miniatyr| miniatyr|250px|Esprit Arena, där ESC 2011 ägde rum. miniatyr|Programledarna Anke Engelke, Judith Rakers och Stefan Raab Eurovision Song Contest 2011 var den 56:e upplagan av Eurovision Song Contest. Tävlingen hölls i Esprit Arena i Düsseldorf i Tyskland i och med Lena Meyer-Landruts vinst med låten "Satellite" i 2010 års final. Det var tredje gången som Tyskland stod som värd: de tidigare tillfällena var 1957 och 1983. Vinnare blev Azerbajdzjan med låten "Running Scared" framförd av Ell & Nikki (Eldar Qasımov och Nigar Dzjamal).
Semifinalerna sändes den 10 och 12 maj och finalen sändes den 14 maj. Programledare för sändningarna var Anke Engelke, Judith Rakers och Stefan Raab.
De preliminära datumen för evenemanget sattes till den 17, 19 och 21 maj 2011, men den 30 juni 2010 ändrade sig EBU med anledning av att finalen av tyska cupen i fotboll skulle äga rum samma kväll. Samtidigt som man flyttade fram datumen för evenemanget bekräftades det också att vinnaren Lena Meyer-Landrut tävlar återigen för Tyskland. Det var tredje gången i Eurovisionens historia som vinnaren året före återkom som tävlande igen. De två tidigare gångerna var 1957 och 1958. Att Lena Meyer-Landrut återkom som tävlande gjorde att hon inte fick framträda med sin vinnarlåt från 2010 i inledningen av finalen. Dock bad NDR om tillstånd från EBU och med anledning av detta fick Meyer-Landrut framträda under slutet av låten, som till större delen framfördes av programledaren Stefan Raabs "Big Band".
Totalt tävlade 43 länder i Düsseldorf, lika många som i Eurovision Song Contest 2008. Detta då samtliga 39 länder som tävlade år 2010 återkom till 2011, samt att Italien, San Marino, Ungern och Österrike gjorde comeback i tävlingen igen. Slovakien meddelade under hösten 2010 sitt avhopp från tävlingen, men efter många om och men meddelade EBU, dagen innan semifinallottningen ägde rum, att Slovakien skulle ställa upp trots allt.
Den 17 januari lottades vilka länder som skulle tävla i respektive semifinal och den 15 mars hölls startordningslottningen. Senast den 14 mars skulle samtliga länder ha valt artist och bidrag, vilket alla länder hann med.
Tävlingsupplägg 2011 års upplaga blev historisk för Tysklands del. Tyskland har tidigare fått stå som värd för Eurovisionen åren 1957 och 1983; dock var det i Västtyskland som tävlingen hölls båda gångerna. År 1956 hade de inte vunnit, men regeln om att vinnaren arrangerar tävlingen året efter hade då inte införts. Att det är historiskt berodde på att Tyskland blev det första "Big Five"-landet (tidigare Big Four) som vann tävlingen sedan det systemet infördes år 1999. EBU bestämde på ett möte i Belgrad den 28 augusti 2010 att endast "Big Four"-länderna Frankrike, Spanien, Storbritannien samt värdlandet Tyskland, skulle bli direktkvalificerade till finalen den 14 maj 2011. Detta då det inte finns någon regel som säger att fjolårstvåan blir direktkvalificerad om ett "Big Four"-land vinner. När Italien valde att återkomma till Eurovisionen igen, bestämde sig EBU för att låta dem bli en del av "Big Four", som då bytte namn till "The Big Five".
Värdstad och arena Flera tyska städer visade under försommaren 2010 sitt intresse om att vara värd för Eurovision Song Contest 2011. NDR och EBU gjorde en lista över åtta tänkbara värdstadskandidater, vilka blev Berlin, Düsseldorf, Gelsenkirchen, Frankfurt am Main, Hannover, Hamburg, Köln och München. I slutet av augusti meddelade EBU att de tillsammans med NDR drog ned listan från åtta till fyra städer. Kvar var Berlin, Düsseldorf, Hamburg och Hannover. Den 25 september rapporterade flera tyska tidningar att det stod mellan Düsseldorf och Berlin, och den 12 oktober avslöjade EBU och NDR att tävlingen kommer att arrangeras i Düsseldorf. Tävlingsarena blev fotbollsarenan Esprit Arena, som tar emot ca 24 000 personer per semifinal och ca 35 000 personer vid finalen.
Röstning Precis som i 2010 års Eurovision Song Contest var det 50/50-röstning i semifinalerna och i finalen. Detta innebar att varje tävlande land hade en nationell jurygrupp (som bestod av fem personer inklusive juryordförande) samt telefonröstning. Resultaten lades sedan samman och de tio bidrag som fick högst poäng från jury och telefonröstare fick landets poäng enligt skalan 1-8, 10 och 12. I semifinalerna var det endast de länder som tävlade i den aktuella semifinalen som fick rösta. Dock hade den första semifinalen två och den andra semifinalen tre extraröstande länder, vilket ingår i "The Big Five".
För andra året i rad påbörjades röstningen precis före första landet framträdde, och avslutades cirka en kvart efter att sista landet sjungit. Till skillnad från tidigare år visades ingen nedräkningsklocka i bild i snabbgenomgångarna.
Programledare Den 27 november 2010 rapporterade den tyska tidningen Der Spiegel att det skulle bli Stefan Raab och Anke Engelke som skulle bli programledarna för ESC 2011. Först den 16 december bekräftade EBU att Raab och Engelke blev 2011 års programledare, men även Judith Rakers presenterades som den tredje programledaren. Rakers var även programledare för semifinalsdragningen.
I Tysklands låtuttagning för sin artist Lena Meyer-Landrut visade det sig att Stefan Raab har fått med tre bidrag i uttagningen. Skulle en av hans låtar blivit utvald att representera Tyskland skulle han varit tvungen att avsäga sitt uppdrag som programledare i ESC, eftersom det skulle orsaka en stor intressekonflikt, en så kallad jävsituation. EBU införde en regel efter 2008 års Eurovision att programledarna får inte ha varit med och komponerat landets eget bidrag.
Större händelser kring Eurovisionen Frågetecken kring Slovakiens tävlan I början av december 2010 meddelade Slovakiens nationella TV-bolag STV att man kommer att avstå tävlan från 2011 års tävling. Anledningen var att STV drabbats av ekonomiska svårigheter. Men den 31 december samma år meddelade EBU deltagarlistan över tävlande 2011 och av någon anledning fanns då Slovakien med på den listan. I och med detta skulle det vara 43 länder som kommer tävla i Düsseldorf, samma antal som i 2008 års tävling. I början av januari 2011 meddelade STV igen sitt avhopp på grund av ekonomiska problem, men dagen innan semifinalslottningen ägde rum meddelade EBU att Slovakien inte alls hoppat av utan kommer, trots de ekonomiska bekymren, ställa upp i Eurovisionen 2011. Anledningen till att STV ändrat sig var att man ville slippa betala böter för att ha hoppat av efter sista anmälningsdeadline.
Italien återvände Den 2 december 2010 beslöt italienska TV-bolaget RAI att skicka en representant till Eurovision Song Contest 2011. Därmed var Italien med i Eurovisionen igen efter 13 års uppehåll. Italien tävlade senast år 1997 och hade efter detta inte visat något större intresse av att deltaga igen. Det var först hösten 2010 som intresset kom tillbaka igen. Den 31 december 2010 meddelade EBU att Italien blivit en del av "Big Four", som i samband med det bytte namn till "The Big Five". Italien började sin comeback med att sluta på andra plats i finalen.
Svante Stockselius avgick Den 30 augusti 2010 meddelade Svante Stockselius att han skulle avgå som högsta chef för Eurovision Song Contest vid årsskiftet 2010/11. Den 20 november samma år gjorde han sin sista insats i Junior Eurovision Song Contest 2010. Han efterträddes den 1 januari 2011 av norrmannen Jon Ola Sand, som var chefsansvarig vid Norges arrangemang av 2010 års Eurovision Song ContestEBU: Svante Stockselius efterträds av norske Jon Ola Sand poplight. Sand gjorde sitt första officiella framträdande som ny chef för Eurovisionen vid 2011 års lottning av semifinalernas deltagande länder.
Belgiens a cappella-låt Den 12 februari 2011 valde Belgien artist och bidrag, vilket blev gruppen Witloof Bay med låten "With Love Baby". Låten framförs a cappella, dvs. det finns ingen förinspelad instrumentalmusik utan gruppen sjunger och gör musikljuden själva. Detta är den andra låten i Eurovisionens historia som framförs på sådant sätt. Första gången en a cappellalåt tävlade i Eurovisionen var år 2006, då Lettland tävlade med gruppen Cosmos med bidraget "I Hear Your Heart", vilket slutade på sextonde plats av tjugofyra tävlande. Belgien gick dock inte vidare till finalen.
Ny skandal i Ukraina Precis som år 2010 uppdagades en ESC-skandal efter Ukrainas nationella final, som hölls den 26 februari. Direkt efter att finalen ägt rum meddelade en av jurymedlemmarna att hon ansåg att röstningen inte gått rätt till. Detta eftersom vinnaren fick 2 000 telefonröster, medan tvåan, Jamala, fick 6 000 telefonröster. Trots att tvåan fick flest röster vann hon inte tävlingen. Vidare meddelade vinnaren Mika Newton att hon inte var nöjd med sin låt och ville därför framföra en annan låt i Düsseldorf.
Kort efteråt meddelade Ukrainas nationella TV-bolag, NTU, att man skulle hålla en ny tävling mellan ettan, tvåan och trean (Mika Newton, Jamala och Zlata Ohnevytj) den 3 mars. Den 1 mars drog sig dock trean (Jamala) ur tävlingen. De två tävlande skulle då få sjunga samma låtar som de sjöng i den nationella finalen den 26 februari, men det var endast SMS-röster från unika telefonnummer som skulle avgöra finalens utgång. Dagen efter, den 2 mars, meddelade även tvåan Zlata Ohnevytj sitt avhopp, vilket gjorde att Mika Newton får representera Ukraina i Düsseldrof trots allt. NTU valde att Newton skulle sjunga sin vinnarlåt, fast på engelska istället för på ukrainska. Med låten Angels kom hon fyra i finalen.
Låtstöldsanklagelser kring Danmarks bidrag Danmarks tävlande bidrag "New Tomorrow", skriven av Lise Cabble och Jakob Glæsner, blev efter sin vinst i Dansk Melodi Grand Prix anklagad för låtstöld. Ett antal Eurovisionshemsidor beskrev att låten låter delvis lik Andreas Johnsons "Sing for Me", som deltog i Melodifestivalen 2006, den tyska musikgruppen Future Trance Uniteds låt "Face 2 Face" , Muccs låt "Yasashii uta"http://www.youtube.com/watch?v=i5pf8tT-Ics&feature=related samt Take Thats "Shine". Glæsner kommenterade kritiken med att säga: "Sången är mycket populär i sitt uttryck och består i princip bara av fem toner. Det är oundvikligt att det inte påminner om en låt en redan har hört". Delvis på grund av kritiken, bekräftade bandet i intervjuer att de gjorde ändringar i låten före tävlan i Düsseldorf.
Swahili i Eurovisionen Norges bidrag "Haba Haba", som framfördes av sångerskan Stella Mwangi kom att sjunga låten delvis på swahili i Düsseldorf. Därmed blev det första gången en artist sjöng på det swahili eller ett östafrikanskt språk i Eurovision Song Contests över 50-åriga historia. "Haba Haba" var en av de stora förhandsfavoriterna men lyckades ändå inte ta sig till finalen. Landet slutade på sjuttonde plats av nitton tävlande.
Teknikproblem i direktsändningen Den första semifinalen kantades av teknikproblem, särskilt då samtliga kommentatorer tappade kontakten med tv-sändningen och sina egna nationella TV-kanaler. I den utsändning som Sveriges Television sände lyckades kommentatorerna Helene Benno och Edward af Silén att kommentera med hjälp av en inlånad telefon. Utöver detta visade det sig att de första bidragen i semifinalen hade dålig ljudsynkning under sina framföranden.
Armenien och Turkiet missade finalplats Precis som för Sverige 2010 blev det första gången som Armenien och Turkiet missade finalen. Detta då de inte blev kvalificerade bland topp 10 i den första semifinalen den 10 maj. Tvärtom blev det istället för Österrike som gick till final, för första gången sedan år 2004.
Finalen prisad i German Awards 2011 Den 27 september meddelades de nominerade tyska tv-programmen till German Television Awards 2011. Bland de nominerade tv-programmen i kategorin "Bästa underhållningen" fanns bl.a. finalen av 2011 års Eurovision Song Contest med. Ceremonin ägde rum i Köln den 2 oktober 2011. Under själva prisudelningen vann ESC-finalen priset i kategorin "Bästa underhållningen".
Tävlande länder
miniatyr|höger|