska modeller
1920-talet miniatyr|Volvo N 88. LV Typ 1 (1928–1929) LV Typ 2 (1928–1930) LV60 (1929–1932)
1930-talet LV66 (1931–1936) LV71 (1932–1935) LV76 (1934–1940) LV79 LV81 (1935–1940) LV83 LV84 LV85 LV90 (1935–1939) LV93 LV94 LV95 LV180/290 (Långnos) (1937–1951) LV110/L200 (Spetsnos) (1938–1950) LV120/L220 (Rundnos) (1939–1954)
1950-talet miniatyr|Volvo FH16 700. L340 (1950–1956) L420 Snabbe (1956–1965) L430 Trygge (1957–1965) L360/475 Brage/Starke/Raske (1954–1965) L385/485 Viking (1953–1965) L395/495 Titan (1951–1965)
1960-talet F82 (1965–1972) F83 (1965–1972) N84/F85/F85S (1965–1978) N86/F86 (1965–1979) N88/F88 (1965–1977)
1970-talet F82S (1972–1975) F83S (1972–1975) F89 (1970–1977) N7/N10/N12 (1973–1988) Volvo F4/F6 (1975–1986) Volvo F10/F12 (1977–1993) F6S/F7 (1978–1986) miniatyr|Volvo F89.
1980-talet FL4/FL6 (1985–1998) FL7/FL10 /FL12 (1985–1995) F10/F12/F16 (1987–1993) FS10 (Exklusivt för Swiss) , NL10/NL12 (1989–1999) CH230 (Exklusivt för Swiss)
1990-talet FH12/FH16 (1993–2005) FLC/FL6 (1996–2006) VN (1996–) FM7/FM10/FM12 (1998–2001)
2000-talet FE (2006–) NH
Tillverkningsorter Europa Gent, Belgien (montering) Kaluga, Ryssland (monteringsfabrik) (hytter) Köping, Sverige (växellådor), Drivs av Volvo Powertrain) Skövde, Sverige (motorer, Drivs av Volvo Powertrain) Tuve, VTT (Göteborg), Sverige (montering, utlandpacken) Umeå, Sverige (hytter) Lundby, (Göteborg), Sverige (huvudkontor och utveckling) Lindesberg, Sverige (Axlar; Drivs av Arvin Meritor AB) Ulricehamn, Sverige (Rostskyddslackering)
Amerika Dublin (NRV), Virginia, USA (montering) Greensboro, North Carolina, USA (Huvudkontor (Volvo North America) och Utveckling) Curitiba, Brasilien (montering)
Afrika Casablanca, Marocko (montering) Tunis, Tunisien (montering) Gaborone, Botswana (montering) (nedlagd / flyttad till Sydafrika) Kairo, Egypten (montering) (nedlagd) Durban, Sydafrika (montering)
Asien Teheran, Iran (montering) (hytter) Jidda, Saudiarabien (montering) Bangalore, Indien (montering) Kuala Lumpur, Malaysia (montering) Bangkok, Thailand (montering) (hytter) Taipei, Taiwan (montering)
Oceanien Brisbane, Australien (montering)
Fakturerade enheter
År Volvo Lastvagnar Varav FH Varav FL Övrigt Volvo1987 46 500198860 500198960 2001990 54 900 (55 720)199153 000 (53 760)199246 470 (48 130)199350 940 (51 230)199469 190 (68 500)199577 410 (76 490)199662 750 (63 680)199769 720 (68 980)199883 280199985 0902000 85 227 (81 830)32 7207 89044 617200167 26928 9206 69031 659200269 48331 8805 64031 9632003 75 31233 7204 82036 772200497 26445 0084 97947 2772005 103 69642 9515 05255 6932006105 51941 3024 79959 4182007 100 10948 3626 79144 9562008105 9522009 47 411201075 2292011 115 3462012105 8882013 115 9722014117 1942015 113 0662016102 8572017 112 2452018127 4662019 131 254202093 8462021122 5252022145 195
Volvo lastvagnars militära produktion miniatyr|Volvo TP21, också kallad "Sugga". Terränggående chassi med samma kaross som Volvo PV800. Volvo började redan under 1930-talet att leverera lastbilar till den svenska försvaret och under Kalla kriget fick man fortsatt stora order. Försvaret fördelade sina order mellan Volvo och Scania. Dessa leveranser kulminerade under 1970-talet även om man än idag säljer lastbilar till försvaret. Under 1960-talet togs den klassiska "Valpen" fram – det svenska försvarets Jeep och dessa efterföljare som kom under 1970-talet, Tgb 11/13/20 som alltjämt är i bruk.
Militära modeller Terrängbil m/42 VKP TVB TVC Terrängpersonvagn m/43 Radiopersonterrängbil 915 (Suggan) Radioterrängbil 938 Lastterrängbil 912 Lastterrängbil 934 Lastterrängbil 939 Personlastterrängbil 903, och dess radiopersonterrängbilversion, Raptgb 9033, (Valpen) Terrängbil 11/13/20
Källor Volvo 1927-1977, [1-2/77], red. Björn-Eric Lindh, Autohistorica, Sollentuna 1977 ISSN 0345-1003 s. 83 >
Externa länkar Volvo Trucks hemsida Volvo Trucks tidning på nätet
Kategori:Svenska fordonstillverkare Kategori:Svenska lastbilstillverkare Kategori:Företag bildade 1928 Kategori:Företag i Göteborg Kategori:Företag i Umeå kommun