Mulseryds socken i Småland ingick i Mo härad, ingår sedan 1971 i Jönköpings kommun i Jönköpings län och motsvarar från 2016 Mulseryds distrikt.

Socknens areal är 115,21 kvadratkilometer, varav land 112,98. År 2000 fanns här 483 invånare. Småorten Ryd samt kyrkbyn Mulseryd med sockenkyrkan Mulseryds kyrka ligger i socknen. Socknen ligger sydväst om Jönköping omkring Nissans övre lopp och gränsar i väster till Västergötland.

Administrativ historik Mulseryds socken har medeltida ursprung. Jära socken uppgick i denna socken omkring 1550.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Mulseryds församling och för de borgerliga frågorna till Mulseryds landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Norra Mo landskommun och 1971 uppgick detta område i Jönköpings kommun. Församlingen uppgick 2002 i Norra Mo församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Mulseryd, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Mo härad. De indelta soldaterna tillhörde Jönköpings regemente, Mo härads kompani och Smålands grenadjärkår, Jönköpings kompani.Indelta soldater, torp och rotar i Jönköpings län Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening

Naturgeografi Mulseryds socken utbredning kring övre Nissan i en bergig skogsbygd med en djup dalgång. I nordöst ligger Dummemosse och socknen har Komosse i nordväst. Socknar har andelar av båda mossarna. Socknen är en kuperad mossrik skogsbygd med höjder i väster vid Komosse som når 347 meter över havet.Nationalencyklopedin

Historia En äldre kyrka från medeltiden revs delvis 1660. Inom nuvarande socken fanns också en medeltida kyrka i Jära. Kyrkan i Mulseryd byggdes ut åt öster år 1793. Tornet tillkom 1801. Fragment av väggmålningar finns som är från 1600-talet. Socknen var annex till Bottnaryd. I Mulseryds by, som hade in poststation på 1880-talet förlagd till Stora Bosarp vid Nissastigen. Socknen hade 1880 också gästgivargård i Jära och ett missionshus byggt 1864 fanns i Jära. Herrgårdar i socknen var Stigared och Röksberg.

Näringslivet i Mulseryds socken har präglats av att socknen var en höglänt och kuperad skogsbygd . Nissan genomflyter socknen från norr till söder och har utnyttjats för kvarn- och sågverk. Nissastigen är en mycket gammal färdväg som har betytt mycket för handel men också för krigståg . Namn på -ryd in tolkas ofta som att bygden bröts sent, troligen under järnålder som har efterlämna flera fornlämningar. Men i socknen finns också flera rösen från bronsåldern. Många av Mulseryds hemman registrerades under senmedeltid som kyrkliga prebendegods .

Skogar och mossar präglade landskapet i socknen, och jordbruket var av mindre betydelse. Skogsbruket kom att vara ryggraden i socknens näringsliv under den moderna tiden. Det började genom att man kolade för masugnarna i Taberg och Rasjön, men efter 1840 blev masugnen i Norra Unnaryd kömed järnbruk i Spafors köpare av träkolen. 1880-talets bruksdöd gjorde slut på bruken i Unnaryd och i då fick exporten av virke större betydelse. Under denna tid anlades flera sågverk vid Nissan i Jära, Hoppebo och Ryd. Sågverket i Ryd blev grunden för industrin AB Mulseryds Träförädling.

Socknen hade tre byar, Mulseryd, Jära och Ryd. Jära i nordöstra delen av socknen var under medeltid egen socken, Kyrkan i Jära nedbrändes vid det danska krigståget 1567. Det skedde i samband med slaget vid Getaryggen . Ryd var tingsplats och blev den största orten i socknen och gynnades av sitt läge vid Nissastigen. Skolhus byggdes i alla tre byarna i församlingen.

De goda förbindelserna genom Nissastigen var grunden för Jära gästgiveri. De omfattande kontakterna med omvärlden påverkade 1800-talets väckelse, som i Mulseryd hade stort stöd. Mulseryd var annexförsamling till Bottnaryd och hade ingen egen kyrkoherde. I församlingen fanns tre missionshus det äldsta i Jära som kom till 1864. Mulseryds missionshust startade som IOGT lokal men blev sedan missionshus. Huset såldes sedan 1970 och blev privatbostad, Det tredje missionshuset byggdes 1924 i Grenhestra. De båda före detta säterierna Stigared och Röksberg, bildades under 1600-talet. Röksberg hade betydelse för den tidiga industrin i socknen. Bland ägarsläkterna märks Gyllensvärd, Svinhufvud och Prytz.

Byggnader och verksamheter som beskrivs i denna historik behandlas utförligare under Mulseryds landskommun.

Fornlämningar Omkring 200 fornlämningar är kända. Tre stenåldersfynd är kända en Arbmans bok en enkel skafthålsyxa, en tjocknackig grönstensyxa och flintdolken som beskrivs nedan. Fornlämningsmiljön i socknen består av äldre järnåldersgravar och gravfält. De utgörs av domarringar, stenkretsar och resta stenar stensättningar. Områden med fossil åkermark finns också varav de äldsta kan vara från äldre järnålder eller till och med bronsålder. Några gravrösen från bronsåldern tillkommer så Mulseryd har en äldre bebyggelse men det dominerande är gravfält från järnåldern med stensättningar och domarringar, treuddar och resta stenar från äldre järnåldern.

Gravfält Gravfälten innehåller de flesta fornlämningarna. Det största gravfältet ligger Knutshult 1:1. Det består av 1 rund stensättning, sex kvadratiska gravar med bara hörnstenar. hela 13 domarringar och därtill omkring 20 resta stenar och 30 klumpstenar. Arbmans uppgifter bygger på I Meurlings gravfältskarta från 1953 som enligt nya inventeringen inte stämmer. Enligt nya inventerinen är gravfält, 80 x 30 m och består av cirka 50 fornlämningar inte 70. Stensättningen finns kvar medan de kvadratiska stenkretsar blivit 5 alltså en färre och bara 8 domarringar noteras ,15 resta stenar och 21 klumpstenar noterades. Stensättningen var 5 meter diameter och 0.3 meter hög. Fyllningen bestod av 0.2 - 0.3 meter stora stenar. I mitten är en grop,1 meter diam och 0.4 meter djup och den är sannolikt omplockad. De kvadratiska stenkretsarna är 4 - 5 m stora och har resta hörnstenar), 0.5 - 1.1 meter höga, 0.5 - 1 meter breda och 0.3 - 0.6 meter tjocka. Ett par stena var omkullfallna, någon saknas. Domarringarna är 3.5 - 8 m diam, bestående av 5 - 7 resta stenar eller klumpstenar. De resta stenarna är, 0.3 - 0.9 m h, 0.4 - 0.9 mbr och 0.3 - 0.5 m tj. Flera omkullfallna, och några stenar saknas. Klumpstenarna är 0.1 - 0.3 meter höga och 0.4 - 0.7 meter stora. De resta stenarna är 0.3 - 0.6 meter höga, 0.4 - 0.6 meter breda och 0.2 - 0.5 meter tjocka. Flera är omkullfallna. Klumpstenarna är 0.1 - 0.4 m h och 0.3 - 0.7 meter stora .Gravfältet var bevuxet med tall. Gravfältet vårdas.

Gravfältet, fornlämning RAÄ nr 36, ligger på en platå i öster av en dalgång. Nedanför gravfältet finns en mindre mosse. Det är det nästa största gravfältet i Mulseryd på fastgheten Helabo 1:10. Gravfältet hade enligt Arbman en stor treudd med 12 meters sida och stor mittsten och fyra runda fyllda stensättningar samt tre kvadratiska gravar med bara hörnstenar, 7 domarringar och 5 resta stenar enligt (Arbman sid 111). Enligt Fornsöks beskrivning var gravfältet är 120x70 meter stort (NV-SÖ), och bestod av cirka 20 fornlämningar. Dessa utgörs av fyra runda stensättningar, 1 treudd, 3 kvadratiska stensättningar, 7 domarringar samt minst 5 resta stenar och klumpstenar, alltså stämmer de båda beskrivningarna helt. De runda stensättningarna hade 7-10 meters diameter och 0,4-0,5 meters höjd. Deras fyllning bestod av 0,2-0,4 m stora stenar några enstaka var 0,5-0,6 meter stora. Fyllningen var övermossad. En hade grop i mitten, 1 meter diameter och 0,2 meter djup. En stensättning var beskuren av skogsväg, en annan var skadad genom täkt. Treudden var 11 meter i sida och 0.6 meter hög med övermossad fyllning av 0,2-0,4 meter stora stenar. Fallen sten i mitten , 2 meter lång, 0,8 meter bred och 0,4 meter tjock. Hörnstenar i NÖ och VNV, 1,2x0,8x0,5 meter respektive 1,2x0,4x0,3 meter stora bägge var omkullfallna. De kvadratiska stensättningarna var 3-4 meter diameter. Den största hade i hörnen klumpstenar , 0,5-0,8 meter stora. de övriga hade resta hörnstenar, 0,3-0,5 meter stora. Domarringarna ävar 4-10 meter i diameter och bestod av 4-12 resta och klumpformiga stenar, 0,3-1,2 meter stora. Flera av de resta blocken är kullfallna. I ett par domarringar saknas stenar. De resta stenarna och klumpstenarna är 0,3-0,5 m st.

Gravfältet delas av körväg som blev anledning till att gravfältet utsattes för en större skada. Sveaskog AB anmälde 2001 till länsstyrelsen att fornlämning 36 hade skadats då den gamla skogsvägen genom gravfältet skulle breddas och förbättras. En besiktning av skadorna genomfördes i december 2001. Vid skadekartering observerades endast tretton anläggningar, mot tjugo registrerade. Efter skogsavverkning hittas ytterligare 2-3 gravar. Gravfältet har restaurerats men har inte kunnat återställas helt.

Hällkista Känt från socknen är en hällkista från stenåldern som är delundersökt 1953. Hällkistan var indelad i två rum med rektangulärt gavelhål i den häll som åtskilde rummen vilket är en unik konstruktion, Hällkistan ramponerades vid ett vägbygge och kistan beskrivs i Fornsök som 3,3 meter lång orienterad i NV-SÖ. Den bevarad norra långsidan har 6 hällar, 0,4-0,65 meter höga, 0,45-0,7 meter breda och 8-15 cm tjocka. Västra hällen i norra långsidan samt båda gavelhällarna och södra långsidan saknas. Hällarna från den skadade hällkistan är uppkastade vid sidan om vägen. Fynd vid undersökningen två brända benskärvor och flintdolk inentarie 17714 i Jönköpings museum.Holger Arbman, 1963: Avsnittet Jönköping under förhistorisk tid i Jönköpings stads historia del I, sid 39

Namnet Namnet (1530 Multzerid) kommer från en gård. Förleden är troligen Muldsio, det gamla namnet på Mulserydssjön som gården ligger invid. Efterleden är ryd, 'röjning'.

Se även Mulseryds församling Lista över fasta fornminnen i Jönköpings kommun#Mulseryd

Referenser

Fotnoter

Vidare läsning Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd.Landsbygden. Jönköpings län, del 4 Hermes 1957 libris Mulseryds socken i ord och bild under 100 år. Utgiven av Mulseryds hembygdsförening 1997. libris Externa länkar

Kategori:Socknar i Mo härad Kategori:Indelningar i Jönköpings kommun