Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Sollefteå stad. För orten se Sollefteå, för dagens kommun, se Sollefteå kommun.
Sollefteå stad var en tidigare kommun i Västernorrlands län. Centralort var Sollefteå och kommunkod 1952–1970 var 2283.
Administrativ historik Sollefteå stad bildades den 1 januari 1917 (enligt beslut den 30 december 1916) genom en ombildning av den dåvarande Sollefteå köping.
Den 25 april 1930 utfärdades av Kunglig Majestät en förklaring av gränsen mellan Sollefteå landskommun och Sollefteå stad.
Den 1 januari 1945 (enligt beslut den 12 augusti 1944) inkorporerades Sollefteå landskommun i staden. Sollefteå socken införlivades samtidigt i avseende på fastighetsredovisningen i staden. När kommunreformen den 1 januari 1952 genomfördes i landet inkorporerades Multrå landskommun i staden.
Som förberedelse inför kommunreformen 1971 trädde Sveriges indelning i kommunblock i kraft den 1 januari 1964. Sollefteå stad ingick då i kommunblocket Sollefteå tillsammans med landskommunerna Långsele, Resele, Helgum, Ådals-Liden, Junsele samt tre av fyra församlingar i Boteå landskommun: Boteå, Överlännäs, Sånga.SCB Statistiska meddelanden B 1964:6 den 3 mars 1964, sida 8 (Läst 11 mars 2015) Den 1 januari 1970 överfördes Ramsele landskommun från det avskaffade Ramsele kommunblock till Sollefteå kommunblock.SCB Folkmängd 31.12.1969. Del 2 Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar mm Sida 81; Läst 11 mars 2015
Den 1 januari 1971 bildade staden den nya Sollefteå kommun tillsammans med de samtidigt avskaffade landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden.Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, , s. 91
Staden tillhörde Sollefteå landsfiskalsdistrikt som låg först under Ådals fögderi, och från den 1 juli 1946 (enligt beslut den 18 januari 1946) Sollefteå fögderi.
Judiciell tillhörighet I likhet med andra under 1900-talet inrättade stadskommuner fick staden inte egen jurisdiktion utan låg fortsatt under landsrätt i Ångermanlands mellersta domsaga. Staden tillhörde Sollefteå tingslag till 1948 därefter till 1970 i Ångermanlands mellersta domsagas tingslag och under 1970 i Sollefteå domsagas tingslag.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende hörde staden till Sollefteå församling. Fram till den 1 maj 1927 (upphörd det datumet enligt beslut den 11 mars 1927) fanns också militärförsamlingen Norrlands trängkårs församling i staden. Församlingen var icke-territoriell och dess kyrkobokförda medlemmar fanns i både staden och landskommunen. Från den 1 januari 1952 var staden delad på Sollefteå församling och Multrå församling.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2493 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket då även innefattar Sollefteå socken.
Stadsvapnet Blasonering: En svart orrhane på silverfält.
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1921. Vapnet förs idag av den nuvarande Sollefteå kommun. Se artikeln om Sollefteå kommunvapen för mer information.
Geografi miniatyr|Vy över Sollefteå och Ångermanälven. Vid bildandet år 1917 hade staden en areal av 5,69 km², varav 5,68 km² var land. Sollefteå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 356,70 km², varav 341,70 km² land.
Tätorter i staden 1960 I Sollefteå stad fanns tätorten Sollefteå, som hade 7 609 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 77,1 procent.SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 43 i pdf:en
Befolkningsutveckling
Näringsliv miniatyr|En byggnad på Norrlands trängregementes kasernområde. Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i stadens huvudnäring uppdelad på följande sätt: 30,0 procent av befolkningen levde av industri och hantverk 28,4 procent av offentliga tjänster m.m. 15,0 procent av handel 13,2 procent av jordbruk med binäringar 9,1 procent av samfärdsel 2,1 procent av husligt arbete 0,0 procent av gruvbrytning 1,8 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 19,8 procent med Övriga inom offentliga tjänster m.m. (vilket bland annat innefattade militär verksamhet) samt 7,6 procent med Hälso- och sjukvård samt personlig hygien. 92 av förvärvsarbetarna (2,1 procent) hade sin arbetsplats utanför staden.
Politik Mandatfördelning i valen 1919–1966
Referenser Fotnoter
Kategori:Indelningar i Sollefteå kommun Kategori:Städer i Sverige Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Västernorrlands län