Etiopisk-ortodoxa kyrkan är den historiskt största kyrkan i Etiopien, och världens största orientaliska ortodoxa kyrkan, med över 40 miljoner medlemmar. Etiopien är det näst äldsta kristna landet i världen. Den blev autokefal från den koptiska-ortodoxa kyrkan 1959; sedan 1993 finns det också en separat eritreansk-ortodox kyrka.

I Sverige har kyrkan funnits sedan 1986.

Historia Under mitten av 300-talet blev Aksum (beläget i nuvarande norra Etiopien) kristet under kung Ezana. Ezana ska enligt sed ha blivit omvänd av Frumentius, hans grekiska slav och lärare. Frumentius blev också vigd till nationens första biskop, av Alexandrias biskop Athanasios.

Den etiopisk-ortodoxa kyrkan var således aldrig en självständig kyrka, utan låg fram till 1959 under den koptisk-ortodoxa kyrkan och dess patriark. Särskilt efter den arabiska erövringen av Egypten, som isolerade kyrkan från den övriga kristna världen, utvecklade den vissa av sina mer säregna dogmer och sedvänjor. Relativt regelbunden kontakt fördes dock fortsatt till den egyptiska kyrkan: det var enbart patriarken i Alexandria som fick tillsätta biskopar i Etiopien, som typiskt blev av egyptisk börd, och sällan talade ett etiopiskt språk.

Oftast skickades bara en biskop, under 1500-talet ibland två eller flera: under hela den medeltida perioden fanns det aldrig tillräckligt många etiopiska biskopar för att själva kunna viga nya biskopar. Kyrklig självständighet var därför bräcklig.

Kyrkan hade en blomstringsperiod på 1200- och 1300-talet då den bedrev omfattande mission och restaurerade gamla kloster. Kännetecknande för de etiopiska kyrkorna, möjligen redan från den aksumitiska perioden, är kyrkor huggna rakt ur klippor, såsom Klippkyrkorna i Lalibela.

På 1600-talet bedrev portugiska jesuiter omfattande påverkansoperationer i Etiopien, och kejsare Susenyos I erkände den romersk-katolska kyrkan som statskyrkan; efter att Susenyos avsatts drogs detta erkännande tillbaka och ledde till anti-katolsk politik i landet.

Först 1959, efter andra världskriget och den italienska ockupationen, drev man under kejsaren Haile Selassie igenom kyrklig självständighet och fick en egen, etiopisk patriark.

Kyrkan var fram till revolutionen 1974 en statskyrka. Under revolutionen förlorade kyrkan mycket av sina landegendomar. Från 1990-talet framåt har kyrkan förlorat många medlemmar till protestantiska kyrkor.

1993 splittrade sig den eritreansk-ortodoxa kyrkan ifrån den etiopiska, och fick egen patriark, erkänd enbart av den koptiska: detta efter att Eritrea fått självständighet ifrån Etiopien 1993. 2021, under tigraykriget, förkunnade tigreanska präster att de hade brutit ut en egen, självständig tigreansk-ortodox kyrka. Den har inte erkänts av den etiopiska patriarken. 2024 försökte också en grupp oromiska biskopar bryta ut en egen oromisk-ortodox kyrka.

Teologi och liturgi Kyrkan vägrade delta på kyrkomötet i Chalkedon år 451 och erkänner bara de tre första ekumeniska mötena. Den etiopisk-ortodoxa kyrkan, liksom alla andra orientalisk-ortodoxa kyrkor, är miafysitisk: man hävdar att Kristus är både fullt gudomlig och fullt mänsklig och att dessa två naturer är förenade i en "natur".

Gudstjänster sker ofta fortsatt på det liturgiska språket ge'ez, men även samtida etiopiska språk som amhariska. Konflikter kring hur mycket andra språk får vara del av gudstjänsten har också bidragit till separatistiska kyrkorörelser.

I alla kyrkor finns en skiva till kopia av förbundsarken, som anses ha försts till Etiopien innan Salamos tempel förstördes. Kopian kallas tabot, och förvaras i ett rum i kyrkan som endast präster har tillgång till. Vid ceremonier används taboten i processer.

Kyrkan följer den etiopiska kalendern: förutom jul och påsk räknas till de stora högtiderna också timqet (Jesu dop) och Mesqel (det heliga korsets upphöjelse). Olikt många andra kyrkor följer den etiopiska många bud som åbuds judar: man omskär pojkar, ska inte äta fläsk, och ser lördagen som sabbat.

Bibel I den etiopiskt-ortodoxa kyrkans Bibel ingår vissa av Pseudepigraferna och Mezmure Dawit som betyder på svenska Psalm.

Organisation Sedan självständigheten har kyrkan letts av en patriark (abuna "vår fader") i Addis Ababa, och en helig synod, bestående av biskoparna. Å sidan av biskoparna, prästerna och diakonerna, har den etiopisk-ortodoxa kyrkan liksom andra ortodoxa kyrkor en lång monastisk tradition. Det finns många viktiga kloster i Etiopien, som spelat stor roll i kyrklig och världslig politik historiskt.

Debteras är en religiös yrkeskår särskild från prästerskapet och munkarna, som är unik för den etiopiska kyrkan. Dess medlemmar har fått lång religiös utbildning och kan fungera som skribenter, kantorer och dansare, samt även som spirituella helare.

I Sverige I Sverige finns kyrkan sedan 1986: den första, fysiska kyrkan öppnades 1991 i Hagsätra och invigdes 1995. Sverige och övriga Skandinavien bildar ett ärkebiskopsstift under ärkebiskopen Elias, med två svenska församlingar med cirka 3500 medlemmar.

Från 1990-talet rådde en splittring mellan två etiopiska kyrkor i förhållande till hemlandskyrkan: den läktes 2018 och numera finns endast en etiopisk kyrka i Sverige.

Populärkultur Reggae-artisten och rastafarianen Bob Marley (1945–1981) fick en etiopisk-ortodox begravning år 1981 i sitt hemland Jamaica, vilket enbart var möjligt eftersom han hade konverterat och blivit döpt år 1980 av den etiopisk-ortodoxa kyrkans ärkebiskop för Nordamerika.Kernow Youth: Bob Marley New Jesus .

Se även Eritreanska-ortodoxa kyrkan Etiopiska kyrkor (afrikansk kyrkorörelse emot kolonialism och segregation)

Referenser

Externa länkar Orientaliskt ortodoxa

Kategori:Orientaliskt ortodox kristendom Kategori:Kristendom i Etiopien