Varbergs kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Varberg.
I söder finns en kustslätt med isolerade, uppstickande bergkullar vilka i norr övergår i ett kuperat sprickdalslandskap. I östra delen av kommunen finns Sydsvenska höglandet med barrskogar, myrar och sjöar. Det lokala näringslivet var i början av 2020-talet väl differentierat. Flest arbetstillfällen tillhandahölls av den offentliga förvaltningen, följt av tillverkningsindustrin och handeln.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Sedan 1998 har kommunen styrts av Alliansen, vissa mandatperioder i koalition med Miljöpartiet eller SPI. Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna Dagsås, Grimeton, Grimmared, Gunnarsjö, Gödestad, Hunnestad, Karl-Gustav, Kungsäter, Lindberg, Nösslinge, Rolfstorp, Sibbarp, Skällinge, Spannarp, Stamnared, Stråvalla, Sällstorp, Torpa, Träslöv, Tvååker, Valinge, Veddige, Värö och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Varbergs stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Himledalen (av de tidigare kommunerna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Nösslinge, Rolfstorp och Skällinge), Kungsäter (av Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav och Kungsäter), Lindberga (av Lindberg, Stamnared, Torpa och Valinge), Tvååker (av Dagsås, Sibbarp, Spannarp och Tvååker), Veddige (av Sällstorp, Veddige och Ås) och Värö (av Stråvalla och Värö). Träslövs landskommun samt Varbergs stad förblev opåverkade. 1967 införlivades dock Träslövs landskommun i staden.
Varbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Varbergs stad och landskommunerna Himledalen, Kungsäter, Lindberga, Tvååker, Veddige och Värö där området som ingått i Kungsäter landskommun samtidigt överfördes från Älvsborgs län till Hallands län.
Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863miniatyr|höger|De landskommuner samt Varbergs stad som lades samman till Varbergs kommun den 1 januari 1971. Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Varbergs kommun från 1863 och framåt. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Kommunsammanslagningarna till Varbergs kommun före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971 -1862 1863–1951 1952 1953-66 1967–70 1971– härad socken, stad landskommun "storkommun" enhetlig kommun Viske50px Värö sn Värö ln Värö ln Stråvalla sn Stråvalla ln Sällstorps sn Sällstorps ln Veddige ln Ås sn Ås ln Veddige sn Veddige ln Mark50px Grimmareds sn Grimmareds ln Kungsäters ln Gunnarsjö sn Gunnarsjö ln Karl Gustavs sn Karl Gustavs ln Kungsäters sn Kungsäters ln – Varbergs stad 50px Varbergs kn50px Himle50px Träslövs sn Träslövs ln Lindbergs sn Lindbergs ln Lindberga ln50px Stamnareds sn Stamnareds ln Torpa sn Torpa ln Valinge sn Valinge ln Grimetons sn Grimetons ln Himledalens ln Gödestads sn Gödestads ln Hunnestads sn Hunnestads ln Nösslinge sn Nösslinge ln Rolfstorps sn Rolfstorps ln Skällinge sn Skällinge ln Faurås50px Tvååkers sn Tvååkers ln Tvååkers ln Dagsås sn Dagsås ln Sibbarps sn Sibbarps ln Spannarps sn Spannarps ln
Kommunen ingår sedan bildandet i Varbergs tingsrätts domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Geografi Kommunen ligger huvudsakligen i norra delen av landskapet Halland, men fyra distrikt (socknar) i nordost (Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav och Kungsäter) ligger i Västergötland.
Varbergs kommun gränsar i väster till Kattegatt, i norr till Kungsbacka kommun i Hallands län och Marks kommun i Västra Götalands län och i öster och söder till Falkenbergs kommun i Hallands län. I öst-västlig riktning rinner ån Viskan.
Topografi och hydrografi
I den södra, sydöstra samt norra delen av kommunen är berggrunden i huvudsak olika former av gnejs. Varberg har den största koncentrationen av charnockit i Sverige. Charnockit är en granit och den finns i områdena kring centralorten. Den utgör en del av en pluton (magmakropp som stelnad djupt ner i jordskorpan) tillsammans med torpagraniten som finns i stråk åt nordöst samt i viss områden i norra delen av kommunen. På flera ställen i kommunen finns även basiska bergarter, bl.a. amfibolit.
Urberget inom kommunen blev bildat för mellan 1 750 och 1 400 miljoner år sedan. Denna kom fram till Kambrium, för drygt 500 miljoner år sedan, att ha vittrat ner tills den blivit plan. Därefter kom den att bli översvämmad under den tidigare delen av paleozoikum fram till för ungefär 400 miljoner år sedan. Under denna tidsrymd avlagrades sediment. När området åter blev land kom sedimenten att, med små punktvisa undantag, vittra bort. Även delar av urberget vittrade bort. Under den tidigare delen av krita (140–65 miljoner år sedan) kom vittringsresterna att spolas bort av regn och floder. Senare under krita kom Varberg att åter översvämmas två gånger. De sediment i form av kalkslam, lera och sand som avlagrades kom sedan att spolas bort under tertiär.
Högsta kustlinjen från den senaste nedisningen ligger på mellan 60–65 meter och 75 meters höjd. De områden som låg ovanför högsta kustlinjen finns i huvudsak i öster och då främst i sydöst, en del "öar" finns dock även västerut. Inlandsisfronten kom att dra sig tillbaka genom Halland mellan 11 500 och 10 500 f. Kr. På vissa ställen kan dock isblock stannat kvar längre och det finns tecken som tyder på att en moränrygg nära Tofta bildats efter den nämnda tidsperioden.
Isfronten låg parallellt med den nuvarande kustlinjen. När isen drog sig tillbaka bildades ändmoräner som gick parallellt med isfronten. Dessa finns på flera platser i de delar som ligger lägre än högsta kustlinjen. I nordöstlig-sydvästlig riktning gick flera älvar som kom att ge upphov till rullstensåsar, isälvsdeltan och kamelandskap. I Sibbarps socken, Dagsås socken och Rolfstorps socken finns kamelandskap. Det finns inga större rullstensåsar i Varbergs kommun. I inlandet gav inlandsisen upphov till Göteborgsmorän.
Efter nedisningen kom landhöjningen att ske snabbt i Halland fram till 7 000 f. Kr. då den strandlinjen nästan låg vid samma nivå som idag. Därefter kom havet att stiga med totalt omkring 20 meter under 2 500 år. Därefter har landet återigen stigit till dagens nivå, men det är svårt att finna tecken på hur det skett.
Högsta höjden är Kruneberg med 198 m ö.h. Den ligger nära väg 153 vid sjön Svarten.
Naturskydd År 2022 fanns ett 30-tal naturreservat i Varbergs kommun. I Åkulla bokskogar, som även går över till Falkenbergs kommun, finns totalt ett tiotal snarlika naturreservat. Hela området är klassat som riksintresse för naturvård och friluftsliv. Därtill ingår delar av området i Natura 2000. Bland reservaten i Åkulla Bokskogar, som ligger inom Varbergs kommun hittas exempelvis Åkullaboket och Karlsvik.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar – Himledalen, Lindberga, Sibbarp-Dagsås, Spannarp, Träslöv, Tvååker, Varberg, Veddige-Kungsäter och Värö-Stråvalla. Från 2016 indelas kommunen istället i 25 distrikt: Dagsås Grimeton Grimmared Gunnarsjö Gödestad Hunnestad Karl-Gustav Kungsäter Lindberg Nösslinge Rolfstorp Sibbarp Skällinge Spannarp Stamnared Stråvalla Sällstorp Torpa Träslöv Tvååker Valinge Varberg Veddige Värö Ås Tätorter Centralorten är den dominerande tätorten i kommunen med drygt halva den totala befolkningen och en snabb befolkningstillväxt. Den har över tid expanderat till att täcka in tidigare fristående bebyggelse som Träslövsläge. Överlag är befolkningen koncentrerad längs kusten med de flesta tätorterna väster om eller i närheten av E6. Längs riksväg 41 och Viskadalsbanan ligger Åsby (ofta kallat Derome) och Veddige medan Rolfstorp ligger längs länsväg 153.
Nedan visar tätorternas befolkningsutveckling sedan 1975 samt var de ligger i kommunen. SCB ändrade 2015 sin metod för hur de avgränsar tätorter varför en del skillnader mellan 2010 och 2015 snarare beror på ändringar hur SCB avgränsar tätorter snarare än faktiska förändringar. Det gör också att flera tätorter som ofta ses som separata med olika namn räknas samman.
Styre och politik Styre ÅrPartier 1994-1998 S V MP 1998-2002 M C KD SPI FP 2002-2006 M C KD FP SPI 2006-2010 M C FP KD SPI 2010-2014 M C FP KD 2014-2018 M C MP L KD 2018-2022 M C L KD 2022- M SD L KD
Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige i Varbergs kommun består av 61 ledamöter. Kommunfullmäktiges ordförande sedan 2022 är Karl-Gunnar Svensson (KD).
Presidium Presidium 2022–2026Ordförande KDKarl Gunnar SvenssonFörste vice ordförande MSven AnderssonAndre vice ordförande SHåkan Johannesson
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder Kommunstyrelse Kommunstyrelsen består av 13 ordinarie ledamöter.
Presidium 2025–2026Ordförande MDavid SandrénFörste vice ordförande LTobias Carlsson Andre vice ordförande SJeanette Qvist
Lista över kommunstyrelsens ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet Kaj Berntsson 1994 1997 Socialdemokraterna Gösta Bergenheim 1998 2010 Moderaterna Jörgen Warborn 2010 2014 Moderaterna Ann-Charlotte Stenkil 2014 2025 Moderaterna David Sandrén 2025 Moderaterna
Övriga nämnder Nämnd OrdförandeFörste vice ordförandeByggnadsnämnden SDAndreas Havasi SAnders FriebeFörskole- och grundskolenämnden MDavid Sandrén SJenny BolgertHamn- och gatunämnden MUlrika Eriksson SCatrin Andersson Krisledningsnämnden MAnn-Charlotte Stenkil SJeanette Qvist Kultur- och fritidsnämnden MÅse Craft Aronsson SLinn SilverbyMiljö- och hälsoskyddsnämnden KDKarl Gunnar Svensson SAnn-Britt Jansson BensköldServicenämnden SDOlle Hällnäs SLennart Johansson Socialnämnden MSven Andersson SKatarina EiderbrantUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden LFilip Zackrisson SPeter StoltzValnämnden LFilip Zackrisson SPeter Stoltz Källa:
Valresultat 2022
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Vänorter Varberg har tre vänorter. Efter andra världskriget inleddes vänortssamarbetet med Nystad i Finland och Haderslev i Danmark. År 2004 inleddes även ett vänortssamarbete med Karlovy Vary i Tjeckien.
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Det lokala näringslivet var i början av 2020-talet väl differentierat näringsliv. Flest arbetstillfällen tillhandahålls av den offentliga förvaltningen, följt av tillverkningsindustrin och handeln. Bland större företag hittas kärnkraftverket Ringhals AB, pappersbruket Södra Cell AB Värö Bruk samt trävarufabrikerna Södra Skog AB Värösågen och Derome AB. Kommunen hade även en betydande turistsektor, exempelvis var kommunen en av de tio största kommunerna i landet avseende antalet gästnätter.
År 2020 hade kommunen 4 350 anställda. Största privata arbetsgivaren var Vardaga Äldreomsorg AB med 575 anställda. Samma år pendlade omkring 3 472 invånare till andra orter i länet, främst till Falkenberg och Kungsbacka. Omkring 3 800 personer pendlade samtidigt till kommunen, primärt från Falkenberg och Kungsbacka. Infrastruktur Transporter 100px|höger Genom kommunen går i nord-sydlig riktning Europaväg E6 och E20 som motorväg. Från centralorten Varberg går i nordostlig riktning Riksväg 41 Varberg–Borås och i öst-västlig riktning Länsväg 153 Varberg–Värnamo. Cirka 2 km av Länsväg 154 Falkenberg–Svenljunga passerar kommunens sydöstra del mellan Ljungby och Köinge i Falkenbergs kommun.
Västkustbanan Malmö–Oslo går i nord-sydlig riktning genom kommunen, Viskadalsbanan Varberg–Borås går in i Marks kommun sydväst om Horred.
Varbergs flygplats, belägen på Getterön, används mest av näringslivet och olika myndigheter. Banan är inte asfalterad utan består av gräs.