För tidningen, se Tromb (tidning). För trombos, förkortat tromb, se blodpropp. Tromb, tornado (engelska: tornado) och skydrag är olika benämningar på kraftiga virvelvindar (roterande vind) som bildar en nästan lodrät stigande luftvirvel. Luftvirveln kan ha en diameter på 100 meter upp till 1 km, i sällsynta fall än mer.
Skydrag är skilt från de övriga då det inte är någon marknära virvelvind. Skydrag är en i molnbasen synlig roterande del av ett moln, men når aldrig mark.
Tromberna uppstår vid kraftiga åskväder, och det är vanligt att en horisontell molnrulle bildas på åskvädrets bylinje; denna kan sedan vrida sig vertikalt och når marken som en tromb. Karaktäristiskt för en tromb är då den molnslang eller rep som bildas mellan moln och mark i trombens inre del. Moln med sådan molnslang ges den latinska beteckningen tuba.
Tromben bildas uppe i luften med hjälp av turbulens och upp/fallvindar. Ena sidan av virveln (början på tromben) får kontakt med uppvindarna och då tippar virveln. Den andra delen arbetar sig då nedåt och bildar ett rör som sträcker sig mot marken.
Fallvindar bildas när det regnar kraftigt och haglet drar med sig luft.
Tromber i Sverige miniatyr|Ett åskmoln med bylinje och molnrulle dravat. Trombens vagga.
Tromber förekommer i Sverige företrädesvis om sommaren, men de är inte vanliga. Det svenska meteorologiska institutet SMHI får kännedom om ett tiotal observationer av tromber varje år. Det exakta antalet tromber är okänt, eftersom de är lokala och rätt kortlivade fenomen. Sverige har mycket ödemark där tromber kan uppstå, utan att någon observerar dem. De flesta observationerna görs dagtid. Svenska tromber är också vanligtvis svaga jämfört med de som förekommer i Nordamerika. De svenska tromberna är också ganska smala, och typiskt för dem är deras höjd, som är upp till flera kilometer. Någon tromb starkare än F3 på Fujita-skalan har inte registrerats i Sverige de senaste åren.https://web.archive.org/web/20230527180134/https://eswd.eu/cgi-bin/eswd.cgi?lang=en_0&lastquery=1804723270
Sverige har inte några större möjligheter att varna för lokala tromber, då utrustningen som krävs inte är heltäckande. Dessutom är inte tromberna något större problem. Åskmoln studeras emellertid kring större flygplatser. Superceller förekommer ibland i Europa men över Sverige är dessa föga kända. Sverige har inte de extremt instabila luftblandningar som bygger upp dem. SMHI har i sina väderprognoser möjlighet att ge allmän varning för tromber. Detta brukar ske i samband med att prognosen förvarnar om ovanligt aktiva åskväder. Tromber har ofta setts på flera närliggande platser samma dag.
Bland äldre tromber i Sverige kan följande nämnas: Vreta kloster 1757, Hallsberg 1875, Strömsberg] 1885, Vimmerby 1890 samt Borås 1899.
Trombernas uppkomst miniatyr|"Trattmoln" Vid intensiva observationer av åskmoln kan den uppmärksamme se den karaktäristiska mattvirvel som är den horisontella molnrotationen på bylinjen. Detta är trombens vagga. Denna rulle kommer igång i turbulens-korridoren mellan uppvindar och fallvindar, som i detta läge är lutande gentemot marken och kallas advektion. Sedan händer följande: Ena ändan av rullen får kontakt med uppvindarna och då utvecklas ett fenomen där rullen tippar. Detta har filmats.( http://www.youtube.com/watch?v=FPBwLo-B16M ) Motsatta delen av rullen, eller virveln, arbetar sig nedåt och bildar ett trattmoln eller slang "trattmoln" (se bilden). Mot slutet roterar luften i ett uppvindsområde nära marken och det är tydligt när markkontakten sker eftersom jord och grus rivs upp i ett dammoln.
Vindmotståndet ökar med kuben på vindhastigheten, vilket innebär att stora skillnader på skador som ett vindfenomen har orsakat, kan härledas till skillnader i några få sekundmeters vindhastighet. Vindhastigheten är högre i den del av trombvirveln som sammanfaller med trombens rörelseriktning gentemot marken, så i den delen blir skadorna större. Jordrotationen ger upphov till en corioliskraft, som styr åt vilket håll stora luftmassor som lågtryckssystemen roterar, men den har en ringa påverkan på tromberna, som lika väl roterar åt andra hållet, och är lika vanliga. Skälet till att slangen är synlig som ett trattmoln, är att fukten i luften, det vill säga vattenångan, kondenseras till vattendroppar, så som det sker i moln, dimma eller dagg. Luften rör sig här hastigare, vilket betyder att lufttrycket sjunker. Daggpunkten innebär en separering av kyla och värme där luften blir ca 10 grader varmare och lättare. Vattendropparna tar med sig kylan. Detta intensifierar uppvindarna och är åskmolnets och trombens drivkraft.
Tromben är komplex med en större roterande vind som blåser in i spiral mot snabeln. Vindens friktion mot marken ger samma effekt som för pickupen som rör sig på en roterande grammofonskiva, den drar sig inåt. Detta friktionsfenomen kallas skating. Men det finns komplexa motriktade gyroskopfenomen, vilket syns bland annat i de tunga föremålen som kastas utåt från snabeln. Den roterande vinden representerar också en mycket stor massa.
En kvadratdecimeters luftpelare väger cirka ett kilo vid havsnivå. Slangen ökar normalt i bredd när tromben blir kraftigare. Detta är en regel med undantag. Det är extremt ovanligt att ett åskväder utvecklar en tromb. Detta är inte hela sanningen om trombens utveckling och tankarna går även till leksakssnurran Tippetopp, som vrider sig runt sin axel. I fallet med tromben så är det sannolikt att marken som plan yta hjälper molnrullens vindsystem att kantra vertikalt. Tromben kan betraktas som en slags ordning i kaos. Virvelns modell kan beskrivas matematiskt med begrepp som Lorenzattraktorn. I värsta fall kan åskmolnet generera flera tromber. På ett fotografi från tornadoutbrottet i USA 1976 kan inte mindre än sju virvlar iakttas, dessa finns tämligen nära varann.
Havstromber är vanligare Det är vanligt att tromber bildas över hav och gigantiska sjöar, men dessa anses inte kunna bli så kraftiga att de kan bli en fara för den tyngre sjöfarten. Dessa tromber kallas havstromb. Berättelser om hur fisk sugits upp och fallit från himlen kan mycket väl stämma. En vattenpelare sugs upp med stor massa och tar en del kraft från tromben, samtidigt kommer luftfuktigheten öka i snabelns nedre del.
Havstromber drar även in över Sveriges kuster, men de är relativt svaga. Utomlands finns exempel på kraftiga havstromber som dödat människor. Varför havstromber är vanligare vet man inte. Sannolikt bidrar den mindre friktionen till att virvelstrukturen kan bildas och fortleva, i synnerhet i trombens yttre delar. Vid ett tillfälle rapporterades från Öresund att inte mindre än tre tromber utvecklades till två, och sedan till en. När denna försvann kom en fjärde, såg förbluffade ögonvittnen på Kullaberg den 7 augusti 2005.
Mellan Danmark och Sverige driver ofta landbildade åskväder till havs, men tromberna bildas oftare på kallfronter.
Fallvind vanlig förväxling Det finns också exempel på tromber som gått i skogsmark, men inte observerats direkt. Skadorna kunde ses som en lång gata med fälld skog, som ligger in mot snabelns centrum. Det som efteråt kallas tromb, är i många fall mycket kraftiga vindar, som kan förekomma framför och i ett åskväder, så kallade fallvindar. Dessa vindar bildas när intensivt regn och hagel drar med sig luft i fallet, och denna luft breder ut sig med stor häftighet från åskvädret. Träd faller oftast i en riktning eller ut från den fallgata som kan bildas. Något fall kan vara fallvind downburst eller microburst. Bland förväxlingarna finns även vanliga molnformationer som är påfallande lika tromber men ej innehåller vindrotation och som är ofarliga.
Exempel på tromber i Sverige under modern tid Lite om stormskador på skog orsakade av tromber under 1900-talet enligt rapport från skogsvårdsstyrelsen.svo Några av dessa tromber ger endast lätta skador. Men exempelvis den i Eskilstuna år 2006 orsakade dock relativt kraftiga skador på ett campingområde.
1900-talet
5 juli 1947: En tromb drog över Västbo härad i Jönköpings län. Den fällde en 4 mil lång sträcka skog. Samma dag gick även en tromb över östra Värmland, då 5 000 kubikmeter fälldes på 400 ha. 1949, 25 oktober: Yttersta domen - trodde BarvabornaTelia då en stor tromb passerade. Skog sopades bort - Fruktansvärt oväder - Vägen blockerades - Öronbedövande dån. Detta rapporterade Eskilstunakuriren. 1950, 22 juni, Orsa och Mora: En tromb orsakade en kal yta med 70 meters bredd och 8 kilometers längd. 1953 i maj: En tromb fällde 4 1/2 hektar i Älvsborgs län. 1957 och 1958 förorsakade tromber i Norrbotten omfattande skador på skog. 10 juli 1993 drog en tromb genom Dalarna från Brovallen, genom Avesta och Horndal och upplöstes i Byvalla. Rapporter berättar om nedfallna träd på vägarna, hustak som blåst bort, förstörda hus, samt intensiva hagelskurar och åska. Skador för miljoner uppstod. En 6-årig flicka omkom av ett fallande träd. Detta blev känt som den värsta stormen i området under hela 1900-talet. Den 29 juli 1994: Bollnäs Den 6 november 1996: Åsle, 10 km utanför Falköping]: En tromb drabbade en gård där över 70 kor fick sätta livet till då ladugården gav vika.
2000-talet
Den 25 augusti 2003 vid Falkenberg: En tromb drabbade ett sommarstuge- och campingområde i Olofsbo intill Kattegatt, söder om Morups tånge, enligt Hallandsposten. Den 16 juli 2005 passerade två tromber i Örebro och en i Ulricehamn enligt SR Sjuhärad.SR Tre drakseglare sögs upp ur vattnet av ytterligare en tromb i Halmstad. Den 26 augusti 2006. En tromb svävade över vattnet vid Skanör på söndagsmorgonen omkring klockan 9.30. Strax efteråt kom en till, rapporterade SydsvenskanSydsvenskan . Den 22 januari 2007 rapporterade GPGP om en tromb i västra Tjörn Sunnastrand som flyttade på en sjöbod. Den 12 februari 2007 kl 16.30: Tromb i Östanmor, enligt Dalademokraten. Den 14 maj 2007 kl 18 drabbar enAftonbladet tromb samhället Virsbo i Västmanland i samband med att en kraftig kallfront med åskväder passerade över södra Sverige. Den 14 juli 2007 drabbades Bottnaryd i Jönköpings kommun av en tromb som ödelade ett två kilometer långt och hundra meter brett område. En gård klarade sig med en hårsmån från ödeläggelse. Den 11 augusti 2008 förstörde en tromb ett antal träd i en trädgård i Sidensjö utanför Örnsköldsvik.Allehand .
2010-talet
Den 13 juli 2010 i Lindesberg, Örebro län. På eftermiddagen drog en tromb fram mitt i centrum. Tegelstenar flög av husen och träd fälldes ned, en bil skadades också på grund av tromben. Detta i samband med ett mycket kraftigt åskoväder, enligt Nerikes Allehanda. Den 4 juni 2011 drabbades Norrbotten, Ångermanland och Västerbotten av flera tromber med strömavbrott och fällda träd som följd.Aftonbladet. Den 6 augusti 2013 svepte en lokal tromb genom västra Karlstad, Värmland. Den 6 juni 2014 svepte en tromb genom Rörö och utanför Öckerö.http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19015549.ab Den 11 maj 2018 slog en IF2 tromb till i Vårdsberg utanför Linköping.https://web.archive.org/web/20230701205033/https://eswd.eu/cgi-bin/eswd.cgi?lang=en_0&lastquery=2050861407 Den 11 augusti 2018 uppträdde ett flertal tromber i Blekinge skärgård. Ungefär samtidigt noterades ett antal tromber i delar av Skåne. Orsaken var att några månader av rekordvärme och torka hastigt avbröts av kallt och ostadigt väder. 2020-talet Den 28 juni 2025 svepte tre tromber in över norra Värmland. Samtliga tromber knäckte ett flertal träd samt den svagaste av de tre tromberna förstörde en mindre byggnads tak. Den starkaste av tromberna blev tilldelad IF 1.5 på den internationella Fujitaskalan. 2 personer kastade även ut ur en båt när de blev träffade av tromben, dock så har ingen kommit till skada enligt NWThttps://eswd.eu/
De amerikanska tromberna Omkring 75 procent av alla tromber uppträder i USA som genomsnittligt drabbas av 1000 tromber per år. I USA kallas tromberna tornador (eller "twisters") och förekommer också i kraftigare former.