Lunnagård är en by i Köinge socken, Falkenbergs kommun. Inom byns nordligaste ägovidder ingår delar av Rammsjön vilken ingår i Ätrans huvudavrinningsområde.
Historia Lunnagård var sedan den danska tiden (före 1645) ett helt mantal skattehemman Ur Warbergs län jordebok 1592;Skatte guodtz . . . Pouell Joenssenn ÿ Lundegardt . . . Vidare ur ”Mandtall och Wdschrifft aff Jordebogen - - - 1603”; . . Olluf Joensön i Lundegaard . . . Ytterligare vidare ur Ekstraskattemandtaller 1638;Skattegaarde. . . Anders Benntsen i Lundegr: . . . Inndister . . . Torbiörnn Benntsen i Lundeg., Helle Pedersen ib.. Jordeboksnamnet är Anders Bengtsgård Ur Jordeboken 1646; Anders Bengtsson i ”Liunnagårdh” skattehemman 1 mtl.. Mantalslängden för 1674 tar upp två gårdar, men år 1689 fanns det enligt mantalslängden tre gårdar, och så förblev det Ur Hallands Landsbeskrifning 1729; Lunnagård, 1 mtl Skatte, Hans Anderson 1/3, Oluf Börson 1/3, Bengt Tykeson 1/3. till år 1847, då den största av de tre gårdarna delades på två fastigheter, en mindre och en större.
Laga skifte skedde i Lunnagård och Kullastugan 1847–54, fastställt 1857. I samma skifte deltog Köinge kyrkby. Det var ett för trakten förhållandevis stort och invecklat skifte. När skiftet genomfördes fanns fyra gårdar i Lunnagård Vid laga skiftet tvingades tre av de fyra gårdarna flytta från den ursprungliga bytomten. Ende kvarboende blev ’Brobergs’.. och byn var förmedlad till 25/36 mantal. Sedan följde under det följande halvseklet en rad hemmansklyvningar och avstyckningar Gårdsgenealogier finns gjorda för samtliga gårdar inom f.d. Okome pastorat av släktforskaren Ingemar Rosengren; År 1867 utökades antalet gårdar till sju och 20 år senare hade antalet växt till nio. Vid mitten av 1920-talet var antalet jordbruksfastigheter uppe i hela 15 stycken.
Torpet Kullastugan På utmarkerna till Lunnagård ligger torpet Kullastugan.Vid ett utmarksskifte, fastställt av Kungl. Maj:t 1827, förklarades Kullastugan vara en kronolägenhet, det vill säga en från ett kronohemman utbruten fastighet. Sedan dess har Kullastugan behandlats som ett eget jordeboksobjekt.
Bebyggelsenamn Bredavadsslätt (cirka 1860 – ). Ett torp. Hög(a)slätt (cirka 1847 – ). Två torp, friköpta under 1900-talet. Hakamosse / Karlsvik (cirka 1851 – ). Ett torp, friköpt 1937. Kullastugan / Kullatorpet / Kullarna / Kulladalen (cirka 1766 – ). Ett torp, utbruten 1827 till en egen ej mantalssatt fastighet (se ovan). Svartehall (cirka 1817 – ). Ett torp. Älvasjöslätt (cirka 1811 – ). Ett torp, friköpt under 1900-talet.
Övrigt Vid Lunnagård anlades år 1926 en hållplats vid slutet av en kraftig stigning 2,5 km norr om Ätrafors station på Falkenbergs Järnväg (FJ – vanligen kallad Pyttebanan) vilken gick rakt genom byn åren 1894 – 1959.
Referenser Fotnoter
Litteratur
Kategori:Byar i Köinge socken