Claude Eugène Henri Simon, född 10 oktober 1913 i Antananarivo på Madagaskar, död 6 juli 2005 i Paris i Frankrike, var en fransk författare. Simon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1985.
Biografi thumb|Jean Ricardou och Claude Simon (Cerisy, Frankrike). Simon växte upp hos modern i Perpignan sedan fadern hade stupat i första världskriget. Simon studerade vid universiteten i Paris, Oxford och Cambridge. En tid avsåg han att bli konstmålare och gick i lära hos André Lhote. Under Nazitysklands angrepp på Frankrike våren 1940 blev Claude Simon tillfångatagen och internerad av ockupationsmakten. Han lyckades fly och organiserade sig inom den väpnade delen av den franska motståndsrörelsen. Den litterära debuten skedde 1946 med romanen Le Tricheur. Genombrottet till en vidare läsekrets lät vänta på sig till 1960 med romanen Vägen till Flandern, i vilken han skildrar sina upplevelser från kriget.
Claude Simon företrädde den nya romanen, ett begrepp som lanserades av Roland Barthes. Själv motsatte sig Claude Simon all slags kategorisering. Hans författarskap har djupa självbiografiska rötter och hans romanform är främst påverkad av William Faulkner. Utgångspunkt är ofta minnen från spanska inbördeskriget och andra världskriget.
Simons främsta särprägel som författare utmärks av formen. Inskjutande satser avlöser varandra, ofta genom tankstreck och parenteser. Berättarteknikens komplexitet gör lätt att läsaren virrar bort sig men detta förvirrande medför en alldeles speciell känsla; ibland klaustrofobiskt intensiv och andra gånger en flytande reflektion.
Han tilldelades Nobelpriset i litteratur 1985 med motiveringen att han "förenar poetens och målarens skapande med ett fördjupat tidsmedvetande i skildringen av mänskliga villkor".
Böcker på svenska i urval Vinden (Le Vent, 1957), översättning: C.G. Bjurström Gräset (L'Herbe, 1958), översättning: C.G. Bjurström Vägen till Flandern (La Route de Flandres, 1960), översättning: C.G. Bjurström, 1962 Lyxhotellet (Le Palace, 1962), översättning: C.G. Bjurström Historia (L'Histoire, 1967), översättning: C.G. Bjurström, 1967 Slaget vid Farsalos (La Bataille de Pharsale, 1969), översättning: C.G. Bjurström Triptyk (Triptyque, 1973), översättning: C.G. Bjurström, 1974 Saklära (Lecon de choses, 1975), översättning: C.G. Bjurström Georgica (Les Géorgiques, 1981), översättning: C.G. Bjurström Berenikes hår (La Chevelure de Bérénice, 1984), översättning: C.G. Bjurström Inbjudningen (L'invitation, 1987), översättning: C.G. Bjurström Akacian (L'Acacia, 1989), översättning: C.G. Bjurström Jardin des Plantes (Le Jardin des Plantes, 1997), översättning: C.G. Bjurström
Källor
Externa länkar Böcker av och om Claude Simon på svenska bibliotek. Libris Om Claude Simon (på engelska) SvD Kultur 10 juli 2005 - Hellekant, Johan, Claude Simon en banbrytare Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1985 Nobelprize.org, Claude Simon - Biografi
Kategori:Födda 1913 Kategori:Avlidna 2005 Kategori:Nobelpristagare i litteratur Kategori:Franska nobelpristagare Kategori:Franskspråkiga författare Kategori:Franska författare Kategori:Män Kategori:Personer från Antananarivo Kategori:Alumner från Oxfords universitet