Vegetarianism

miniatyr|Vegetariska råvaror Vegetarianism är en filosofi och en kosthållning enligt vilken animaliska livsmedel utesluts.

Begreppet vegetarian myntades 1847 på ett möte hos den första föreningen för vegetarianer i Ramsgate i England. Vissa källor menar att ordet är bildat ur latinets vegetabilia, det vill säga grönsaker,Nationalencyklopedin medan andra menar att ordet härstammar från ordet vegetus (latin för "livlig").

Klassificering Med tiden har det vuxit fram olika varianter av vegetarianism som accepterar vissa avsteg från den strikt vegetabiliska dieten. Variant Förhållningssätt till ...Kött(inklusive fågel, fisk, skaldjur) Ägg Mejeriprodukter Vegetabilier Lakto-vegetarianismNejNejJa*JaOvo-vegetarianismNejJaNejJa Lakto-ovo-vegetarianismNejJaJa*Ja *) Många ostar innehåller löpe, ett enzym framtaget ur kalvmage. Vissa lakto- och lakto-ovo-vegetarianer äter därför inte vissa ostsorter utan väljer ostar gjorda på mikrobiella eller vegetabiliska ystenzymer."Vad är ostlöpe?" Kemikalia Läst 17 februari 2017.

Därutöver finns det beteckningar för personer som inte fullt ut följer en vegetarisk kost: Semivegetarianer (ibland benämnda flexitarianer) äter ofta vegetarisk kost, men kan även äta kött, oftast kyckling, fisk eller skaldjur. Demivegetarianer äter en lakto-vegetarisk eller lakto-ovo-vegetarisk kost, kompletterad med fisk, skaldjur och enligt vissa även fågel. Pescetarianer äter en vegetarisk kost samt fisk, mejeriprodukter och ägg. Pollovegetarianer äter en vegetarisk kost samt kyckling.

Många organisationer, till exempel The Vegetarian SocietyFishconceptions , Vegetarian Society, läst 13 maj 2012., är kritiska till att man kallar sig vegetarian om man äter kött, fisk eller fågel.

Märkning av varor Varor som märks som vegetariska enligt märkningen V-Label får innehålla mjölk, råmjölk, ägg från djur som inte sitter i bur, honung, bivax, propolis och ullfett. Produkter som märks som veganska enligt samma märkning skiljer sig genom att de inte i något skede av produktionen har använt ingredienser av animaliskt ursprung. Det gäller även tillsatser. Ingredienser som utesluts kan t.ex. vara gelatin, cystein eller benmjöl.

Utbredning I USA och Storbritannien har undersökningar (innan år 2000) visat mellan 7 och 2 procent vegetarianer. Skillnaderna kan förklaras bland annat av att frågeställningarna varit annorlunda. Fler identifierar sig som vegetarianer än som avstår från kött, till exempel.Sabaté, Ratzin-Turner & Brown (2001) s. 6-10 Under andra världskriget hade 120 000 britter angett att de var vegetarianer, vilket motsvarade ca 0,25 procent av Storbritanniens dåvarande befolkning. 1984 identifierade sig 2 procent av britterna som vegetarianer (1,9 procent utöver dessa avstod från rött kött) och 1997 identifierade sig 5,4 procent som vegetarianer (14,3 procent utöver dessa avstod från rött kött). I USA identifierade sig 1,2 procent som vegetarianer mellan 1977 och 1988. Några av dessa angav dock att de åt kött ibland. 1994 identifierade sig cirka 7 procent som vegetarianer i USA, men vid närmare analys var det endast 1 procent som i själva verket avstod från kött. År 2000 hade andelen "äkta" vegetarianer ökat till 2,5 procent. Andelen veganer var vid båda mättillfällena omkring 0,9 procent.

1991 brukade ca 20 procent av befolkningen söka efter restauranger som erbjöd vegetariska alternativ. 1999 uppgav 57 procent att de ibland åt vegetariskt när de åt på restaurang. 1994 åt ca 15% av collegestudenterna vegetariskt på collegens restauranger, och 97% av collegens restauranger hade vegetariska alternativ.

I olika länder

Sverige

En svensk som betraktas som föregångare var Emanuel Swedenborg (1688–1772), som genom sin religiösa uppfattning betraktade köttätandet som en manifestation av människans förfall ur paradiset, ändå åt han bevisligen fisk. En mer inflytelserik vegetarian var Johan Lindström Saxon (känd som J. L. Saxon) som år 1903 grundade Svenska Vegetariska Föreningen. Idéhistorikern Marie Jonsson menar att den moderna vegetariska rörelse som Svenska vegetariska föreningen var en del av kan förstås som ett uttryck för det moderna samhälle som växte fram i Sverige efter sekelskiftet 1900.Marie Jonsson, Vad vilja vegetarianerna: En undersökning av den svenska vegetarismen 1900-1935, Diss. Södertörns högskola (Huddinge: Södertörns högskola, 2022)

Are Waerland fick stor betydelse för vegetarianismen i Sverige och övriga Norden. Fram till sin död 1955 skrev Waerland ett flertal böcker bland annat om hälsoriktig vegetarisk mat, och hans efterföljare vad gäller vegetarisk kost kallades waerlandianer.

Under 1970-talet fick vegetarianismen ett uppsving. Det motiverades både med hälsoskäl och solidaritet med tredje världen genom hushållning med jordens resurser. Sedan 1990-talet har vegetarianismen brett ut sig till större grupper och begreppen har delvis skiftat betydelse.

I en undersökning gjord år 2014, utförd av opinionsundersökningsföretaget Demoskop på uppdrag av Djurens Rätt, svarade 6 % av de tillfrågade att de var vegetarianer och 4 % att de var veganer. 10% av svenskarna är alltså antingen vegetarianer eller veganer.

Andelen vegetarianer och veganer är 10 % bland både kvinnor och män. Åldermässigt finns den största andelen vegetarianer och veganer bland 15–24-åringar (17 %).Djurens Rätt 20 mars 2014, "Var tionde svensk är vegetarian"

År 2009 gjorde Demoskop samma undersökning på uppdrag av djurrättsorganisationen Djurens rätt bland svenskar från 15 år och uppåt där de kom fram till att det fanns ungefär 300 000 vegetarianer (3,5 % av befolkningen) och 150 000 veganer (1,6 % av befolkningen) i Sverige. De kom också fram till att 40% av befolkningen skulle kunna tänka sig att bli vegetarianer. I samma undersökning säger sig 15 % av de mellan 15 och 24 år vara vegetarianer eller veganer.

Andelen vegetarianer i Sverige var enligt en undersökning gjord år 2001 cirka 0,5 %. Om man även räknar med semivegetarianer ökar andelen till 3,5 %. Undersökningen omfattade personer i åldrarna 16–79 år.

Vegetarianism i fattiga länder

I fattiga länder är många vegetarianer det på ofrivillig basis (p.g.a. resurs-/matbrist). Dessa vegetarianer har i regel en högre grad undernäring än köttätare från samma länder, eftersom köttätarna i regel är mer välbärgade.Chitambar & Antony (2012) s. 1379

Vegetarianer från indiska subkontinenten i USA och Storbritannien

Personer från den indiska subkontinenten har en tradition av vegetarianism, men många av dem som emigrerat därifrån till USA har numera ohälsosamma livsstilar och fetma. De har i stor utsträckning gått från långsamma kolhydrater (exempelvis fullkornsris) till snabba (vitt ris), ökat sin totala konsumtion av kolhydrater(inklusive potatis), minskat sin konsumtion av frukt, nötter, frön, grönsaker och baljväxter, ökat sin konsumtion av omega-6-rika oljor såsom palmolja, minskat sin konsumtion av enkelomättade oljor såsom olivolja och senapsolja, ökat sin konsumtion av animaliska produkter samt ökat sitt totala intag av socker och kalorier. De har därför förhöjd risk för att drabbas (och dö av) diabetes, metaboliskt syndrom och kranskärlssjukdomar jämfört med andra folkgrupper.Raj (2018) s. 233, 244-245

Skäl Skälen till att man väljer att vara vegetarian skiftar från person till person. Här listas några vanliga anledningar:

Religiösa skäl: Med hänvisning till påbudet att leva utan att skada andra är det vanligt att buddhister inte äter kött. Djurrättsliga skäl: Många som blir vegetarianer av etiska skäl syftar på att det är fel att döda och äta djur. Se djurrätt. Djurskyddsskäl: Vissa vegetarianer anser inte att det är fel att äta kött i sig, men motsätter sig den moderna köttprocessen där djur föds upp under, enligt många, tvivelaktiga förhållanden, endast för syftet att ätas. Rättviseskäl: Vissa vegetarianer anser att det är fel att endast en liten del av världens befolkning äter en stor del av det kött som produceras. De anser också att den betesmark/odlingsmark som används till köttindustrin mer effektivt skulle kunna användas för att odla grödor och på så sätt mätta fler människor. Miljöskäl: Köttproduktion bidrar till växthusgasutsläpp, är resurskrävande när det gäller djurföda och vattentillgångar, bidrar till övergödning och kräver omfattande transporter. Hälsoskäl: Vissa äter vegetarisk kost av hälsoskäl, då de anser vegetarisk kost generellt vara nyttigare. Smakskäl: Vissa människor är vegetarianer endast på grund av att de finner kött osmakligt. Naturlighet: En del personer är vegetarianer för att de anser att människan hör till växtätarna, det vill säga att människan är en naturlig vegetarian och inte är menad att äta kött. Biologiskt sett är dock människan allätare.

Etiska

En del vegetarianer menar att det är oetiskt att föda upp och slakta djur. Bland annat John Robbins (född 1947) skriver (i A Diet For A New America) att "ätande av kött är ett indirekt deltagande i djurens fruktansvärda lidande [...] Det är inte dödandet av djuren som är det värsta, utan den ofattbart låga livskvaliteten som de tvingas uthärda".

Förvaltarskapsprincipen

En del menar att människan ska "förvalta", bevara och ta hand om naturen, snarare än "äga" och "konsumera" upp den. Det innebär inte ett förbud mot användning/konsumtion av naturen, utan syftar snarare till en ansvarstagande form av "konsumtion", som tar hänsyn till djur och natur. Det innebär en syn på människan som en del av jordens samlade befolkning; människan anses ha ett ansvar för att respektera och skydda andra livsformer från onödigt lidande. Förvaltarskapsprincipen innefattar även en strävan efter ett jordbruk som harmoniserar med naturen och undviker att skada naturens mångfald eller stabilitet.Carr & Winslow (2001) s. 464-470

Förvaltarskapsprincipen har fått kritik för att vara alltför centrerad kring människan (antropocentrisk). Försvararna av förvaltarskapsprincipen menar att det människocentrerade synsättet är rimligt, eftersom människan är det enda djur som är tillräckligt förnuftigt för att kunna ta den typ av ansvar som förvaltarskapet kräver.

Religiösa

En del kristna (som hänvisar till första Mosebok) menar att vegetarianism var den "ursprungliga" dieten. En del kristna menar också att Gud förordnat för människan att leva hälsosamt (1 Kor. 3:16-17), vilket de menar åstadkoms genom en vegetarisk kosthållning. Andra kristna har förespråkat förvaltarskapsprincipen, som även förespråkats av judar och Zarathustra.Blix (2001) s. 508-518

I Asien har vegetarianism förekommit i årtusenden. Hinduismen har en icke-våldsprincip (ahimsa) som för många hinduer innebär ett avstånd från dödande av djur. Jainismen har en liknande princip, men är betydligt striktare i sin vegetarianism jämfört med andra religioner/grupperingar. Buddha var inte (i strikt bemärkelse) vegetarian, men förespråkade även han icke-våld. Han menade att allt liv ska respekteras, men att det samtidigt är acceptabelt för munkar att acceptera matgåvor bestående av kött, förutsatt att djuret inte slaktats enkom för munkarna.

Miljöskäl

En del vegetarianer förespråkar vegetarianism av miljöskäl. Författare såsom Aldo Leopold, Jeremy Rifkin och Francis Moore Lappe har skrivit om köttindustrins miljöpåverkan. Vegetarisk kost är mer energieffektiv, behöver mindre naturresurser och har en mindre skadlig inverkan på klimatet.Sabaté & Jehi (2018) s. 25-37 Många studier har jämfört hur växthusgaser en vegetarisk kost orsakar jämfört med en allätarkost. En vegetarisk kosthållning kan sänka växthusgasutsläppen med mellan 27 och 100 procent (d.v.s. en halvering av utsläppen) jämfört med allätarkost.Marinova & Raphaely (2018) s. 13-20 En lakto-ovo-vegetarisk kost kan dock potentiellt göra större skada på miljön än en allätarkost, om allätarkosten består av en mycket liten andel kött och den lakto-ovo-vegetariska kosten konsumerar stora mängder mjölk- och äggprodukter.

Historia