5 januari är den 5:e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 360 dagar av året (361 under skottår).
Återkommande bemärkelsedagar Helgdagar Trettondagsafton som inte är en helgdag, en "röd dag".
Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Hanna och Hannele Föregående i bokstavsordning Hanna – Namnet infördes på dagens datum 1901, som ersättning för det tidigare Simeon, möjligen på grund av att en annan Simeon, tillsammans med en kvinna vid namn Hanna, bevittnade Jesu frambärande i templet. Det har funnits där sedan dess. Hannele – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess. Hanny – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Simeon – Namnet förekom före 1620 på 27 juli, men fanns, till minne av helgonet Symeon styliten från 400-talet, framförallt på dagens datum före 1901, då det utgick. 1986 återinfördes det på 28 oktober, men utgick åter 1993. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Simeon 1901–1985 – Hanna 1986–1992 – Hanna, Hannele och Hanny 1993–2000 – Hanna och Hannele Från 2001 – Hanna och Hannele Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. I den finlandssvenska almanackan
Nuvarande från 2020 – Lea, Lia
I föregående revideringar 1929–2019 – Lea
Händelser 269 – Sedan Dionysius har avlidit året innan väljs Felix I till påve. 1066 – Sedan Edvard Bekännaren har avlidit denna eller föregående dag blir Harald Godwinson kung av England och kröns dagen därpå. 1463 – Författaren François Villon benådas från sin dödsdom av det franska parlamentet och döms istället till förvisning från Paris. Hans vidare öden är okända. 1477 – Lorrainarna besegrar burgunderna i slaget vid Nancy, varvid den burgundiske befälhavaren Karl den djärve stupar. Detta leder till att de burgundiska krigen, som har varat sedan 1474, tar slut och Burgund blir en del av Frankrike. 1554 – Den nederländska staden Eindhoven drabbas av en stor brand, som lägger tre fjärdedelar av staden i aska. Den byggs dock snart upp igen. 1675 – Frankrike besegrar Brandenburg och Österrike i slaget vid Colmar i Alsace. 1677 – Svenska trupper intar ett norskhållet blockhus vid bohuslänska Strömstad, men den svåra vintern hindrar vidare trupprörelser för tillfället, varför norrmännen fortsätter att hålla staden. 1719 – Den svenska upphandlingsdeputationens ledamöter avskedas och dess chef Georg Heinrich von Görtz förlorar sin maktställning i svenska staten. 1757 – Den franske kungen Ludvig XV överlever ett mordförsök av Robert-François Damiens. Efter förhör med tortyr blir Damiens den siste i Frankrike att avrättas med så kallat skärpt dödsstraff. 1769 – Den brittiske uppfinnaren James Watt får patent på sin ångmaskin. 1781 – Under det amerikanska revolutionskriget bränns staden Richmond i Virginia ner av brittiska sjöstyrkor ledda av Benedict Arnold. 1813 – Danmarks stora krigsutgifter under napoleonkrigen leder till, att landet nu tvingas genomföra en pengareform och stark nedskrivning av valutans värde, vilket går till historien under namnet statsbankrutten. 1814 – Det danska fästet Glückstadt kapitulerar för svenskarna under det sjätte koalitionskriget och därmed är hela Holstein i svenska händer. Detta ger en god utgångspunkt i de följande fredsförhandlingarna med Danmark och i freden den 14 januari tvingas Danmark avstå Norge till Sverige. 1878 – Den färöiska tidningen Dimmalætting börjar utges regelbundet, sedan ett första provnummer har utkommit den 8 december året innan. 1895 – Den judiske franske officeren Alfred Dreyfus, som står anklagad för högförräderi, döms till livstids fängelse på den franska kolonin Djävulsön. Egentligen är han oskyldig och under flera år arbetar starka krafter i samhället på att få honom frikänd. Det hela går till historien under namnet Dreyfusaffären. 1910 – Före detta kyparen Alfred Ander rånmördar en kassörska på ett växelkontor i Stockholm. Han döms sedermera till döden och blir den 23 november samma år den siste som avrättas i Sverige. Det dröjer dock till 1921, innan dödsstraffet avskaffas i svensk lag. 1914 – Det amerikanska bilföretaget Ford Motor Company inför 8 timmars arbetsdag och en minimilön på 5 dollar per dag. 1919 – Sedan Berlins polischef Emil Eichhorn har blivit avskedad dagen innan utbryter en tio dagar lång strejk i staden, som får namnet spartakistupproret (eller januariupproret). 1924 – Nya tennishallen vid Östermalms idrottsplats i Stockholm invigs. 1925 – Nellie Tayloe Ross tillträder som den första kvinnliga guvernören över en amerikansk delstat (Wyoming), en post hon kommer inneha i nästan två år (till 3 januari 1927). 1930 – Sovjetunionens första kolchos (”kollektivjordbruk”) grundas. 1933 – Golden Gate-bron i amerikanska San Francisco börjar byggas och står klar att invigas 1937. 1943 – Läger börjar inrättas för vissa kategorier av personer, som behöver hållas under uppsikt, bland de 30 000 flyktingar som finns i Sverige. 1945 – Sovjetunionen erkänner den nya sovjetvänliga regimen i Polen. 1946 – Kina erkänner Mongoliska folkrepubliken (Mongoliet) som självständig stat. Det har då gått 25 år sedan Mongoliet 1924 utropade sin självständighet från Kina och det är sovjetledaren Josef Stalin, som har utövat påtryckningar på den kinesiske ledaren Chiang Kai-shek, för att Kina ska erkänna Mongoliets självständighet. I gengäld utverkar Chiang Kai-shek ett löfte av Stalin, att Sovjet inte ska stödja det kinesiska kommunistpartiet. 1949 – Den svenska diplomaten Alva Myrdal blir chef för Förenta nationernas avdelning för sociala frågor i New York. 1957 Den amerikanske presidenten Dwight D. Eisenhower lägger för amerikanska kongressen fram Eisenhowerdoktrinen, som innebär att USA ska ge ekonomiskt stöd åt de länder i Mellanöstern, som vill ha nationellt självbestämmande och militärt stöd åt de länder i området, som hotas av kommunistiska länder. Enheter ur västtyska försvarsmakten Bundeswehr ställs för första gången under Natobefäl. 1960 – Storflygplatsen Arlanda utanför Stockholm öppnas för trafik, medan invigningen sker först två år senare. 1964 Den kommunistiska tidningen Ny Dags chefredaktör C.-H. Hermansson blir partiledare för Sveriges kommunistiska parti efter Hilding Hagberg. Påven Paulus VI träffar patriarken Athenagoras I i Jerusalem, vilket blir det första mötet mellan ledarna för romersk-katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan sedan 1439. Det leder till att påvens och patriarkens över 900 år gamla ömsesidiga bannlysning av varandra, som har varat sedan 1054, hävs. 1968 – Alexander Dubček efterträder Antonín Novotný som förstesekreterare i Tjeckoslovakiens kommunistiska parti, vilket inleder det tjeckoslovakiska upproret Pragvåren. 1970 – Ett flygplan från bolaget Spantax havererar strax efter starten från Arlanda, varvid fem personer omkommer och fem skadas. 1976 – Det kommunistiska Kambodja byter officiellt namn till Demokratiska Kampuchea, vilket landet heter till 1979. 1980 – USA inför handelssanktioner mot Sovjetunionen på grund av den sovjetiska invasionen av Afghanistan, som inleddes den 26 december året innan. Invasionen leder också till att en rad länder bojkottar de olympiska sommarspelen, som hålls i Moskva detta år. 1982 – Libyska studenter vid Telub i Växjö reser hem i protest sedan de har blivit vägrade utbildning i militära ämnen under den så kallade Telubaffären. 1993 Den Liberiaregistrerade oljetankern MV Braer, lastad med 84 700 ton råolja, går på grund vid Shetlandsöarna i Skottland. Under fyra dygn bryts fartyget i delar och sjunker, varvid oljan läcker ut i havet. Vindriktningen och den storm som bryter sönder oljeklumparna, gör dock katastrofen mildare än man först befarar.Carlson, Stig & Gynther, Britt (red.): Faktakalendern 1997, Bokförlaget Semic, 1996, . Sid. 137–138
Födda 1548 – Francisco Suárez, spansk filosof och teolog 1622 – Nicolaus Johannis Rudbeckius, svensk teologie doktor och biskop i Västerås 1697 – Anders Nordencrantz, svensk ämbetsman samt nationalekonomisk och politisk författare 1701 – Carl Gustaf Löwenhielm, svensk greve och justitiekansler, Sveriges kanslipresident från 1765 1739 – Olof Larsson, svensk gästgivare och politiker, bondeståndets talman 1800 1767 – Jean-Baptiste Say, fransk ekonom och politiker 1792 – Arvid Mauritz Posse, svensk politiker, Sveriges riksmarskalk 1845–1849, justitiestatsminister 1840 och 1846–1848 1798 – James Semple, amerikansk demokratisk politiker, jurist och diplomat, senator för Illinois 1843–1847 1811 – Richard Brodhead, amerikansk demokratisk politiker, senator för Pennsylvania 1851–1857 1835 – Olympia Brown, amerikansk kvinnorättskämpe 1846 – Rudolf Eucken, tysk filosof, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1908 1871 – Frederick Converse, amerikansk kompositör 1874 – Joseph Erlanger, amerikansk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1944 1876 – Konrad Adenauer, tysk politiker, Västtysklands förbundskansler 1949–1963 och utrikesminister 1951–1955 1882 – Clyde Tingley, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Mexico 1935–1939 1883 – Döme Sztójay, ungersk fascistisk politiker, Ungerns premiärminister 15 mars–29 augusti 1944 1885 – Carl Joachim Hambro, norsk politiker, stortingspresident 1926–1933 och 1935–1945 1887 – Clifford Grey, brittisk skådespelare, författare och manusförfattare 1900 – Yves Tanguy, franskfödd amerikansk surrealistisk målare 1908 – Jiro Sato, japansk tennisspelare 1909 – Ileana, rumänsk prinsessa 1910 Jack Lovelock, nyzeeländsk läkare och friidrottare, OS-guld 1936 Erik Larsson i Norderön, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker 1911 – Jean-Pierre Aumont, fransk skådespelare 1913 – Jack Haig, brittisk skådespelare 1914 Nicolas de Staël, rysk konstnär George Reeves, amerikansk skådespelare 1917 – Jane Wyman, amerikansk skådespelare 1921 – Jean I, storhertig av Luxemburg 1964–2000 1923 – Sam Phillips, amerikansk skivproducent, grundare av Sun Records 1924 – Olle Grönstedt, svensk skribent, filmrecensent och skådespelare 1926 – Veikko Karvonen, finländsk friidrottare 1928 Zulfikar Ali Bhutto, pakistansk politiker, Pakistans president 1971–1973 och premiärminister 1973–1977 Walter Mondale, amerikansk demokratisk politiker, senator för Minnesota 1964–1976, USA:s vicepresident 1977–1981 1929 – Aulis Rytkönen, finländsk fotbollsspelare och tränare 1930 – Bengt Dennis, svensk nationalekonom, journalist och ämbetsman, chef för Sveriges riksbank 1982–1993 1931 – Robert Duvall, amerikansk skådespelare 1932 Johnny Adams, amerikansk bluessångare Umberto Eco, italiensk författare och filosof Raisa Gorbatjova, sovjetisk presidenthustru 1990–1991 (gift med Michail Gorbatjov) 1934 – Murli Manohar Joshi, indisk politiker, Indiens inrikesminister och senare minister för personalutveckling 1996–2004 1935 – Inger Pehrsson, svensk scenograf samt film- och teaterkostymör 1938 Juan Carlos I, kung av Spanien 1975–2014 Terry Davis, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour 1971–1974 och 1979–2004 Ngũgĩ wa Thiong'o, kenyansk författare 1940 – Ola Billgren, svensk konstnär 1941 – Hayao Miyazaki, japansk filmregissör 1942 – Jaber al-Mubarak al-Hamad al-Sabah, kuwaitisk politiker 1944 – Carolyn McCarthy, amerikansk demokratisk politiker 1945 – Roger Spottiswoode, kanadensisk filmregissör 1946 – Diane Keaton, amerikansk skådespelare 1947 Mike DeWine, amerikansk republikansk politiker, senator för Ohio 1995–2007 Anders Caringer, svensk kompositör, textförfattare, sångare och pedagog 1949 – Thomas M. Davis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2008 1950 – Krzysztof Wielicki, polsk bergsbestigare 1953 Pamela Sue Martin, amerikansk skådespelare Dwight Muhammad Qawi, amerikansk boxare 1954 – László Krasznahorkai, ungersk författare