miniatyr|stående=1.2|Hur evakueringszonen utvidgades första veckan. miniatyr|Två av reaktorenheterna fem dagar efter olyckan. avser en serie haverier och utsläpp av radionuklider vid kärnkraftverket Fukushima I som följde jordbävningen vid Tohoku den 11 mars 2011.
Tre av verkets sex block var vid tillfället i drift och snabbstoppades, då jordbävningen slog ut det yttre elnätet. Den tsunami, som följde 56 minuter efter jordbävningen, slog ut de reservgeneratorer som användes för reaktorernas kylning. Endast batterikraft återstod då och ungefär 50 minuter senare upphörde nödkylsystemet att fungera i block 1 och 2 och efter ytterligare 1,5 dygn även i block 3. Därefter saknade såväl härdar som bränslebassänger kylning, vilket ledde till partiella härdsmältor med vätgasexplosioner och utsläpp av radioaktiva ämnen som följd.
Vad som utmärker olyckan är att tre systemtekniskt separata reaktorer totalhavererade med avseende på samtliga barriärer avsedda att hindra radioaktivt läckage under de två dygn som följde. I en långsam process utdragen över flera dygn skedde detta på ett mycket spektakulärt sätt med kraftiga explosioner, som en efter en totalt ödelade reaktorhallarna i block 1, 3 och 4 och allvarligt skadade den i block 2. När detta skett, torrkokade till slut även det kärnbränsle, som lagrats i öppna bränslebassänger i närheten av reaktorerna.
Enligt Japans kärnsäkerhetsorgan NISA (Nuclear and Industrial Safety Agency) var mängden radioaktivt cesium som spreds i atmosfären efter explosionen lika med 168 Hiroshimabomber. Olyckan har rankats på den högsta nivån på INES-skalan för allvarlighetsgrad på kärnkraftsolyckor och -incidenter.
Japanska dagstidningens Asahi Shimbun vetenskapsredaktör, Mariko Takahashi har i efterhand summerat vad som hände under Fukushimakatastrofens första månad.Kaianders Sempler; Fukushima dag för dag , Ny Teknik Nr 33 (2011-08-17).
Förlopp dag för dag Den japanska kärntekniksammanslutningen JAIF har också sammanställt förloppet 11–17 mars, 17–24 mars samt 24–31 mars i tre pdf-dokument. Även enskilda rapporter har tidvis varit egendomligt formulerade (vilket förklarar varför denna text också har många egendomliga formuleringar). I den mån materialet nedan härrör ur dessa anges referens.
11 mars 14:46 slogs elnätet ut av ett jordskalv med epicentrum i havet 150 km nordost om anläggningen.
15:42 slogs reservkraften ut av den tsunami som följde på skalvet.
15:45 spolades reservgeneratorernas bränsleförråd bort av det stigande vattnet.
16:36 upphörde nödkylningen att fungera vid block 1 och 2.
12 mars 04:00 Inneslutningstrycket vid block 1 låg 8,4 bar över konstruktionstrycket. Det höga trycket i inneslutningen berodde på att den ånga som avblåsts från reaktortanken till kondensationsbassängen innehöll stora mängder vätgas till följd av den inträffade härdsmältan. Vätgasen kondenserades inte i kondensationsbassängens vatten, utan orsakade ett ökat tryck i inneslutningen.
05:22-32 förlorades tryckinstrumenteringen vid block 1 och 2.
09:07 Beslut om att via en avblåsningsventil sänka reaktortanktrycket i block 1.
14:49 Trycket minskades i inneslutningen vid block 1 via reaktorhallen. Cesium detekterades vilket innebar ännu en indikation på att härdsmälta hade skett.
15:36 Hela reaktorhallen vid block 1 blåstes bort av en kraftig vätgasexplosion.
20:20 Beslut om att mata havsvatten till block 1. En sådan åtgärd förstör reaktorn, varför man avvaktat med det, men det var nu ändå för sent att rädda den.
13 mars 05:58 Nödkylsystemet vid block 3 upphörde att fungera. Fram till denna tidpunkt kunde block 3 betraktas som i stort sett oskadat.
09:20 Tryckavlastning av reaktortanken vid block 3 via en avblåsningsventil.
13:12 Beslut om att mata havsvatten till block 3.
14 mars 04:08 Temperaturen i bränslebassängerna vid block 4 (pågående revision - nyligen använt bränsle från urladdad härd) sades vara uppe i 84°C.
06:10 Trycket i inneslutningen vid block 3 översteg konstruktionstrycket med 4,6 bar. Tryckavlastning skedde därför, eller som följd av naturlagarna, även denna gång via reaktorhallen.
11:01 Reaktorhallen vid block 3 förstördes av en kraftig vätgasexplosion.
13:25 Trycket i reaktortanken vid block 2 uppgick till 70 bar och ökade ytterligare. Tryckavlastning av reaktortank och inneslutning samt havsvattenmatning förbereddes. I samma rapport angavs att man fått uppgifter om att reaktortanken vid midnatt tio timmar senare varit helt tom på vatten.
16:34 började havsvatten matas även till block 2.
20:50 Med ledning av strålningsmätningar gissade man att "några av bränslestavarna vid block 2 hade skador" (med all säkerhet hade en begränsad härdsmälta redan skett – se nedan).
15 mars 06:20 Vätgasexplosion i inneslutningen på block 2 (i andra dokument anges 06:10)
09:38 Vätgasbrand i reaktorhallen i block 4 – härdsmälta i bränslebassäng befarades, men i efterhand visade sig de flesta kassetterna vara oskadda. Vätgasen kom istället från block 3 som tagit sig in bakvägen genom ventilationssystemet
10:22 även i block 3 är bränslebassängen snart tom – 400 mSv/h uppmättes kring den totalförstörda reaktorhallen.
12:29 var branden i block 4 släckt (i ett annat dokument anges dock att branden i block 4 självslocknat kl 11:00 och i samma rapport förklarade man sin avsikt att omedelbart börja återfylla bränslebassängen)
16 mars 08:37 Ett stort, vitt rökmoln bolmade upp ur resterna av byggnaden i block 3.
16:00 Försöken att vattenbomba bränslebassängerna avbröts, då överflygningar var omöjliga, till följd av den höga strålningsnivån från de nu helt torra bassängerna.
17 mars 09:48 Försöken att vattenbomba reaktor 3 återupptogs, med skärmning av undersidan av helikoptrarna. Resten av dagen fortsatte man med andra metoder. Man gissade att det bränsle som förvarades i bassängen kanske kunde vara skadat.
18 mars 13:30 Ett hål sprängdes i taket på block 5, och återfyllning av bränslebassängen med hjälp av en brandbil påbörjades.
17:00 sprängdes även ett hål i taket på block 6.
17:50 Den japanska kärnkraftssäkerhetsmyndigheten NISA deklarerade att man höjde INES-klassningen från 4 (inga allvarliga härdskador eller konsekvenser) till nivå 5 (olycka med konsekvenser).
19 mars 05:00 hade normal kylning återställts i bränslebassängen på block 5.
07:42 fungerade åter reservkraften till block 5 och 6.
09:15 togs ännu fler hål i taken upp på block 5 och 6, för att undvika vätgasexplosioner.
14:10 noterades första större framgången i fråga om kylning med brandbil i block 3.
22:14 hade normal kylning återställts i bränslebassängen på block 6.
20 mars 08:00 Temperaturen på utsidan av tryckkärlet i reaktor 3 uppgick till 300°C. I kombination med den låga nivå trycket sedan länge torde ha stabiliserats på innebure detta att härden var torrlagd (man höll trycket på mellan 1,2 och 3,2 bar).
15:46 Viss elkraft hade återställts i block 2.
14:30-19:27 Reaktorerna i block 5 och 6 var åter i kallt avställt tillstånd (<100°C).
21 mars 11:36 Reservkraften i block 5 ersattes med kraft från allmänna elnätet.
14:30 De första rapporterna kom om hög radioaktivitet i havsvatten.
15:55 Grå rök bolmade ur bränslebassängen i block 3.
16:49 Mängden rök från bränslet i block 3 var lika stor, men färgen hade skiftat till lite ljusare, vilket man såg som ett positivt tecken.
18:02 Mängden rök från brinnande bränsle i block 3 var nu "bekräftat" avtagande.
22 mars 10:35 Inkommande kraft återställdes i block 4. Anläggningen var dock i stort sett strömlös ytterligare en tid.
18:20 man meddelade att man begjutit block 3 med vatten (fortfarande havsvatten) motsvarande tre gånger volymen av bränslebassängen.
22:43 hade man åter belysning i kontrollrummet i block 3.
23 mars 02:33 Matarvattenledningarna började användas för inpumpning i block 1.
11:03 Bränslebassängerna i block 3 började fyllas via normala ledningar.
16:20 Svart rök steg upp ur bränslebassängen i block 3, men upphörde senare.
24 mars 11:30 Krafttillförseln för fungerande belysning i kontrollrummet i block 1 återställdes.
14:36 Bränslebassängen i block 4 återställdes medelst en betongpumpbil (med lång arm).
25 mars 06:05 började ordinarie ledningar användas för att återfylla bränslebassängen i block 4. Dock använde man ännu havsvatten (3,5 % salt...).
10:30 matades bränslebassängen i block 3 med havsvatten.
11:00 började man förbereda matning med färskvatten i block 1, 2 och 3.
15:37- inleddes färskvattenmatning till reaktorerna i block 1 och 3.
23:10 Hög radioaktivitet i vatten i (turbinhuset) kondensorkällaren block 1.
26 mars 10:10 matades färskvatten i block 2.
27 mars Tillgänglig personal funderade över vad man skulle göra av allt högradioaktivt vatten i turbinbyggnadernas källarplan, och beslutade sig för att försöka fylla upp kondensorerna med det. Det visade sig dock att kondensorerna inte rymde så mycket vatten. Rapporterna tydde på att det ofta inte fanns fackkunnigt folk tillgängligt.
18:31 Elektriska reservmatarpumpar ersatte de tillfälliga brandpumparna i block 1.
29 mars Ljuset var tillbaka i kontrollrummet i block 4, 7 dagar efter att man fått kraft på inkommande skenor. Sakta men säkert började man ersätta havsvatten med färskvatten även för bränslebassängerna. Bränslebassängen i block 3 fylldes fortfarande via betongbil.
30-31 mars 09:45 återupptogs fyllningen med brandpump av bränslebassängen i block 2, sedan en spricka upptäckts i slangen till den tillfälliga elektriska pumpen. Reparationsarbeten startades med en gång för att pumpen skulle kunna startas igen.
Mycket höga halter av I-131 (kortlivad, således från bränsle i härdar) uppmättes i havet.
11 april Olyckan ges nivå 7, högsta nivån på allvarlighetsgraden för kärnkraftsolyckor och incidenter.
29 april Det har framkommit på en IAEAkonferens i Wien att viktiga data gick förlorade i och med att datorer slogs ut vid olyckan. Detta gör att det kan ta åratal att reda ut till exempel i vilken ordning nödsystemen slutade att fungeraVetenskapsradions nyheter 2011-04-29, Sveriges Radio.
5 maj För första gången sedan olyckan gick 13 kärnkraftsarbetare in i byggnaden för reaktor 1. De turades om att försöka få igång filtrering av radioaktiviteten i byggnaden, och var totalt inne i ungefär en och en halv timmeVetenskapsradions nyheter 2011-05-06, Sveriges Radio.
4 juni Strålningen nådde sitt högsta värde hittills.
8 juni Den japanska kärnsäkerhetsmyndigheten NISA beräknar att olyckan totalt har lett till utsläpp av 770 terabecquerel, vilket är drygt en sjundedel av den totala beräknade utsläppsmängden vid TjernobylolyckanMer utsläpp än beräknat från Fukushima, Sveriges Radio, 8 juni 2011. Läst 24 juni 2011..
21 juni Höga halter av radioaktiva ämnen även i Tokyo. Radioaktiv ånga strömmar fortfarande ut.
2 augusti Ny högstanivå för strålningen i kärnkraftverket uppmätt (dödlig dos) dock inuti detta.YLE - Fukushima strålar igen
Läget för reaktorerna en vecka efter olyckan