Släktforskning eller genealogi i Sverige bedrivs i huvudsak av privatpersoner med avsikt att spåra sitt eget biologiska ursprung och sin egen biologiska släkt, och inom hembygdsforskning. Det förekommer även professionell släktforskning, som uppdragsforskning åt andra personer eller som ett led i skrivandet av biografier för encyklopedier. Vidare förekommer släktforskning som hjälpvetenskap i vetenskapliga utredningar av sjukdomars ärftlighet, historisk forskning, med mera.

Svenska språket har en relativt omfattande släktskapsterminologi vilket kan tolkas som att släktskap har haft stor samhällsbetydelse i Sverige under historien. Det är, i en internationell jämförelse, relativt lätt att släktforska i Sverige, eftersom arkivmaterial är välbevarat till följd av långa tider av fred.

Originalkällor Liksom i ett antal andra länder i västvärlden finns folkbokföring tillgänglig i Sverige sedan tiden kring 1600-talet. I Sverige fördes de mest detaljerade registren av statskyrkan. Man kan följa husförhörslängder allmänt i Sverige sedan 1670-talet, och i Västmanland och Dalarna ända från 1620-talet. Kyrkoböckerna kan ses som prästernas redovisning av sitt arbete. Svenska kyrkans församlingar ålades att föra ytterligare kyrkoböcker i Karl XI:s kyrkolag 1686, bland annat i syfte att hålla räkning på antalet soldater som togs ut genom ständiga knektehållet och den utskrivning som infördes 1682. De kyrkoböcker som främst används av släktforskare är födelse-, döds- och vigselböcker samt in- och utflyttningslängder. Dessa länkades samman i husförhörslängden, vilken år 1895 ersattes av församlingsboken. Majoriteten av kyrkoböckerna finns än idag bevarade hos landsarkiven.

Folkräkning i Sverige har genomförts regelbundet av svenska staten sedan 1749, ofta vart tionde år. Lagen om att bouppteckningar ska upptecknas efter en avliden kom 1734. För att komma längre tillbaka än 1600-talet bland allmogen krävs mer avancerad forskning i svårtillgängligt material såsom mantalslängder (sedan 1642), Älvsborgs lösen (sedan 1571), skattelängder (sedan 1530) och domböcker. Med detta material kan man ibland komma ner till kring år 1500, och med medeltidsbrev i enstaka fall till kring år 1200.

Svensk adel finns nedtecknad i ättartavlor och adelskalendrar utgivna sedan 1854. Sjömän finns i sjömanshusens arkivmaterial sedan 1774. Soldater finns registrerade i arméns rullor sedan 1620, flottans arkiv sedan 1642 och generalmönsterrullor sedan 1680-talet.https://sok.riksarkivet.se/specialsok Präster finns nedtecknade i herdaminnen sedan 1500-talets reformation. Universitetsutbildade personer finns nedtecknade sedan medeltiden.

I äldre verk nämns spekulativa släktband till medeltida riddare och till järnålderns mytiska svenska sagokungar såsom Ynglingaätten, Ivar Vidfamnes ätt och Björn Järnsidas ätt, som enligt traditionen ska ha regerat i olika landsdelar på vikingatiden och dessförinnan, men som inte kan stödjas av samtida källor. Än idag cirkulerar dessa mytiska namn på vissa släktforskningsdatabaser.

Under 2000-talet har det blivit möjligt att använda DNA-släktforskning för att genetiskt kartlägga svenskarnas ursprung i historiska och förhistoriska kulturer och migrationsströmmar, och för att bevisa eller motbevisa spekulativa släktled.

Svensk genealogis historia och institutioner Klassiska släktforskningsverk är släktutredningen över den norrländska Bureätten av Johan Bure (1568-1652), samt den finska Genealogia Sursilliana av Johannes Terserus (1605-1678), båda släkterna med förgreningar till både allmoge och frälse i Västerbotten på 1500-talet, och senare till fler delar av Sverige och Finland.

Föreningar för personhistoria och genealogi Det i slutet av 1800-talet bildade Personhistoriska Samfundet (tidigast kallat Svenska Autografsällskapet) hade från början och långt fram i tiden genealogin som en del av sin huvudinriktning; under senare år har detta tonats ned och samfundets publikation Personhistorisk tidskrift tar inte längre in artiklar med genealogiskt innehåll. Den äldsta rena släktforskarföreningen är Genealogiska Föreningen som grundades 1933, har sitt säte i Stockholm och sedan 1950 ger ut tidskriften Släkt och Hävd. Under de följande decennierna bildades en rad regionala genealogiska föreningar, anslutna till huvudföreningen i Stockholm, och under främst tiden från 1970-talet bildades en stor mängd lokala och regionala föreningar oberoende av GF. En sådan förening var Genealogisk Ungdom som under 1970-talets slut och 1980-talets början tog initiativ till en rad publikationsserier.

Föreningen för datorhjälp i släktforskningen (DIS) har sedan bildandet i Linköping 1980 startat 8 regionföreningar som täcker respektive region inom Sverige. Föreningen har sedan 1982 utvecklat programmet DISGEN. Föreningen driver också flera andra webbaserade tjänster, bland annat DISBYT som är en släktdatabas.

Under första hälften av 1980-talet diskuterades vad som uppfattades som en mer tidsenlig gemensam svensk organisation och på initiativ från kretsar inom bland annat Genealogisk Ungdom och Genealogiska Föreningen bildades Sveriges Släktforskarförbund 1986. Genealogisk Ungdom sammansmälte med förbundet och avsikten var att även GF skulle göra det, men eftersom vissa kretsar inom GF:s ledning motsatte sig ett samgående avbröts processen och GF förblev självständigt och stod ända fram till år 2000 utanför förbundet, medan nästan alla andra svenska släktforskarföreningar inträdde som medlemsföreningar i förbundet, däribland de som tidigare hade varit anslutna till GF.

Mikrofilmning och skanning av folkräkning mini|Mikroficheläsare hos Släktforskarnas hus i Leksand. I Jesu Kristi kyrka av sista dagars heligas - alltså den grupp som i dagligt tal ofta kallas "mormoner" - lära ingår, att nu levande personer kan utföra "dop för de döda", ställföreträdande dop, i avlidna människors namn. Därför uppmuntrar kyrkan sina medlemmar att släktforska.Evangeliets principer, Salt Lake City: Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, , s. 234 Kyrkan har mikrofilmat folkbokföringsmaterial över hela världen. Däribland finns de delar av svenska kyrkoarkiv som är släktforskarnas basmaterial: husförhörslängder, flyttningslängder samt födelse-, vigsel- och dödböcker. Filmningarna skedde under 1950-talet på de svenska landsarkiven, som vid denna tid förvarade kyrkobokföringsmaterial från äldsta tid fram till ca 1895.

I samband med den s.k. mormonfilmningen fick svenska Riksarkivet ett exemplar av varje mikrofilm. Från denna arkivfilm har sedan en "masterfilm" gjorts, utifrån vilka ytterligare kopior har producerats. Detta har gjort det möjligt för privatpersoner att beställa hem kopior av kyrkböckerna på mikrofilm eller mikrokort, så att de har kunnat bedriva släktforskningen hemifrån, och därmed sluppit att åka till landsarkiven för att forska. Under senare decennier har detta ombesörjts av Riksarkivets digitala forskarsal, före detta SVAR. De gamla rullfilmerna har senare överförts till mikrokort (mikrofiche) som förmedlats av SVAR.

Under det första decenniet av 2000-talet har uthyrningen av mikrokort nästan upphört, och SVAR har övergått till att publicera skannade kopior av mormonfilmerna på sin webbplats. Även andra skannade arkiv och register som kan vara till gagn för släktforskare tillhandahålls där, exempelvis jordeböckerna (cirka 1630 till 1750) och mantalslängderna (1642 till 1820). Till skillnad från i grannländer krävde tillgång till inskannat statligt arkivmaterial länge abonnemang, men Riksarkivets/Svars webbplats sok.riksarkivet.se blev fritt tillgänglig från den 1 februari 2018 enligt riksdagsbeslut.

Samtidigt har även ett privat företag, Genline (en del av Ancestry), skannat nästan alla de ursprungliga mormonfilmerna och gjort dem tillgängliga via sin abonnemangstjänst på internet. Genline har idag den största mängden inskannade svenska kyrkböcker.

Företaget Arkiv Digital AD AB påbörjade 2004 projektet att nyfotografera kyrkböckerna och andra för släktforskare relevanta arkiv digitalt och i färg, till skillnad från mormonfilmerna som är i svart-vitt. Arkiv Digitals bilder tillhandahålls via internettjänsten AD OnLine. Arkiv Digital AD AB köpte den 1 juli 2008 upp företaget Digiarkiv, som har publicerat kyrkoböcker på cd-skivor. Bildarkivet som Arkiv Digital förfogar över omfattar ännu inte material från alla landsarkivdistrikt.

Kyrkoarkiven från åren efter ca 1895 håller sedan 1990-talet på att levereras till landsarkiven. Detta folkbokföringsmaterial har alltså inte mikrofilmats av mormonerna. Till en början mikrofilmades volymerna av SVAR i samband med leveranserna från pastorsexpeditionerna, men sedan 2003 har man övergått till digital skanning. De skannade volymerna publiceras av SVAR med varierande sekretessgränser. Församlingsböcker och födelseböcker publiceras när de senaste anteckningarna är 85 år gamla, medan 70 år gäller för dödböcker. Flyttningslängder publiceras fram till senast år 1980, och samma sak ska normalt gälla för vigselböcker, men där har sekretessgränsen i praktiken ofta satts vid övergången från lysnings- och vigselböcker till äktenskapsböcker år 1969. SVAR har även inlett arbetet med att konvertera de mikrofilmade delarna av materialet till skannade bilder. Även Arkiv Digital fotograferar 1900-talsmaterial, men bara sådant som är 70 år och äldre. Företaget tillämpar ingen ytterligare sekretess vid publiceringen av detta material.

Tabellverket, senare Statistiska centralbyråns avdelning för befolkningsstatistik, har regelbundet sammanställt folkräkning med register över befolkningen, ofta var tionde år, mellan 1749 och år 1900, utifrån Svenska kyrkans folkbokföring. De baseras på Församlingsutdrag 1860–1940, som är avskrifter av kyrkböckerna och finns inskannade hos Riksarkivet för åren 1860 till 1940. Dessa är alltså andrahandskällor.

SCB-utdrag Födda-Vigda-Döda 1860-1949 finns inskannade hos Riksarkivet och hos Arkiv Digital.

Sökbara folkbokföringsregister Skatteverket registrerar årligen mantalslängd för hela Sverige befolkning. Denna ligger till grund för de personuppgifter för nu levande personer som hittas via webbplatser som birthday.se och ratsit.se.

Personuppgifter för hela Sveriges befolkning har funnits i datoriserade register sedan 1971. Databaser med utdrag ur 1971, 1981 och 1991 års digitala mantalslängder har utgivits på CD-ROM av Sveriges Släktforskarförbund respektive SVAR. Sveriges folkräkning (baserat på SCB:s folkräkningar, se ovan) finns tillgängliga som sökbara databaser online hos Riksarkivet för år 1860 (vissa regioner), 1870, 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 (vissa regioner). Sveriges befolkning finns hos den kommersiella tjänsten Arkiv Digital för år 1940, 1950, 1960, 1970, 1975, 1980, 1985 och 1990, samt för Stockholms stad 1945.

Släktforskarförbundet har även utgivit CDROM-skivan "Sveriges dödbok", med uppgifter om avlidna från och med 1830 (från och med 1815 i versionen som släpps 2023). Uppgifter om vem som är begravd i samma grav finns i Dvd:n Begravda i Sverige 2. Vissa regionala gravregister finns också publicerade på internet.

Databasen Befolkningen i Sverige 1800 till 1947 (ursprungligen 1880-1920) innehåller indexerade (manuellt avskrivna) husförhörslängder eller församlingsböcker mellan de åren. Databasen är skapad i samarbete mellan Arkiv Digital och den israeliska släktforskningsdatabasen Myheritage, och är tillgänglig via båda dessa kommersiella tjänster.

Mormonkyrkan i USA har skrivit av uppgifter från kyrkböcker i olika länder till en egen släktforskningsdatabas, , som är öppet tillgänglig för allmänheten. Databasen innehåller mer än 66 miljoner namn, men har lidit av många fel i årtal och stavning av namn. Den bör som andrahandskälla behandlas med stor försiktighet och bara användas som uppslag för vidare forskning.