Med anledning av att Sverige fram till 2024 varit alliansfritt har ambitionen varit att i hög grad vara självförsörjande på försvarsmateriel. På senare år har Sverige dessutom utvecklats till en av världens största exportörer av försvarsmateriel i förhållande till BNP och capita.Svensk vapenexport slår rekord, Dagens nyheter 2011-12-07.SVT. "Vapenexport per capita 2013 ", Svenska Freds, beräkningar baserade på statistik from SIPRI och FN, 4 april 2014. Läst den 26 juni 2014. Åren 2001 till 2011 fyrdubblades svensk krigsmaterielexport.Svensk vapenexport på kraftig uppgång, Nyheterna.se 2011-01-30 Huvuddelen av krigsmaterielexporten är för strid.Ny myndighet ska främja vapenexporten , Tidningen Dagen 2010-10-15 Den svenska exporten av försvarsmateriel uppgick 2018 till 11,4 miljarder kronor. Sverige är den 15:e största vapenleverantören i världen sett till produktion. Men sett till Sveriges folkmängd tillhör Sverige de länder som exporterar mest. Under 2010-talet har Sverige legat mellan andra och tionde plats gällande vapenexport per capita.
Svenska vapen används på senare år i konfliktområden såsom Myanmar (1983, 1989 och 2012). År 2012 användes granatgevär av modell Carl Gustaf av Burmas armé trots EU:s vapenembargo sedan 2010. Vapnen hade ursprungligen exporterat till Indien, och levererats via Singapore.Svenska vapen hos Burmas armé, SvD 2012-12-10Granatgevär i Burma kom från Indien, SvD 2012-12-13. Av de 62 länder som köpte svenska vapen 2012 var 43 part i konflikt, exempelvis USA och Indien.
De fem länder som Sverige exporterade mest till under 2013 var Thailand, USA, Norge, Saudiarabien och Indien, som tillsammans står för 58 procent av den svenska vapenexporten. 40 procent av svensk vapenexport gick 2013 till länder som organisationen Freedom House klassade som icke-fria (exempelvis Saudiarabien och Förenade arabemiraten) eller delvis fria (exempelvis Thailand).Snabba fakta om vapenexporten , Svenska Freds, accessdatum 2014-12-02.Strategisk exportkontroll 2012 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområde
Svensk krigsmaterielindustri
Följande sammanställning visar exportens omfattning för de svenska vapenexportörer som exporterade för minst 100 miljoner kronor under 2016, samt uppgift om utländskt ägarskap:Strategisk exportkontroll 2016 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, 16 mars 2017, sid 55-56Blågula vapen ett minne blott, med statistik och uppgift om utländskt ägarskap från 2004, Dagens arbete 2006-03-01. Bolag Krigsmaterielför strid 2016 (MKR) Övrigt krigs-materiel 2016 (MKR) Utländskt ägarskap Viktiga produkter Saab AB Nej Flygplan (Saab 39 Gripen, Neuron), flygelektronik som radarsystemet Erieye, Carl Gustaf 84 mm granatgevär, Missilerna Robotsystem 70, Bamse, ubåtar och korvetter BAE Systems Hägglunds AB 2415 567 Brittiska BAE Systems (100%). Stridsfordon 90 Bandvagn 206/208 BAE Systems Bofors AB 369 80 Amerikansk filial för BAE Systems (100%) Kanoner Norma Precision AB 11 258 Nej Ammunition SSAB EMEA AB 0 234 Svenskt-finskt Ballistisk stålplåt Eurenco Bofors AB, f.d. Bofors Nobelkrut i Karlskoga 231 0 Franska statliga krutbolaget SNPE (60,2%), finska Patria Sprängämnen FFV/Celsius dotterbolag Ordnance AB 113 74 Nammo Sweden AB (Nordic Ammunition Company) Norsk-finska Nammo AS (100%) Ammunition och fyrverkerier
Myndigheter och beslutande organ Försvarsexportmyndigheten (FXM) inrättades i augusti 2010 med syfte att hjälpa försvarsindustrin att exportera, och företräder svenska staten vid förhandling med andra länder. Myndighetens verksamhet finansierades med 80 miljoner kronor i statliga skattemedel per år 2010. Myndigheten upphörde vid årsskiftet 2015/16.
Regeringen har delegerat granskningen av tillstånd till Inspektionen för strategiska produkter (ISP, f.d. Krigsmaterielinspektionen). ISP handläggs av Enheten för nedrustning och icke-spridning (UD-NIS) på Utrikesdepartementet, vilket leds av utrikesministern. Exportkontrollrådet är en parlamentariskt tillsatt grupp som är rådgivande för ISP i krigsmaterialexportärenden.
Regeringen (försvarsministern) lämnar varje år en redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken till riksdagen (Försvarsutskottet). Utrikesministern och handelsministern ansvarar för policier för utrikespolitiken och regler för krigsmaterielexporten.
Regelverk kring export av krigsmateriel Svensk vapenexport berörs av vapenembargon beslutade av FN:s säkerhetsråd (enligt FN-resolutioner) såväl som EU. Svensk vapenexport har också att förhålla sig till Politik för Global Utveckling (PGU).
Klassificering Krigsmateriel definieras i en bilaga till förordning om krigsmateriel enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel. om krigsmateriel om krigsmateriel I bilagan finns bland annat dessa produkter upptagna som krigsmateriel: Eldrörsvapen med kaliber mindre än 20 millimeter Artilleripjäser, såsom kanoner och haubitsar, granatkastare samt pansarvärnsvapen såsom granatgevär och pansarskott, Robotar (missiler), raketer, torpeder, bomber, hand- och gevärsgranater, land- och sjöminor för strid ABC-stridsmedel såsom kärnladdningar samt radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel Senapsgas, Sarin, Soman, Lewisit Programvara särskilt utformad för militära lednings-, kommunikations-, styrnings- eller underrättelsetillämpningar, Programvara för bestämmande av effekten av konventionella nukleära, kemiska och biologiska vapen.Bilagan återfinns efter lagtexten https://lagen.nu/1992:1303.
Till sin hjälp vid klassificering av produkter har ISP ett Teknisk-vetenskapligt råd (TVR). Ledamöterna är utsedda av regeringen på förslag från ISP.Om Teknisk-vetenskapliga rådet (TVR) http://www.isp.se/sa/node.asp?node=455
Tillståndsgivning Krigsmateriel får inte tillverkas i Sverige utan tillstånd. om krigsmateriel ISP prövar frågor om tillstånd. Om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt ska ISP med eget yttrande lämna över ärendet till regeringens prövning.
Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt i eller stadigvarande vistas i Sverige får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd. Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd. om krigsmateriel
Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt på ett företags efterlevnad av bestämmelserna i revisionsberättelsen, ska revisorn genast sända in en kopia av revisionsberättelsen till ISP. En revisor vid en svensk statlig myndighet har motsvarande skyldighet. om krigsmateriel
Skärpta regler för export till diktaturer Grova och långvariga kränkningar av mänskliga rättigheter i mottagarlandet har varit ett centralt villkor för exporttillstånd enligt svenskt regelverk sedan länge, men Sverige har ofta beslutat om undantag mot det villkoret. År 2012 utsåg riksdagen en parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda hur regelverket för vapenexport kan skärpas så att export till diktaturer begränsas. Utredningen presenterades i juni 2015.Översyn av exportkontrollen av krigsmateriel ("KEX-utredningen"), direktiv från 2012, utredning från 2015, regeringens skrivelse från 2016
I juni 2017 kom regeringen Löfven I och allianspartierna överens om ett förslag där även demokratisk status införs som kriterium för vapenexport och där allvarliga (inte bara grova) kränkningar av mänskliga rättigheter utgör hinder för beviljande av tillstånd. Förslaget är emellertid inte ett absolut förbud mot vapenexport till diktaturer, utan ger fortfarande möjlighet till vissa undantag från kriteriet. Förslaget är en lagrådsremiss som föreslogs träda i kraft den 1 april 2018.Skärpta regler för vapenexporten, Regeringen juni 2017 Införs lagen blir Sverige först i världen med ett lagstadgat demokratikrav.
Förslaget trädde i kraft 1 april 2018. Skärpt exportkontroll av krigsmateriel hade sin bakgrund i den utveckling av utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik som skett de senaste decennierna. Detta krävde att riktlinjerna och tillståndsprövningen moderniserades för att reglera exporten av vapen och krigsmateriel. Den huvudsakliga skillnaden är att mottagarlandets demokratiska status ska tas i beaktande vid tillståndsprövningen. Detta beror på att den svenska utrikespolitiken i övrigt nu genomsyras av viljan att främja demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
Krigsmateriel eller försvarsmateriel Begreppet krigsmateriel används bland annat i lagstiftning och av fredsrörelsen. Enligt Lag (1992:1300) om krigsmateriel och Förordning (1992:1303) om krigsmateriel är det förbjudet att föra krigsmateriel ut ur landet eller tillverka krigsmateriel utan regeringens tillstånd.
Försvarsmateriel är ett bredare begrepp som används av bland annat försvarsindustrin och myndigheter så som FMV och Inspektionen för strategiska produkter (ISP, f.d. Krigsmaterielinspektionen).
ISP uppger som skäl till att använda begreppet "försvarsmateriel" att det är ”ett mer rättvisande begrepp än krigsmateriel, eftersom produkterna kan användas i sammanhang som inte har med krigföring att göra”. I den svenska förvaltningen har ordstammen ”krigs” ändrats till ”försvars” så som exempelvis "Krigsmakten" till "Försvarsmakten". Anledningen till bytet var att understryka det fredsbevarande syftet Sveriges försvar har. Det enda undantaget där ordstammen "krigs" fortfarande används är just lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel.Inspektionen för strategiska produkter http://www.isp.se/sa/node.asp?node=833
Namnändringen har fått kritik från fredsrörelsen för att vara ett försök att dölja att exporterade vapen är avsedda att kunna användas i krig, och för att det leder till onödig begreppsförvirring. Begreppet försvarsmateriel finns inte med i SAOL Gemensamt remissvar; Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel SOU 2005:9. Amnesty International, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Svenska FN-förbundet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Svenska Röda Korset 2005-06-03. och i dagsläget finns ingen lag som definierar försvarsmateriel på annat sätt än krigsmateriel.
Kritik
Vapenexport till diktaturer och länder i krig I en opinionsundersökning genomförd av Demoskop i november 2009 ansåg 81 procent av befolkningen att Sverige inte ska tillåta vapenexport till länder i krig, och 92 procent att Sverige inte ska tillåta vapenexport till länder där allvarliga brott mot mänskliga rättigheter sker. Sedan beslut 1996 har delegerats från riksdagen till myndighetsnivå har en praxis utvecklats som innebär att undantag beviljas regelmässigt - i tusentals fall under de senaste åren - från förbud mot export till sådana länder. Svenska vapen har använts av flera totalitära regimer och i flera krig, exempelvis i Burma, Sri Lanka, Indonesien, Tunisien, och på senare år Egypten, Afghanistan och Irak. Sverige kritiseras av bland annat Amnesty och Svenska FN-förbundet för att exportera ökande andel vapen till länder som begår allvarliga brott mot mänskliga rättigheter, och till båda sidor i konflikter, exempelvis till både Indien och Pakistan. Rekord i vapenexport trots folkets nej, debattinlägg av Amnesty Sverige, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Diakonia, Svenska FN-förbundet och Kristna Fredsrörelsen i Göteborgsposten 2010-04-04Den svenska vapenexporten , Kritisk karta, tidningen Republic 2009.