Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Lunds stad. För orten se Lund, för dagens kommun, se Lunds kommun.
Lunds stad var en stad och kommun i Malmöhus län.
Administrativ historik Staden grundades före år 1000 och blev etablerad stad under det följande århundradet.
Från medeltiden fram till 1913 var stadens område i stort sett oförändrat. Det omfattade själva orten Lund (innanför stadsvallen) samt fälader i norr, öst och väst (Mårtens fälad, Norra Fäladen och Klosters fälad).
thumb|250px|höger|Äldre skylt för Lunds stads gräns väster om staden. Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1913 uppgick delar av Lunds landskommun i staden och 1914 inkorporerades Sankt Peters Klosters landskommun. Den 1 januari 1944 uppgick resten av Lunds landskommun i staden, förutom en del med 18 invånare som uppgick i Hardeberga landskommun. I och med den första kommunreformen 1952 uppgick Stora Råby landskommun i staden och 1967 hela Torns landskommun. 1955 flyttades en del av området som utgjort Sankt Peters Klosters socken till Flädie landskommun. 1971 ombildades så stadskommunen till Lunds kommun.
Staden tillhörde judiciellt Lunds rådhusrättom Lunds rådhusrätt som 1971 gick upp i Lunds tingsrätt.
Lunds stadsförsamling uppgick 1944 med Lunds landsförsamling i Lunds domkyrkoförsamling. Ur denna utbröts 1962 Lunds Allhelgonaförsamling och 1992 Helgeands församling. Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1298 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att området även omfattar Lunds socken och Sankt Peters Klosters socken.
Stadsvapen Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.
Vapnet fastställdes 1913 och är tecknat efter ett sigill från 1300-talets mitt. Själva sigillstämpeln återfanns på en ö i Mälaren så sent som på 1940-talet. Sigillet är ett exempel på att borgar och murar ofta användes i städernas kännetecken, trots att staden Lund endast var skyddad av jordvall och träpalissad. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1975 i PRV.
Geografi Lunds stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 39,62 km², varav 39,46 km² land.
Tätorter i staden 1960 I Lunds stad fanns tätorten Lund, som hade 39 481 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 97,9 procent.SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 28 i pdf:en
Politik Lista över stadsfullmäktiges ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet Jacob Georg Agardh 1863 1868 partilös Gustaf Ljunggren 1869 1877 partilös Johan Sjögren 1878 1885 partilös John Reinhold Osterman 1886 1895 partilös Gottfrid Warholm 1896 1902 partilös Robert Eklundh 1903 1911 partilös Carl Georg Björling 1911 1922 Höger Harald Körner 1923 1931 Socialdemokrat Fredrik Montelin 1931 1934 Höger Olof Johnsson 1935 1938 Socialdemokrat Per Larsson 1939 1950 Socialdemokrat Torsten Andrée 1951 1970 Socialdemokrat Lista över drätselkammarens ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet Jacob Georg Agardh 1862 1862 partilös Mårten Larsson 1862 1862 partilös Carl Wilhelm Hultmark 1863 1868 partilös Johan Gustaf Richard Wendt 1868 1875 partilös Johan Sjögren 1876 1877 partilös Evald Victor von Zeipel 1878 1879 partilös Herman Julius Kull 1880 1880 partilös August Wijkander 1881 1881 partilös Otto Ernberg 1882 1886 partilös Jacob Larsson 1887 1901 partilös Svante Sten Albert Broomé 1902 1902 partilös Malcolm Björn Hamilton 1903 1905 partilös Carl Georg Björling 1905 1907 partilös Oscar Peter Rudolf Heyden 1908 1912 partilös Fredrik Montelin 1912 1932 Höger Harald Körner 1933 1933 Socialdemokrat Svante Holmgren 1934 1934 Socialdemokrat Per Larsson 1935 1939 Socialdemokrat Torsten Andrée 1939 1944 Socialdemokrat Ivan Holmberg 1945 1954 Socialdemokrat Hans Ingemanson 1955 1970 Höger/Moderaterna Mandatfördelning i valen 1912–1966 Mandatperioden för stadsfullmäktige var fyra år genom hela perioden, men fram tills 1922 hölls val vartannat år där hälften av mandaten förnyades. 1919 års val var ett specialfall eftersom det var det första som hölls med allmän och lika rösträtt, och därför valdes hela fullmäktige på en gång. Dock gällde hälften av de nya mandaten bara på två år, och därför hölls två separata val med två skilda valsedlar för de två perioderna. Valet 1920 förnyade hälften av mandaten som planerat, men inför valet 1922 beslutades att fullmäktige ska väljas i sin helhet vart fjärde år, och därför kortades de år 1920 valda ledamöternas mandat av med två år. Tabellen nedan visar hela fullmäktiges sammansättning efter respektive val, och inte enbart de mandat som förnyades vid valet i fråga.
Se även Lista över Lunds borgmästare Lunds historia
Referenser Noter
Kategori:Upphörda indelningar i Lunds kommun Kategori:Städer i Sverige
Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Malmöhus län