Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Nyköpings stad. För orten se Nyköping, för dagens kommun, se Nyköpings kommun.
Nyköpings stad var en stad och kommun i Södermanlands län.
Administrativ historik Obestyrkta uppgifter pekar ut 1260 som tidpunkten då Nyköping fick sina första stadsprivilegier. Då fanns i staden en kunglig borg, mynthus, kyrka och franciskanerkloster (sedan 1280). Dess äldsta bevarade stadsprivilegier härrör från 1315.Det medeltida Sörmland, Johan Anund & Linda Qviström, Lund 2010
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. År 1950 inkorporerades de delar av Nikolai landskommun i Nyköpings stad som inte utbrutits vid den tidpunkten för att bilda Oxelösunds stad. 1967 inkorporerades Svärta landskommun med Nyköpings stad. 1971 gick staden upp i den då nybildade Nyköpings kommun.Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, , s. 17
Stadsförsamlingar var Nyköpings västra församling och Nyköpings östra församling. Den västra uppgick 1953 i Nyköpings Sankt Nicolai församling. Församlingen uppgick 2014 i Nyköpings församling.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0357 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att den också omfattar den del av Sankt Nicolai socken som inte blev Oxelösunds stad.
Stadsvapnet
Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.
Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Det registrerades i PRV år 1974.
Geografi Nyköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 82,28 km², varav 81,77 km² land. Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1961 omfattade staden samma datum en areal av 85,51 km², varav 85,09 km² land.
Tätorter i staden 1960 TätortFolkmängdNyköpingOppeby, del av Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 95,1 procent.SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 18 i pdf:en
Politik
Stadsfullmäktiges ordförande
1921–1945 Carl Wellander 1945–1950 Carl Gyllenberg 1950–1956 Gösta Liljegren (s) 1957–1970 Sten Eriksson (s)
Drätselkammarens ordförande
1940–1950 Carl Gyllenberg 1957–1961 Gösta Liljegren (s) 1969–1970 Tore Pettersson (s)
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Rådhusrätten Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt och magistrat, som lydde under Svea hovrätt. De sista magistraten i Sverige upphörde 1965. Nyköpings rådhusrätt upphörde 1 januari 1969 - två år innan Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Nyköpings rådhusrätt uppgick då i Nyköpings domsagas tingslag, som året efter bildade Nyköpings tingsrätt.SCB Befolkning och Folkmängd 1968 del 2: Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar sida 81 i pdf:en anmärkningarElsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) Se även Lista över borgmästare i Nyköping
Källor Fotnoter
Kategori:Indelningar i Nyköpings kommun
Kategori:Städer i Sverige Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Södermanlands län