Ferrari 312T är en formel 1-bil, tillverkad av den italienska biltillverkaren Ferrari mellan 1975 och 1980.
Bakgrund Scuderia Ferrari hade inte vunnit någon titel i formel 1-VM på ett decennium och bestämde sig för att lägga ned all annan bilsport och fokusera sina resurser på F1-stallet inför . Resultatet blev andraplatser i både förar- och märkesmästerskapet men med en ny bil väntade ännu större framgångar.
Utveckling 312T Mauro Forghieri hade börjat arbeta på den nya bilen under 1974 men den stod inte klar förrän en bit in på säsongen . Den platta V12 motorn hade konstruerats om för bättre tillförlitlighet, något som varit företrädaren 312B:s akilleshäl. Chassit byggdes om med nya hjulupphängningar. Dessutom placerades växellådan på tvären, vilket gav bilen dess namn, 312T (transversale). Den tvärställda lådan fick plats mellan motorn och bakaxeln och hjälpte till att hålla huvuddelen av bilens vikt mellan hjulaxlarna, vilket förbättrade vägegenskaperna.
312T2 312T2 introducerades halvvägs in på säsongen i samband med att luftboxarna till motorn förbjöds. Förutom nya luftintag till motorn hade bilen längre hjulbas och ny hjulupphängning bak.
312T3 I början av säsongen kom T3:an med ett nytt chassi, anpassat för de nya Michelin-däcken. Bilen visade sig dock vara en lätt match för Team Lotus markeffektbilar.
312T4 Lotus framgångar tvingade Ferrari att ta fram T4:an till , nödtorftigt anpassad till markeffektteknik. 312:an var aldrig byggd för markeffekter och den platta V12:an omöjliggjorde riktiga venturitunnlar under bilen, men modellens robusta tillförlitlighet kompenserade för detta.
312T5 Till utvecklade Ferrari markeffekt-tekniken ytterligare, men det gamla chassit var inte alls anpassat för uppgiften och resultatet blev en besvikelse. T5:an blev en övergångsmodell innan Ferrari gick in i turboeran påföljande säsong med 126C, men det skulle dröja fram till 2000-talet innan Scuderia Ferrari skulle få uppleva en ny storhetstid.
Tekniska data
Tekniska data312T312T2312T3312T4312T5Motor: Mittmonterad 180° 12-cylindrig V-motorCylindervolym: 2992 cm³ Borrning x slaglängd: 80,0 x 49,6 mm Kompression: 11,5:1Max effekt vid varvtal: 495 hk vid 12 200 v/min 500 hk vid 12 200 v/min510 hk vid 12 200 v/min 515 hk vid 12 300 v/minVentilstyrning: Dubbla överliggande kamaxlar per cylinderrad, 4 ventiler per cylinderBränslesystem: Lucas bränsleinsprutningVäxellåda: 5-växlad manuell 6-växlad manuellHjulupphängning fram: Dubbla triangellänkar, skruvfjädrar, krängningshämmareHjulupphängning bak: Övre tvärlänk, undre triangellänk, dubbla längslänkar,skruvfjädrar, krängningshämmareDubbla triangellänkar, skruvfjädrar, krängningshämmareBromsar: Hydrauliska skivbromsarChassi & kaross: Självbärande monocoqueHjulbas: 252 cm 256 cm 270 cmTorrvikt: 575 kg560 kg580 kg590 kg595 kg
Tävlingsresultat miniatyr|250px|Clay Regazzoni vid Tysklands Grand Prix 1976.
Formel 1-VM 1975 Scuderia Ferrari startade säsongen med den äldre B3-modellen, men från Sydafrikas Grand Prix körde stallet den nya 312T. Niki Lauda vann fem lopp under året och Clay Regazzoni ett. Lauda blev världsmästare med Regazzoni på femte plats och Ferrari tog hem konstruktörstiteln för första gången sedan .
Formel 1-VM 1976 Niki Lauda startade säsongen i stor stil och vann fem lopp före olyckan vid Tysklands Grand Prix som så när kostat honom livet. Efter en anmärkningsvärt kort konvalescens var han tillbaka igen för att försvara sin titel, men vid årets sista lopp i ett regndränkt Japan bröt han av säkerhetsskäl och förlorade därmed förarmästerskapet med en poäng till James Hunt. Clay Regazzoni vann ett lopp under året och slutade på en femteplats. Ferrari vann konstruktörsmästerskapet för andra året i rad.
Formel 1-VM 1977 vann Niki Lauda tre lopp och hans nye stallkamrat Carlos Reutemann vann ett. Lauda tog därigenom sin andra VM-titel, med Reutemann på fjärde plats i förarmästerskapet och Ferrari vann sitt tredje konstruktörsmästerskap i rad.
Formel 1-VM 1978 vann Lotus markeffektbilar i princip alla tävlingar de fullföljde. Ferrari var dock ”bäst av de övriga” och Carlos Reutemann vann fyra lopp, medan Gilles Villeneuve vann sin hemmatävling Kanadas Grand Prix. Reutemann slutade trea i förarmästerskapet med Villeneuve på en mer blygsam tiondeplats. I konstruktörsmästerskapet slutade Ferrari trea.
Formel 1-VM 1979 Efter en trög start på säsongen slog Gilles Villeneuve och Jody Scheckter till med dubbelsegrar i både Sydafrikas Grand Prix och USA West. Scheckter tog sedan tre segrar och Villeneuve ännu en under året. Scheckter blev världsmästare med Villeneuve på andra plats och Ferrari tog hem sitt fjärde konstruktörsmästerskap på fem år.
Formel 1-VM 1980 Framgångarna från 1979 byttes mot raka motsatsen . Ferrari lyckades inte ens ta en pallplats under året och Gilles Villeneuve blev stallets bästa förare på fjortonde plats i förarmästerskapet. Regerande mästaren Scheckter slutade på en förödmjukande nittondeplats. I konstruktörsmästerskapet slutade Ferrari tia.Chicane F1 - Ferrari 312T, hämtad 2011-01-14
Källor Ferrari, av Hans Tanner och Doug Nye, 1984.
Noter
Externa länkar barchetta.cc grandprixhistory.org ultimatecarpage.com om Ferrari 312T.
312T Kategori:Historiska tävlingsbilar