Aufnennung är den tyska termen för den nordiska vikingatidens och medeltidens normala namnskick att uppkalla ett barn efter farfadern, farfaderns broder, någon äldre farbror eller någon framstående person längre tillbaka i släkten. Seden innebar från början att man med hänsyn till lycka och personlighet önskade vederbörande äldre ättmedlem pånyttfödd i den nyfödde.
Under folkvandrings- och vendeltiden var namnskicket allitteration i förbindelse med variation: Yngve - Yngvar - Yngjald o.s.v.
Källor Åke Ohlmarks, Fornnordiskt lexikon (Tiden, 1995).
Kategori:Namn Kategori:Kultur under vikingatiden Kategori:Kultur under medeltiden