Ljurs socken i Västergötland ingick i Gäsene härad, ingår sedan 1971 i Vårgårda kommun och motsvarar från 2016 Ljurs distrikt.
Socknens areal är 19,82 kvadratkilometer varav 19,17 land. År 2000 fanns här 358 invånare. Som sockenkyrka används sedan 1851 Nårunga kyrka i Nårunga socken.
Administrativ historik Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ljurs församling och för de borgerliga frågorna bildades Ljurs landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Vårgårda landskommun som 1971 ombildades till Vårgårda kommun. Församlingen uppgick 2006 i Nårunga församling.
1 januari 2016 inrättades distriktet Ljur, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gäsene härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Gäseneds kompani.
Geografi Ljurs socken ligger öster om Alingsås kring övre Säveån och med sjön Säven i söder. Socknen är en kuperad skogsbygd med inslag av odlingsbygd på mark som var del av Svältorna.Nationalencyklopedin En flik av insjön Säven ligger i socknen. Huvuddelarna av sjön är fördelade på Tämta socken i Borås kommun och Nårunga socken i Vårgårda kommun.
Byar och hemman Ljurs socken består historiskt av följande byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren. Gundlered, by med tre hemman (1 Västergården, 2 Smedsgården och 3 Lillegården). Ett fjärde hemman (4 Smedsgården) tillkom genom utbrytning ur nr 2, i jordeboken första gången 1877, kronojägareboställe. Halla, ett hemman (1) och en åker (2). Hjulsered, enstaka hemman. Hökared, ett hemman (1) och en kvarn (2). Iglabo, enstaka hemman. Källarebacken, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1738 som krononybygge. Kättlingebo, enstaka hemman. Ljur, socknens tidigare kyrkby med sju hemman (1 Skattegården, 2 Kämpagården, 3 Västergården, 4 Lillegården, 5 Stommen, 6 Tolsgården och 7 Frälsegården). Ljurs församling hade sedan 1851 gemensam kyrka med Nårunga församling. Långared, by med två hemman (1 Stora Långared och 2 Lilla Långared) samt en kvarn (3). Svenstorp, enstaka hemman. Sävsjöos, enstaka hemman. Åsen (ursprungligen Långaredsås), enstaka hemman. Äspenäs, enstaka hemman.
Fornlämningar En hällkista från stenåldern är funnen. Från järnåldern finns gravar och stensättningar.
Befolkningsutveckling Befolkningen ökade från 327 1810 till 581 1880 varefter den minskade till 321 1970 då den var som minst under 1900-talet. Därpå vände folkmängden tillfälligt uppåt igen till 353 1980 innan den på nytt sjönk till 343 1990.Folkmängd 1810-1890 Ljur i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 14 juni 2016)
Namnet Namnet skrevs 1443 Liwr och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller ljur, 'glugg, glänta'.
Se även Ljurs församling
Referenser Noter
Externa länkar
Ljurs socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
Kategori:Socknar i Gäsene härad Kategori:Indelningar i Vårgårda kommun