miniatyr|350px|Helsingborg och slottet 1589. Kopparstick av Franz Hogenberg. miniatyr|Försvarstornet Kärnan; den enda kvarvarande delen av Helsingborgs slott. Helsingborgs län var ett slottslän i Skåne vars länsman bebodde Helsingborgs slott. Länet bildades på 1200-talet och hade sin största utbredning under 1400-talets slut och 1500-talets början, då dess yta täckte halva Skåne. Det upphörde 1669 då det uppgick i Malmöhus län.
Historia Länet bildades under 1200-talet då Danmark omorganiserades med en ny förvaltning där slottslänen ersatte de äldre kungsgårdarna.Carelli, s. 142 Första gången länet omnämns är i kung Valdemar Sejrs jordebok från 1231 och bestod i detta av staden Helsingborg tillsammans med tre härader: Luggude, Rönnebergs och Södra Åsbo.Bååth (1925), s. 267 Under medeltiden ökade Helsingborgs slotts betydelse allt mer och slottet bygges på 1320-talet om och utvidgades av Erik Menved. Slottets ökande betydelse visar sig i att dess län växte sig allt större och 1329 omnämndes länet som "amt". Fredsavtalet mellan Valdemar Atterdag och Hansan år 1370, där den danska kungen avsäger sig slotten Helsingborg, Malmöhus, samt Skanör och Falsterbo på 15 år, visar att länet då omfattade Luggude, Rönnebergs, Södra Åsbo, Onsjö, Harjagers och Frosta härader. Länsmannen benämndes under den första tiden som kungens "ombudsman", men detta ändrades genom rikslagen 1396 till "fogde". Dock var länsmannen vid Helsingborgs slott en högre ämbetsman än övriga fogdar och denna benämndes därför "hövitsman".Bååth (1933), s 321 Förutom uppgiften att dra in skatter å kungens räkning var hövitsmannen även kommendant på slottet och ansvarade för försvaret av hela länet. Länets storlek blev därför en återspegling av slottets militära betydelse.
Vid slutet av 1400-talet hade länet vuxit ytterligare, och var då det största i Skåne och ett av de största i Danmark. År 1481 lades även Norra Åsbo och Torna härader till länet, medan Frosta härad utgick från detsamma.Lerdam, s. 91 År 1486 omfattade länet även Göinge härad, som 1637 delades upp i två delar: Västra Göinge härad och Östra Göinge härad. Sin största utbredning fick länet i början av 1500-talet då det bestod av totalt nio härader: Luggude, Rönnebergs, Södra Åsbo, Onsjö, Harjagers, Norra Åsbo, Torna, Göinge samt Bjäre.Bååth (1933), s 320
Under 1500-talet började Helsingborgs slotts betydelse minska i och med utbyggnaden av mer moderna fästningar genom Landskrona citadell, Halmstads slott och Malmöhus slott. Detta avspeglas också i länets utbredning och 1535 hade Torna och Onsjö härader brutits ut från Helsingborgs län. År 1547 bildades Landskrona län till vilket Harjagers och Rönneberga härader övergick. Länet kom dock att redan året efter åter läggas under Helsingborgs län fram till 1559. I och med bildandet av Kristianstads län 1616 överfördes sedan Göinge härad till detta. En mindre utökning av länet skedde dock 1654, då ön Ven överfördes från Kronborgs län till Helsingborgs län. Detta kom att få stor betydelse för öns vidare tillhörighet, då den svenska sidan i fredsförhandlingarna i Roskilde 1658 kunde hävda att ön var en del av Skåne och därför skulle tillfalla Sverige. Helsingborgs län upphörde slutligen år 1669 då det tillsammans med Landskrona län uppgick i Malmöhus län.
Länets utbredning
Länsherrar
Peder Nielsen, från 1361 Fikke Moltke och Hartvig Kale, till 1369 Gregor Zwerting (rådman i Stralsund), 1370–1371 Henning Podebusk (riksdrots), 1371–1378 Gregor Zwerting och Nicolaus Segefrid (rådman i Stralsund), 1378–1381 Peter Stromekendorp och Wulfhard Wulflam, 1381–1382 Wulfhard Wulflam, 1382–1385 Jakob Mus Drefeld (riddare), 1390–1394 Stig Ågesen Thott (riddare), 1395 Jens Bondesen Due (hovmästare), 1396 Anders Jakobsen Lunge (riksråd), 1401–1403 Peder Torkildsen Brahe, 1404 Jens Rudbeck, 1411 Axel Pedersen Thott (riksråd), 1414 Jens Rudbeck, 1423 Peder Oxe (riksråd), omkring 1435–1440 Joachim Fleming, 1450 Otte Knop, 1452 Knud Truedsen Has (riksråd), 1465 Johan Oxe (riksråd), 1468–1490 Bent Torbernsen Bille (riksråd), 1490–1494 Åge Andersen Thott (riksråd), 1500–1503 Laurids Skinkel (riksråd), 1506–1509 Tyge Krabbe (riksmarsk), 1509–1521 Otto Krumpen (riksmarsk), 1521–1522 Johan Weze (ärkebiskop), 1522–1523 Mogens Falster Bielke (landsdomare), 1523 Tyge Krabbe (riksmarsk), 1523–1537 Peder Skram (riksråd), 1537–1555 Jacob Brockenhuus (amiral), 1555–1563 Bjørn Kaas (riksråd), 1563–1565 Jørgen Marsvin (riksråd), 1565–1567 Otte Thygesen Brahe (riksråd), 1565–1571 Oluf Mouritsen Krognos (riksråd), 1571–1573 Corfitz Tønnesen Viffert (riksråd), 1573–1576 Hans Skovgaard (riksråd), 1576–1580 Arild Urup, 1580–1587 Gert Rantzau (ståthållare), 1587/1588 Steen Brahe (riksråd), 1588–1592 Christoffer Valkendorf (rikshovmästare), 1592–1595 Axel Ottesen Brahe (riksråd), 1595–1602 Eske Bille Jørgensen, 1602–1610 Anders Steensen Bille (riksråd), 1610–1629 Christen Thomesen Sehested (kansler), 1629 Christoffer Ulfeldt (riksråd), 1629–1649 Bjørn Ulfeldt, 1649–1650 Ove Gjedde (riksamiral), 1650–1658 Peder Persson Hammarskiöld 1661-1667
Referenser Noter
Tryckta källor Bååth, L.M (1925). "Stad och län". I Hälsingborgs historia, del I : Forntiden och den äldre medeltiden. Killbergs bokhandel. Bååth, L.M (1933). "Slottet". I Hälsingborgs historia, del II:1 : Den senare medeltiden. Killbergs bokhandel. Carelli, Peter (2010). "Kungliga och ärkebiskopliga län". I Helsingborgs historia, del VIII:1 : Landsbygden. Helsingborgs stad. Jexlev, Thelma (1978). "Lensregnskaberne - en oversigt." København. Lerdam, Henrik (1996). Danske len og lensmænd 1370-1443. Kristian Sofus August Erslev: len og lensmænd i det sextende aarhundrede 1513-1596 (PDF) (1879) Webbkällor Kultur Skåne, Region Skåne. Skånes län före 1658. Terra Scaniae. Läst 29 november 2010.
Kategori:Skånes historia Kategori:Helsingborgs historia Kategori:Danmarks län Kategori:Slottslän i Sverige