Hietaniemi landskommun var en tidigare kommun i Norrbottens län. Kommunkod 1952-1968 var 2517. Centralort var Koivukylä/Hedenäset.
Administrativ historik Hietaniemi landskommun inrättades den 1 januari 1863 i Hietaniemi socken i Norrbotten när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft.
1 januari 1931 (enligt beslut den 14 mars 1930) överfördes till Övertorneå landskommun ett obebott område, lägenheterna Östanskog n:r 1 (Koivukylä 23:2) och Utby n:r 1 (Koivukylä 24:2). Detta område hade tidigare legat inneslutet av Övertorneå.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. 1 januari 1969 uppgick Hietaniemi (som då hade 1 899 invånare) i Övertorneå landskommun.Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, , s. 100
Judiciell tillhörighet I judiciellt hänseende tillhörde landskommunen först Torneå domsaga och Övertorneå tingslag. Övertorneå tingslag och Nedertorneå tingslag slogs ihop den 1 januari 1919 för att bilda Torneå tingslag, som Hietaniemi landskommun tillhörde efter det.
Kyrklig tillhörighet I kyrkligt hänseende tillhörde landskommunen Hietaniemi församling.
Kommunvapen Hietaniemi landskommun förde inte något vapen.
Befolkningsutveckling
Geografi Hietaniemi landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 770,54 km², varav 703,24 km² land. Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade landskommunen den 1 januari 1961 en areal av 754,15 km², varav 691,00 km² land.
Tätorter i kommunen 1960 TätortFolkmängdHedenäsetRisudden Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 34,9 procent.
Orter i kommunen Vid Torne älv: Niemis/Luppio, Koivukylä/Hedenäset, Päkkilä/Bäckesta och Vitsaniemi/Risudden. Vid sjöstränder: Armasjärvi, Ekfors, Liehittäjä, Puhkuri, Littiäinen, Persomajärvi, Kukasjärvi, Pallakka, Koutojärvi, Vuomajärvi och Matojärvi.
Näringsliv Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för kommunens befolkning uppdelad på följande sätt: 57,3 procent av befolkningen levde av jordbruk med binäringar 19,5 procent av industri och hantverk 10,4 procent av offentliga tjänster m.m. 6,3 procent av samfärdsel 3,0 procent av handel 1,1 procent av husligt arbete 0,0 procent av gruvbrytning 2,4 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen (917 personer) jobbade bland annat 53,3 procent med jordbruk och boskapsskötsel, 9,6 procent med byggnadsverksamhet och 5,5 procent med skogsbruk. 26 av förvärvsarbetarna (2,8 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.
Politik Mandatfördelning i valen 1938-1966
Referenser Fotnoter
Kategori:Indelningar i Övertorneå kommun Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Norrbottens län