Republiken Artsach, fram till 2017 Republiken Nagorno-Karabachhttps://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-utmattningskrig-baddar-for-humanitar-katastrofThe Armenian Weekly: Artsakh Votes for New Constitution, Officially Renames the Republic, läst den 25 augusti 2017, var en utbrytarstat med armenisk majoritetsbefolkning i södra Kaukasus, de facto beroende av Armenien. Republiken saknade internationellt erkännande och betraktades de jure som en del av Azerbajdzjan.
Området Nagorno-Karabach (en rysk term som betyder ”bergiga Karabach”) blev en källa till dispyter mellan republikerna Armenien och Azerbajdzjan när båda länderna blev självständiga från Ryssland 1918. Sedan Sovjetunionen expanderat in i södra Kaukasus etablerades 1923 Nagorno-Karabachs autonoma oblast (NKAO) inom Azerbajdzjanska SSR. I november 1991 upplöste Azerbajdzjans parlament regionens självstyre,Svante Cornell, Turkey and the Conflict in Nagorno Karabakh: A Delicate Balance, in Middle Eastern Studies Journal Vol 34, No. 1 (London: Frank Cass Publications, January 1998), pp. 51–72 och den 10 december 1991, när Sovjetunionen hade kollapsat, genomfördes en folkomröstning i NKAO, det angränsande distriktet Shahumyan samt deldistriktet Getashen, som resulterade i en självständighetsförklaring från Azerbajdzjan som Republiken Nagorno-Karabach, vilken inte erkändes av någon internationell organisation eller något land inklusive Armenien.
Under de sista åren före Sovjetunionens upplösning var området återigen en källa till dispyter mellan Armenien och Azerbajdzjan och situationen kulminerade i ett krig om området. Sedan eldupphör utropats 1994 kom den största delen av Nagorno-Karabachområdet och en del andra kringliggande områden i Azerbajdzjan under Artsachs kontroll.
I september 2020 inledde Azerbajdzjan andra Nagorno-Karabachkriget, som varade i tre månader. Genom sin militäroffensiv tog man kontroll över en del av södra Nagorno-Karabach inklusive städerna Hadrut och Sjusja. Kringliggande områden runt Nagorno-Karabach, som Kalbajar, Agdam och merparten av Latjin, överlämnades till Azerbajdzjan som en del av det avtal som ingicks av parterna efter att ett vapenstillestånd utropats den 10 november 2020. Latjinkorridoren mellan Armenien och Artsach samt resten av Artsach skulle säkras av ryska fredsbevarande trupper.AP 1 december 2020 Azerbaijan fully reclaims lands around Nagorno-Karabakh
Den 19 september 2023 bröt Azerbajdzjan vapenvilan och genomförde ytterligare en offensiv mot utbrytarstaten. De ryska fredsbevarande styrkorna ingrep inte, och republiken Artsach kollapsade redan nästa dag. Nästan hela republikens armeniska befolkning flydde till Armenien. Artsachs president Samvel Shahramanyan skrev på en order som upplöste samtliga statliga institutioner från och med den 1 januari 2024, då republiken officiellt upphörde att existera som statsbildning.
Etymologi Artsach () är en term som betecknar den 10:e provinsen i det forna armeniska kungadömet samt det medeltida armeniska kungariket Artsach (1000–1261). I urartiska skrifter (9:e - 7:e århundradena f.kr.) användes namnet Urtechini för detta område.http://www.panarmenian.net/library/eng/?nid=33&cid=8 Gamla grekiska källor kallade området Orchistene.Strabo 11.14.4
Ordet "Karabach" härstammar från turkiska och betyder bokstavligen den "svarta trädgården".BBC News — Regions and territories: Nagorno-KarabakhOuloubabyan, B. Ղարաբաղ (Karabagh) Soviet Armenian Encyclopedia, vol. vii, Yerevan, Armenian SSR, 1981 p. 26 Namnet dyker först upp i georgiska och persiska källor under de 13:e och 14:e århundradena. Den besläktade beteckningen Karabagh används för att beskriva en typ av mönster för lokalt framställda, handvävda mattor, och det är även en accepterad alternativ stavning för Karabach.
Namnen för området på olika lokala språk översätts alla till "bergiga Karabach", eller "bergiga svarta trädgården":
Armeniska: Լեռնային Ղարաբաղ, translittererat till Lernajin Gharabagh Azeriska: Dağlıq Qarabağ eller Yuxarı Qarabağ (med betydelsen "bergiga Karabach" eller "övre Karabach") Ryska: Нагорный Карабах, translittererat Nagornyj Karabach
Detta är inte begränsat bara till de lokala språken i området; namnet på franska är Haut-Karabakh (övre Karabach), trots att "Nagorno-Karabach" var allmänt använt i franska medier under 1990-talet.
Geografi miniatyr|En vy över bergen utanför Sjusji.
Området har en total yta av 4 400 km² och omges helt av azeriska distrikt; dess närmaste punkt till Armenien är via Latjinkorridoren som är 4 kilometer bred.http://www.nkrusa.org/country_profile/overview.shtml Det hade en befolkning på 192,000 1989.Miller, Donald E. and Lorna Touryan Miller. Armenia: Portraits of Survival and Hope. Berkley: University of California Press, 2003 p. 7 Befolkningen vid den tiden var huvudsakligen armenisk (76%) och azerisk (23%) med ryska och kurdiska minoriteter. Huvudstaden är Stepanakert (känt i Azerbajdzjan som Xankəndi, Xankändi). Dess andra större stad, Sjusja, ligger idag delvis i ruiner.
Nagorno-Karabach nuvarande gränser som etablerades under Sovjet-tiden, gör att landet påminner lite om en böna till formen, med en inbuktning på den östra sidan. Det har mycket höga bergskedjor längs med den norra avgränsningen och i väster, och de södra delarna är mycket bergiga. Delen nära "bönans" inbuktning är en relativt utplattad dal med de två kanterna på "bönan", provinserna Martakert och Martuni Rayonu, som också har platt landskap. Andra flata dalar existerar runt Sarsangreservoaren, Hadrut, och de södra delarna. Mycket av Nagorno-Karabach är skogklätt, särskilt uppe i bergen.Searle-White, Joshua. The Psychology of Nationalism. New York: Palgrave Macmillan, 2001 p. 33
Det moderna Nagorno-Karabachs territorium utgör en del av det historiska området Karabach, som ligger mellan floderna Kura, Araxes, och dagens gräns mellan Armenien och Azerbajdzjan. Under forntid och medeltid bestod detta större område av de historiska provinserna Artsach och Utik, vilka vid olika tidpunkter alternerade mellan kungarikena Armenien och kaukasiska Albanien. Artsach-Utikområdet fick namnet Karabach med början under 1200- och 1300-talen. Den östra delen av Karabach (i stort sett motsvarande Utik) ligger på en lägre och plattare terräng, har traditionellt kallats Nedre Karabach, medan den västra bergiga delen (i stort sett motsvarande Artsach) har kallats för Bergiga eller Övre Karabach.
Nagorno-Karabach inom sina moderna gränser, är en del av det större området Övre Karabach.
Administrativ indelning miniatyr|Karta över NKAO:s indelning och närliggande azeriska distrikt. Republiken Artsach är uppdelat i åtta distrikt, vilka motsvarar de fem distrikten i Nagorno-Karabach autonoma oblast (NKAO), Stepanakert stad samt två distrikt (Shahumyan och Kashatagh) bestående av kringliggande områden runt forna NKAO.
Artsach betraktar Shahumyan-distriktet samt deldistriktet Getashen från Azerbajdzjan SSR som hade en armenisk majoritetsbefolkning som en del av republiken, men de var inte en del av Nagorno-Karabach autonoma oblast. Representanter från Shahumyan deklarerade självständighet tillsammans med Nagorno-Karabach, och proklamerandet av Republiken Nagorno-Karabach inkluderar Sjahumjandistriktet inom dess gränser. Till skillnad från resten av Nagorno-Karabach kontrolleras Shahumyan-distriktet idag av Azerbajdzjan och Artsachs Shahumyan-distrikt består i praxis endast av området kring Kalbajar.
1991, innan Artsachs självständighetsdeklaration, beslutade den azeriska regeringen att upplösa NKAO och skapa azeriska distrikt i dess ställe. Som resultat är vissa av Nagorno-Karabachs uppdelningar motsvarande de azeriska distrikten, medan andra använder annorlunda gränser.
En jämförande tabell över de nuvarande distrikten i Nagorno-Karabach och de motsvarande distrikten enligt Azerbajdzjan följer nedan:Azerb.com — Regions
Distrikt i Artsach Huvudstad Motsvarande distrikt i AzerbajdzjanStepanakertStepanakertChankändi (stad)AskeranAskeranXocalı rayonu, Ağdam RayonuHadrutHadrutsödra Xocavənd Rayonu, Cəbrayıl Rayonu, delar av Füzuli RayonuMartakertMartakertöstra Kəlbəcər Rayonu och västra Tartar Rayon, delar av Ağdam RayonuMartuniMartuninorra Xocavənd Rayonu, delar av Ağdam RayonuSjahumeanKarvatjarsödra Goranboy Rayonu, västra Kəlbəcər RayonuSjusjiSjusjiSjusjaKasjataghBerdzorLaçın Rayonu, Qubadlı Rayonu, Zəngilan Rayonu
Demografi Nära Sovjetunionens kollaps 1989, hade Nagorno-Karabach autonoma oblast beräknat sin befolkning av 145 593 armenier (76,4 %), 42 871 azerer (22,4 %) samt några tusen kurder, ryssar, greker och assyrier. De flesta av azererna och kurderna flydde från området under åren med de hårdaste striderna under kriget mellan 1992 och 1993. Regionens huvudspråk är armeniska; ändå talar Karabach-armenierna en dialekt av armeniska som är ganska annorlunda den armeniska som talas i Armenien, då det är influerat av ryska, turkiska och persiska ord och uttryck.
Artsachs befolkning var 2001 till 95 % armenisk medan resten var assyrier, greker och kurder.Ethnic composition of the region as provided by the government I mars 2007 tillkännagav republiken att dess befolkning uppgick till 138 000. De årliga födelsetalen noterades till 2 200 - 2 300 per år, en ökning från nästan 1 500 år 1999. Fram till år 2000, var landets nettomigration negativ.Regnum News Agency. Nagorno Karabakh prime minister: We need to have at least 300,000 population . 9 mars, 2007. Läst 9 mars, 2007. Under det första halvåret 2007 rapporterades 1 010 födda och 659 döda. Nettoimmigrationen var (-)27.
De flesta i den armeniska befolkningen är kristna och tillhör den armeniska apostoliska kyrkan, men även andra orientaliska ortodoxa kristna och evangeliska kristna beteckningar förekommer; bland övriga religioner märks också judendom.
Kultur Nationalsång Artsachs nationalsång heter Azat u ankach Artsach (armeniska: Ազատ ու անկախ Արցախ, ungefär "ett fritt och självständigt Artsach"). Den antogs 1992.
Historia Tidig historia
miniatyr|stående=0.6|vänster| Armeniskt kloster i Gandzasar, byggt under 1300-talet
Karabach tillhör de områden som innehades av folk som är kända av moderna arkeologer. som t.ex. Kura-Araxeskulturen mellan de två floderna med dessa namn. Områdets antika historia är ganska okänd främst för att det är ont om historiska källor. Under olika tider i antiken, som är svåra att exakt fastställa, var området en del av Kaukasiska Albanien, och under andra tider var det en del av kungariket Armenien.
Armenier har bott i Karabach sedan ryska imperiets dagar. Under tidig medeltid assimilerades den inhemska albanska befolkningen i Karabach till dagens azerier.Democracy and Nationalism in Armenia, by Peter Rutland, p.841
Under 600- och 700-talet styrdes området av guvernörer utsedda av kalifen. Enligt gamla medeltida armeniska källor grundades den albanska kyrkan av katholikos Grigorios – den albanska kyrkans överhuvud – under 300-talet. Den absorberades senare under 1800-talet av den ryska kyrkan .Movses Kaghankatvatsi, "History of Albania," 1.9F. Mamedova. Christianity in Albania Under det 11:e århundradet etablerades furstendömet Chatjin i Artsach. Under det 15:e århundradet var området Karabach en del av staterna Kara Koyunlu och Ak Koyunlu.som
miniatyr|stående|Ett gift par från Nagorno-Karabach under 1900-talets början.