Kungariket Bägge Sicilierna (Neapel-Sicilien) var den största staten på den italienska halvön före Italiens enande. Riket bildades som en union mellan Kungariket Neapel och Kungariket Sicilien. Vid slutet av kungarikets tillvaro var dess folkmängd 9 281 279.
Kung Ferdinand I hade regerat som Ferdinand IV i Neapel och som Ferdinand III i Sicilien. Dessutom hade han fråntagits makten två gånger. Bägge Sicilierna grundades officiellt på Wienkongressen den 9 juni 1815 då Bourbondynastin restaurerades, Siciliens autonomi avskaffades och de två kungarikenas administration förenades.
Kungarikets officiella valuta var Bägge Sicilierna-ducat. År 1818 stiftades det en lag som standardiserade valutorna och satte silverducaten (som var värd 22,94 g i silver) som valutans basvärde.
Styre och politik Kungarikets huvudstad var både Neapel och Palermo. Riket sträckte sig över Mezzogiorno till ön Sicilien. Kungariket var indelat i ett antal giustizierati (ental giustizierato). Fastlandet var delat i 15 provinser medan Sicilien hade 7 provinser.
Kungarikets inrikespolitik var relativt progressiv i Europa på 1800-talet. Där fanns Italiens första pensionssystem, skolan för dem döva och offentliga hyresbostäder. Dessutom öppnades världens första seismologiska observatorium vid Vesuvius.
Kungariket hade diplomatiska förbindelser med USA och erkände USA:s självständighet då John S. M. Matthiew blev landets konsul i Neapel den 20 maj 1796.
Regenter i Bägge Sicilierna BildNamnTillträddeAvgickKälla104x104pxFerdinand I12 december 18164 januari 1825111x111pxFrans I4 januari 18258 november 1830103x103pxFerdinand II8 november 183022 maj 1859106x106pxFrans II22 maj 185913 februari 1861
Annektering Storbritannien, Sardinien och Frankrike hade planerat att annektera Bägge Sicilierna redan på 1850-talet.
Kungariket avskaffades år 1861 då staten annekterades av Kungariket Sardinien för att bilda Kungariket Italien den 17 mars 1861.
Se även Kungariket Sicilien Kungariket Neapel
Källor