Hets mot folkgrupp

Hets mot folkgrupp är ett hatbrott (lagen som kriminaliserar hets mot folkgrupp kallades i Sverige inledningsvis även Lex Åberg) som innebär att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedlåtande mot vissa utpekade grupper av människor. Brottet har detta namn i Sverige och Finland, men liknande lagstiftning finns i alla de skandinaviska länderna exempelvis Danmarks och Norges rasismeparagraf samt i Tyskland, Frankrike, Irland, Storbritannien, Sydafrika och Kanada. Till skillnad mot dessa länder där sådan lagstiftning inskränker yttrandefriheten har USA, genom första tillägget i konstitutionen, ett starkare skydd för yttrandefriheten som inte tillåter kriminalisering av nedlåtande uttalanden. Vilka grupper och institutioner som skyddas och vilka kriterier som skall uppfyllas för att uttalanden skall bedömas som brottsliga varierar mellan länder. Det är vanligt att etnisk härkomst, religiös övertygelse, sexuell läggning och könsidentitet utpekas som grund för skyddsvärda grupper., Åklagarmyndigheten 2022-04-24

Sverige Hets mot folkgrupp är ett brott i Sverige och infördes genom lagstiftning för att förbjuda diskriminering och främja likabehandling av olika folkgrupper. Lagstiftningen om hets mot folkgrupp infördes i Sverige först 1948 genom Brottsbalken (BrB) 16 kap. 8 §, som började gälla från 1 januari 1949.

Inför antagandet av 1766 års tryckfrihetsförordning fanns ett förslag om att förbjuda "smädeliga utlåtelser om främmande folkslag", som dock inte ledde till lagstiftning. Enligt 1810 års tryckfrihetsförordning sågs det som ett tryckfrihetsmissbruk att sprida smädliga, "förklenliga och osämja med Fremmande Magter tydligen åsyftande omdömen och yttranden om samtida Nationer och Stater, med hwilka Riket är i fredligt förhållande, om deras warande Öfwerhet, Regering och Regeringssätt, Höga Embetsmän och Sändebud, inre eller yttre förhållanden, företag och underhandlingar". År 1810 utfärdade Karl XIII en förklaring om att i vissa fall gripa den som skrivit eller tryckt verk i vilka det förekom yttranden "öfwer främmande Folkslag och deras Regeringar, med hwilka Riket är i fredligt och wänskapligt förhållande".Historisk hets?, Samhällsmagasinet Avsnitt 2019-11-28

Rättslig reglering Enligt 16 kap 8 § brottsbalken, är hets mot folkgrupp att uppsåtligen, i uttalande eller i annat meddelande, som sprids, uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning, för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer – eller en enskild i någon av dessa grupper – med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck,

eller, sedan den 1 juli 2024, att förneka, ursäkta eller uppenbart förringa ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten och avgörandet fått laga kraft, om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket.

Påföljden är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter. För grov hets mot folkgrupp grov är påföljden fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.https://lagen.nu/1962:700#K16P8

Brottet omfattar inte "en saklig och vederhäftig diskussion" och inte heller uttalanden som görs i den helt privata sfären.

Om brottet anses som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska domstolen särskilt beakta om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Hets mot folkgrupp bör inte förväxlas med brottet förolämpning. Det kan vara både förolämpning och hets mot folkgrupp om någon kallar en enskild person exempelvis "blatte", "bögjävel" eller "judejävel" och det fått spridning samt fanns ett uppsåt att nedvärdera en person på grund av till exempel dennes etnicitet. Enligt Åklagarmyndigheten skall det då väckas åtal för båda brotten.

Frågor om hets mot folkgrupp hanteras av allmän åklagare, utom för tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott. Då är Justitiekanslern ensam åklagare. RFSL:Hets mot folkgrupp

"Lex Åberg" Den första som fälldes för brott mot den nya lagen var Einar Åberg för spridning av antisemitiska flygblad, även till utlandet, och lagen kallades därför även "Lex Åberg". Spridningen av flygbladen ledde till påtryckningar på den svenska regeringen från judiska grupper i USA, vilket bidrog till skapandet av lagen. Nationalitet Även om nationaliteter omfattas av lagen är det sällsynt att detta är grund för domar. Endast i undantagsfall, då nationaliteten använts för att starkt kränka eller hota en redan utsatt folkgrupp, har fällande domar förekommit.

Tidigare Justitiekanslern (JK) Göran Lambertz var av uppfattningen att inte svenskar omfattas.Justitiekanslern: Innehållet i insändare har inte ansetts kunna utgöra hets mot folkgrupp i förhållande till svenskar , besökt 29 juli 2010

Samma bedömning gjordes av justitiekansler Anna Skarhed i januari 2013.Justitiekanslerns beslut 2013-01-23 i ärende med dnr. 67-13-31

Justitiekanslerns uttalanden betraktas normalt inte som gällande rätt även om kanslerns motivering kan beaktas vid avgöranden.Lagrummet.se: Rättspraxis Redan vid införandet av annan sådan grupp i lagparagrafen yttrade sig Justitiekanslern att etniska svenskar skulle kunna komma att omfattas av regleringen. Departementschefen avfärdade dock kritiken och menade att det inte vore negativt om även svenskar omfattas av straffstadgandet.

Då rasistiska och liknande motiv infördes som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärde enligt 29 kap. 2 § 7 p. brottsbalken uttalade departementschefen uttryckligen att etniska svenskar skall omfattas av stadgandet när de utsätts för brott, som motiverats utifrån att de är svenskar. Denna reglering skulle återspegla hur straffstadgandet rörande hets mot folkgrupp tolkades.

Norrköpings tingsrätt fann i tredomarsits i en dom den 21 april 2015 att det står klart att svenskar omfattas av skyddet mot hets mot folkgrupp. Dock får svenskar tåla mer än minoritetsgrupper. Tingsrätten skrev: "Behovet av att inskränka yttrandefriheten beträffande uttalanden som riktar sig mot majoritetsgrupper torde enligt tingsrättens mening inte göra sig gällande i lika stor utsträckning som i förhållande till minoritetsgrupper"Torsten Johannesson, Tingsrättsdom: Hets mot svenskar kan bestraffas, men svenskar får tåla mer än minoritetsgrupper, samhällsmagasinet Avsnitts redaktionsblogg 2015-04-21.

Trosbekännelse Huruvida scientologer omfattas av skyddet i hetsbestämmelsen är oklart, och JK har uttryckt att så inte torde vara fallet.Petter Larsson, Heila är hatbrott, Aftonbladet 2012-12-28 JK:s hållning har kritiserats av bland annat Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter.

Sexuell läggning Med "sexuell läggning" i regleringen om hets mot folkgrupp avses homosexuella, bisexuella och heterosexuella. Däremot omfattas inte "sexuella intressen, variationer, inriktningar eller beteenden" som kan finnas hos samtliga dessa, som transsexualism och transvestitism. Inte heller omfattas böjelser som pedofili i begreppet "sexuell läggning".Prop. 2001/02:59 s 40

Hets mot homosexuella Hets mot grupper av personer på grund av sexuell läggning kriminaliserades genom tillägg till bestämmelsen om hets mot folkgrupp (SFS 2002:800).

Den 6 juli 2006 dömde Högsta domstolen tre personer till villkorlig dom och dagsböter och en fjärde till skyddstillsyn och dagsböter för att de hade delat ut flygblad på Staffanskolan i Söderhamn. Fallet är det enda fall av hets mot homosexuella som hittills har lett till fällande dom i Högsta domstolen och därmed blivit prejudicerande. Domen har meddelats av tre justitieråd.https://lagen.nu/dom/nja/2006s467 Två justitieråd anmälde en skiljaktig mening och ville frikänna.

En sextonårig pojke dömdes i juni 2005 för hets mot homosexuella efter att på ett internetforum, företrädesvis besökt av homo- och bisexuella, ha lagt upp bilder på nazistsymboler och skrivit bland annat ”Bögeri är en stor sjukdom som går att bota med känga i huvudet…”.HomOs referat, Malmö tingsrätt målnr. B 2078-05

Debatt och kritik Kritik framförs av aktivister inom vit makt-världen och delar av de nationalistiska rörelserna som ser lagen som statens medel för förtryck och ett sätt att hindra att deras kunskap når allmänheten.

Vissa menar att utpekandet av vissa utvalda grupper i lagstiftningen strider mot rättsprincipen om allas likhet inför lagen.

Den liberale opinionsbildaren Svante Nycander har starkt kritiserat kriminaliseringen av hets mot folkgrupp. Nycander anser att lagstiftningen var demokratiskt legitim vid dess införande år 1948. Enligt Svante Nycander har "lagen efter en rad utökningar av dess tillämpningsområde alltför mycket fått funktionen att begränsa åsikts- och yttrandefrihet (mer än vad som är lämpligt med hänsyn till yttrandefrihetens gränser i form av uppmaning till brott och liknande)".

Att en publicering har betraktats som satir har ibland inneburit att den inte har ansetts innefatta hets mot folkgrupp. Det finns dock inget allmänt undantag som innebär att allt som kan kallas för satir är tillåtet, utan även förment satiriska verk har ibland setts som hets mot folkgrupp (se Dan Park).Satir och hets - en genomgång, Samhällsmagasinet Avsnitt den 4 oktober 2024, besökt den 23 oktober 2024

Statistik Av de 5518 hatbrott som polisanmäldes i Sverige 2012 kategoriseras 11 procent eller 601 anmälningar som hets mot folkgrupp. Av dessa hade 419 anmälningar främlingsfientliga/rasistiska motiv varav 114 med afrofobiska motiv, 21 med antiromska motiv, 79 antisemitiska motiv och med 72 islamofobiska motiv. 25 anmälningar hade homofobiska, bifobiska och heterofobiska motiv. Av anmälningarna om hets mot folkgrupp hade 194 tecken på koppling till högerextrema eller nationalistiska organisationer. De vanligaste brottsplatserna var internet och allmänna platser, ofta genom affischer och klisterlappar, men även genom fientligt klotter på en religiös byggnad eller genom att skrämmande slagord skanderades på platser där flera ur den utsatta gruppen befann sig. Vissa anmälda brott var riktade direkt mot den utsatte, exempelvis genom att man ropade kränkande epitet efter personen. I merparten av fallen var gärningspersonen okänd.Hatbrott 2012 - Statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott och polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv , Brottsförebyggande rådet (Brå)

Rättsliga avgöranden i Sverige Friande domar Greenfallet