miniatyr|Bostadsområdet Landalabergens höghus och områdets lekplats. Ovanför ett av husen syns toppen på ett av Göteborgs högst belägna hus på Raketgatan i Norra Guldheden miniatyr|Q-märkta landshövdingehus i Landala. Kvarteret Sångsvanen byggdes 1901-04 och är det enda som återstår av det gamla Landala. År 1998 förvärvades de av Stiftelsen Chalmers Studenthem. Landala är en stadsdel och primärområdeGöteborgs stad - Stadsdelar och primärområden Läst 2011-01-29. i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Landala var jämte Haga och Annedal en av de tre första arbetarförorterna till Göteborg utanför Vallgraven. Stadsdelen har en areal på 37 hektar.Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
Stadsdelen har en bakgrund som hemmansdel i dåvarande Örgryte socken och kopplat till lantstället Brandtdala. 1883 införlivades området med Göteborgs stad. 2016 bodde 4 824 personer i primärområdet.
Ortnamn Namnet Landala anses kunna härledas till gårdens ägare från 1782, kopparslagaremästaren och riksdagsmannen Bengt Landin († 1800).
Göteborgsforskaren Sören Skarback hävdar dock att namnet har en helt annan uppkomst: "På försommaren 1659 kom bruksherren Markus Kock och hans energiska hustru Elisabeth van Eijk från Avesta myntverk på besök till Göteborg. Den holländskättade dalkullan Elisabeth van Eijk gladde sig främst åt en utflykt till en vacker dal. Hon kallade den Laandal. Laan är det holländska ordet för allé och ordet dal har samma betydelse på holländska som på svenska. Ordet laan är också besläktat med engelska lane, som ursprungligen betydde smal stig mellan buskar. Den definitionen passar bättre här."Göteborg på 1600-talet, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1992 s. 164
Bergen mellan Annedal och Landala kallades för Stora Bulleråsen på 1600-talet.Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 189f, "Detalj ur J. Rodenburgs befästningsplan av år 1639." Fortifikationsarkivet..
Historia
Bakgrund (1800-talet) Ursprungligen var Landala en hemmansdel under Krokslätt Nordgården i Örgryte socken, och herrgårdsbyggnaden låg intill den plats där Holtermanska sjukhuset senare uppfördes.
I de östra utkanterna av nuvarande Landala låg lantstället Brandtdala (rivet 1912), ungefär där Aschebergsgatan idag möter Föreningsgatan, och vid Vasa sjukhus låg gården Gibraltar.
Under 1860-talet började de norra delarna av Landala, närmast Göteborgs stadsgräns, bebyggas. Det var de dåvarande ägarna till egendomen Landala, grosshandlare Eugéne Sundberg och änkan Justina Lindqvist, som började arrendera ut tomter i de bergiga, norra delarna av egendomen.
År 1866 begärde Örgryte socken, till vilken Landala då hörde, att området skulle införlivas med Göteborgs stad, eftersom man inte ansåg sig kunna avhjälpa vissa brister inom "sundhet och hälsa" som då rådde. Området ansågs dessutom vara "ett tillhåll för tjuvar och banditer".C.R.A Fredberg, Det gamla Göteborg - del I-III, Göteborg 1917
Egendomen Landala, som var belägen strax söder om platsen för det kommande Holtermanska sjukhuset (invigt 1891),Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 s.182 ägdes 1875 av byggmästare A. Malmsten och egendomen Gibraltar av medicine doktor Carl Wilhelm Hultgren. Åren 1876-1877 köpte staden egendomarna Landala och Gibraltar, omfattande närmare 100 hektar.Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 , s. 77 Efter ett antal utredningar om de bästa sätten att komma till rätta med problemen i Landala, beslutade Göteborgs stadsfullmäktige den 7 december 1876 med rösterna 26 för och 21 emot, att ansöka hos Kunglig Majestäts befallningshavande (senare Länsstyrelsen) om att få beslutet stadfäst. I ett kungligt brev av den 3 mars 1882 tillstyrks den begärda införlivningen. De båda egendomarna skall "...från 1883 års början i judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skiljas från Örgryte församling och Sävedals härad och ur dess jordebok uteslutas samt i stället förenas med Göteborgs stad". Staden hade därmed förvärvat Landala för 115 000 kronor.Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.148
Vattenreservoar miniatyr|Pumpstationen och vattenreservoaren vid Södra Viktoriagatan. Den 2 augusti 1871 togs vattenreservoaren i Landala i bruk, på den plats vid Viktoriagatans södra del, där nu idrottshallen Fjäderborgen ligger. Reservoaren rymde "2 miljoner kannor vatten" (4,9 miljoner liter) och vattnet leddes från Delsjön. Vattenbassängen var delvis insprängd i berget, med måtten 105 fot i fyrkant. Invigningen skedde i närvaro av ordföranden i Vattenbyggnadsstyrelsen Charles Dickson, civilminister Axel Bergström och överingenjören i byggnadsföretaget, J G Richert. Civilministern erbjöds att provdricka vattnet ur samma glas som Gustaf III använt då Kallebäcks källa invigdes 1787. På glaset stod inskrivet "Gustafs källas najader till sin nådige konung underdånigst den 17 november 1787".Göteborgare, andra samlingen, kammarherre Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914 s.249-251Gamla goá Göteborg, Per Rhedin 1995 s.71
Landala vattentorn
En nyare vattenreservoar togs i bruk 1894, ritad av Adrian Peterson. Den rymde 1,2 miljoner liter vatten och var uppförd vid den 1889 torrlagda "Kattedammen" på berget "Blomsterås" mellan Landala och Annedal, strax söder om den tidigare reservoaren (senare adress Övre Besvärsgatan). Reservoaren skulle hantera vattnet från den nya ledningen som dragits från Alelyckan. På själva reservoaren byggdes även ett utsiktstorn.Göteborg i äldre och nyare tid, [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 163Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970: centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborg 2004 s. 234 Tornet var tidvis bebott.Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 s. 43
Landala kapell
miniatyr|Landala kapell. Landala kapell uppfördes på dåvarande Kapellplatsen, som annexkyrka till Domkyrkan. Arkitekt var Carl Fahlström.Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 s. 31 Det invigdes den 11 oktober 1885. Genom en församlingsdelning 1908 överfördes det till den nybildade Vasa församling, utan att flyttas. Den lilla träkyrkan flyttades däremot fysiskt år 1919 närmare det som kom att bli Chalmers (1926),Chalma mater: del III 1904-1926, sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1969 s. 576 till dess nuvarande läge. Kyrkan överfördes därefter till Johannebergs församling, som församlingens då enda kyrka 1929-1940. Tornet brann 1960, men byggdes upp igen.Försvunna kyrkor i Göteborg, av Anders Jarlert och Jakob Lindblad, Göteborgs stiftshistoriska sällskap, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2005 s.7Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.65 Kapellet har övergått till Evangeliska fosterlandsstiftelsen.
Utveckling av bebyggelsen Ännu 1889 skriver WallqvistHjalmar Wallqvist, Bostadsförhållandena för de mindre bemedlade i Göteborg, Stockholm 1891 att bebyggelsen låg "utan all ordning i gyttringar på bergen" och "de äldre husen är alla af trä och mycket usla. Befolkningen torde vara den fattigaste i Göteborg, och hemmen äro vanligen allt annat än inbjudande."
Landala fick stadsplan i slutet av 1870-talet och den enkla trähusbebyggelsen kompletterades först med landshövdingehus. 1888 invigdes stadens fattigvårds- och arbetsinrättning, även kallat Bracka, på Vasa sjukhusområde (dock numera Chalmers). 1885 invigdes Landala kapell, som 1919 flyttades till sitt nuvarande läge då Kapellplatsen gjordes om. Kapellplatsen uppläts till salutorg den 15 november 1907.Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 383, 404
Spårvägen till Landala (Vasaplatsen-Kapellplatsen) öppnades för trafik den 1 november 1911.
Den 1 augusti 1913 invigs Folkbiblioteket i Landala.
1914 började egnahemsrörelsen uppföra sina hus på den dittills obebyggda höjden i de södra delarna av stadsdelen. Se vidare Landala Egnahem.
Landala började bebyggas på 1860-talet, och cirka hälften av den senare rivna bebyggelsen uppfördes före sekelskiftet 1900, drygt en tredjedel under 1910-talet och resten åren 1920-1940. Husbeståndet utgjordes till 80 % av landshövdingehus, 15 % var trähus och 5 % stenhus. Majoriteten av lägenheterna saknade centralvärme, bad och wc. Övervikten av smålägenheter innebar att hyresgästerna till stor del utgjordes av pensionärer och studerande, främst under 1960-talet. År 1961 började fastighetsbolaget Göta LejonBilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut, Robert Garellick, Göteborg 2004 , s. 222 att förvärva fastigheter i området, och 1965 startade stadsplanearbetet som var helt inriktat på att området skulle förändras genom rivning och nybyggnad. De sista kvarvarande landshövdingehusen i Landala ligger i kvarteret Sångsvanen i slutet på Landalagatan. Husen byggdes mellan 1901 och 1904 och ägs idag av Stiftelsen Chalmers Studenthem.
Landalakolonien Landalakolonien var ett 40 600 kvadratmeter stort område med kolonistugor som låg på delar av Chalmers nuvarande område. Kolonien anlades 1907 och bestod då av 116 lotter på 240 kvadratmeter, vilka 1917 utökades till 182 lotter. År 1962 avröjdes de sista stugorna för att ge plats åt Chalmers utbyggnad.Göteborg - 777 frågor & svar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 s.80Göteborgs koloniträdgårdar, särtryck ur Göteborg förr och nu XIV 1980, Arvid Jönsson, Handelstidningens Tryckeri, Göteborg 1982 s.18
Stadsdelssanering miniatyr|Stadsdelen omvandlades under 1960-talet genom rivningar och nybyggen (på bilden rivs Frälsningsarméns gamla hus). År 1960 hade stadsdelen utsetts till det kommunala fastighetsbolaget Göta Lejons (bildat 1960) första saneringsområde. Hus köptes upp i stor omfattning, och 20 november 1964 ägde man 1 200 lägenheter i 73 fastigheter med 42 000 kvadratmeter lägenhetsyta.
Stadsdelens totala markyta utgör 115 950 kvadratmeter. Exploateringstalet före saneringen var 0,85 och efter 1,40. Antalet invånare per hektar uppgick till 214 före och 259 efter saneringen. Före rivningarna fanns här cirka 2 000 hushåll, varav 1 rum och kök utgjorde 84 %, 2 rum och kök 14,5 % och 3 rum och kök 1,5 %. Efter saneringen utgjorde 1 rum och kök 24,4 %, 2 rum och kök 29 % och 3 rum och kök 46,5 %.
Rivningarna startade 1964, men i stor skala 1968 och totalt evakuerades alltså cirka 2 000 hushåll, varav ett litet fåtal flyttade tillbaka.
Den äldre bebyggelsen från 1800- och 1900-talen revs till stor del under 1970-talets Miljonprogram för att ge plats åt moderna höghus.
Den 30 januari 1969 gavs klarsignal till Landalas sanering. Samtidigt anslogs drygt 15 miljoner kronor till gator med mera inom saneringsområdet.Stadsfullmäktiges protokoll för det datumet. miniatyr|Kapellplatsen 1976 miniatyr|Kolonigatan 1977
Det nya Landala Under åren 1970-1973 uppfördes sammanlagt omkring 2 600 lägenheter i 5-10-våningars Skivhus samt ett nytt centrum.