Amerikansk skataSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14 (Pica hudsonia) är en kråkfågel inom släktet skator som återfinns i västra halvan av Nordamerika.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11 Den amerikanska skatan utmärker sig genom att bygga kupolformade bon och för att vara en av endast fyra nordamerikanska tättingar vars stjärt utgör hälften eller mer av kroppens totala längd (de andra är gulnäbbad skata, saxstjärtad kungstyrann och gaffelstjärtad kungstyrann).
Utseende och läten Amerikansk skata är en medelstor (45–60 cm) kråkfågel med lång glänsande stjärt och svart näbb. Fjäderdräkten är svartvit, med svart på huvud, bröst, rygg, vingar och stjärt men vit buk och vitt på skapularer och handpennor. Den är näranog identisk med den europeiska skatan, men är något mindre men med längre stjärt samt har grönare toner på vingarna och blå, ej brun, ögoniris hos förstaårsungar. Även lätena skiljer sig, med tydligt långsammare tjattrande och ett unikt gnyende ljud som den endast delar med gulnäbbad skata.Marzluff, J. & de Juana, E. (2020). Black-billed Magpie (Pica hudsonia). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60756 4 april 2020).
Utbredning och systematik Amerikansk skata förekommer i Nordamerika från Alaska och Yukon till västra Kanada och västra USA. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Artstatus Tidigare behandlades den som en del av den europeiska skatan, men urskiljs idag vanligen som egen art. Genetiska studier visar att den står mycket nära gulnäbbad skata trots sitt avvikande utseende.Lee, S.-i., Parr, C.S., Hwang, Y., Mindell, D.P. & Choe, J.C. (2003) Phylogeny of magpies (genus Pica) inferred from mtDNA data. Mol. Phylogenet. Evol. 29(2): 250–257.Kryukov, A.P., L.N. Spiridonova, S. Mori, V.Yu. Arkhipov, Y.A. Red'kin, O.A. Goroshko, E.G. Lobkov, and E. Haring (2017), Deep phylogeographic breaks in magpie Pica pica across the Holarctic: concordance with bioacoustics and phenotypes, Zoolog Sci. 2017 Jun;34(3):185-200. doi: 10.2108/zs160119.
Levnadssätt Fågeln är vanlig i prärier och parkliknande landskap med spridda träd. Där ses den vanligen i smågrupper på jakt efter både frön och animalisk föda som den mestadels hittar på marken. Bobygge inleds i slutet av januari och februari.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).
Källor
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Kråkfåglar Kategori:Fåglar i nearktiska regionen