Eslöv är centralort i Eslövs kommun i Skåne län.
Namn miniatyr|120px|Eslövs vapen på Medborgarhusets norra kortsida. Namnet Eslöv sägs vara en sammansättning av äsir, som betyder åsbon, och lef som betyder arvegods och betyder därmed åsbons arvegods. En annan och tidigare tolkning av ortnamnet var en sammansättning av egennamnet Æse och ordet lef. Första gången Eslöv (Hæsleff) omnämndes i skrift var på 1100-talet i ett dokument som handlar om då ärkebiskop Eskil i Lund 1145 invigde högaltaret i Lunds domkyrkaSallius, J: Fälad blev stad, sid 15-16.
Historia ÅrAntal invånare 1825 327 1870 1 294Sallius, J: Fälad blev stad, sid 60 1871 1 432Sallius, J: Fälad blev stad, sid 62 1875 1 240Sallius, J: Fälad blev stad, sid 109-110 1890 1 428 1908 2 311Sallius, J: Fälad blev stad, sid 85-86 1909 5 075 1911 5 396 1921 5 964 1931 6 035 1941 6 392 1951 7 167 1964 11 192Sallius, J: En bok om Eslöv, sid 63 1990 14 976SCB-folkmängden per tätort vart femte år 1995 15 399 2000 15 521 2005 16 551 2010 17 748 2015 18 594 2020 Enligt en karta från 1717 låg Eslövs by i nuvarande korsning Västergatan-RemmarlövsvägenSallius, J: Fälad blev stad, sid 19.
Vasavång, gammalt namn å den del av Eslövs ägor (fordom en fäladsmark) där numera Eslövs järnvägsstation är belägen, V. Sallerups sn, Harjagers hd, Malm.l. (I. Ingers 1931).
När Södra stambanan drogs fram till Eslöv tog tillväxten fart. Den 4 oktober 1858 rullade de första tågen på Södra stambanan genom Eslöv. Den 1 juli 1865 togs järnvägen från Eslöv till Landskrona och Helsingborg (se Rååbanan) i bruk och 1 maj 1866 öppnade järnvägen till Ystad (se YEJ). Eslöv hade blivit en betydande järnvägsknut, och handeln till och från orten ökade väsentligtSallius, J: En bok om Eslöv, sid 54-55. 1897 öppnade Eslöv-Hörby järnväg som senare blev förlängd till Kristianstad. Året därpå, 1898, togs järnvägen Eslöv-Röstånga i bruk vilken senare förlängdes till KlippanSallius, J: En bok om Eslöv, sid 60.
Hälso- och sjukvård 1865 får Eslöv sin förste läkare, Walter Strøm. 1870 öppnar Eslövs första apotek. 1942 inrättas tandpoliklinik och provisorisk barnavårdscentral. 1969 öppnar jourläkarcentralen Tåbelund, "treläkarstationen". 1985 öppnar vårdcentralen Kärråkra.
Vatten, gas och elektricitet År 1884 upprättades de första telefonledningarna i Eslöv och vid årets slut fanns det 30 abonnenter. 1905 stod vattentornet vid Kvarngatan, vattenverket vid Villavägen samt gasverket vid Gasverksgatan klart. Gasverket avvecklades i slutet av 1950-talet och byggnaderna revs 1962. 1968 togs nya vattentornet på Fäladen i drift och ersatte därmed det gamla vattentornet.
AB Sydvatten bildades 1966 av städerna Malmö, Helsingborg, Lund, Landskrona och Eslöv. Därefter har även kommunerna Burlövs kommun, Höganäs kommun, Kävlinge kommun, Lomma kommun, Staffanstorps kommun, Svalövs kommun, Svedala kommun och Vellinge kommun anslutit sig. Senare blev även Bjuv, Ängelholm och Båstad delägare. Bolmentunneln började byggas 1975 för att tas i bruk i oktober 1987. Vattnet går från sjön Bolmen i Småland via en 8 mil lång tunnel till Perstorp och därefter i en 2,5 mil lång råvattenledning till Ringsjöverket i Stehag där det renas.
1909 byggdes ett reningsverk på torvmossen i söder, nuvarande Edelbergsparken. Samma år utsåg kommunfullmäktige en kommitté med uppdrag att titta närmare på elektricitetsfrågan och 1911 stod den första transformatorstationen klar. På 1920-talet byttes gaslyktorna i Eslöv till elbelysning. Ett nytt reningsverk stod klart i Ellinge 1937 och en ny huvudtransformatorstation togs i bruk 1952Ringsjö Energi.
1920 införskaffades den första brandbilen till Eslöv. 1925 ersattes borgarbrandkåren och pliktbrandkåren av Eslövs första yrkesbrandkår. 1985 anlades fjärrvärme i Eslöv.
Administrativa tillhörigheter
Eslöv var en by i Sallerups socken som efter kommunreformen 1862 tillhörde Sallerups landskommun.
År 1875 bröts en del av landskommunen ut och bildade Eslövs köping där huvuddelen av ortens bebyggelse ingick. Den 17 augusti 1894 inrättades Västra Sallerups municipalsamhälle i landskommunen för bebyggelse utanför köpingen. Eslövs köping utgjorde 56,36 hektar och begränsades ungefärligen av Repslagaregatan, Trulsagatan (nuvarande Västerlånggatan), Trehäradsvägen, Köpingskolan (nuvarande Östra skolan) och Köpingsparken (nuvarande Badhusparken) Sallius, J: Fälad blev stad, sid 74 1909 växte Eslöv genom att området Västra Sallerups municipalsamhälle inkorporerades med Eslövs köping. Den 1 januariGustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 s.194 1911 fick Eslöv stadsrättigheter. Redan 1912 utökades åter Eslövs stad genom att Ellinge Sjöhus, tillhörande Borlunda socken, inkorporerades. År 1940 införlivades de tätbebyggda delarna, 150 hektar, av Västra Sallerups socken/landskommun. 1952 ökade stadens areal från 7 till 30 km² genom att resterande delar, 1 960 hektar, införlivades från Västra Sallerups landskommun/socken samt 193 hektar från Trollenäs landskommun/socken och 226,5 hektar från Borlunda landskommun/socken varefter. Åren 1967 och 1969 gjordes ytterligare utökningar innan stadskommunen 1971 uppgick i Eslövs kommun och orten blev dess centralort.
Eslöv tillhörde Västra Sallerups församling som 1952 ombildades till Eslövs församling.
Orten ingick till 1874 i Harjagers tingslag, därefter till 1916 i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsagas tingslag, därefter till 1948 i Eslövs tingslag i Frosta och Eslövs domsaga. Från 1948 till 1971 ingick orten i Frosta och Eslövs domsagas tingslag som 1971 ombildades till Eslövs domsaga som 2002 gick upp i Lunds domsaga.Domsagohistorik Frosta och Eslövs domsaga
Befolkningsutveckling
Stadsbild miniatyr|Joel Sallius Park med Malmöhusen. miniatyr|Eslövs medborgarhus från luften. Den första stadsplanen för Eslövs köping stadfästes 1876 och för Västra Sallerups municipalsamhälle 1896Carlsson, J. Eslövs Sparbank, sid 186. Den första stadsplanen för Eslövs stad gjordes 1913 av förste stadsingenjör i Malmö Erik Bülow Hübe. Planen, som beräknades för en folkmängd upp till 50 000 invånare, fastställdes först 23 mars 1917 av Kungl. Maj:t. Riktlinjerna var att industrierna skulle förläggas öster om stambanan och bebyggelsen väster om stambanan.
Ytterligare stadsplan upprättades bland annat 1938. Ny stadsplan för industriområdet fastställdes 1950. På 1930-talet påbörjades en modernisering av bebyggelsen i stadskärnan. När järnvägen kom till den lilla byn växte Eslöv snabbt och på slutet av 1800-talet blomstrade tegelbruken. Många av byggnaderna från de första årtiondena på 1900-talet är uppförda i rött tegel som tillverkats på olika tegelbruk i staden. På grund av brandrisken var dessutom uppförandet av trähus förbjudet under en period fram till 1931.
Stadsdelar Backarna, bostadsområde i södra Eslöv mellan Edelbergsparken och Fäladen/Allmänningen. Berga, bostadsområde i östra Eslöv byggt 1969. I området ligger Bergagymnasiet, den enda kommunala gymnasieskolan i Mellanskåne. Bostadsbebyggelsen består av hyreshus och mindre villor. Bäckdala, bostadsområde i sydvästra Eslöv, väster om Västerdala. Centrum utgör de centrala och äldsta delarna av Eslövs stad. Området begränsas av Storgatan, Badhusparken, Repslagaregatan, Västerlånggatan och Trollsjögatan. Elvkullen bostadsområde i nordvästra Eslöv väster om Trollenäsvägen. Fridasro, bostadsområde i nordvästra Eslöv mellan Elvkullen och Väster. Hällan, bostadsområde i sydvästra Eslöv mellan Backarna och Västerdala. Karlsro, bostadsområde i norra Eslöv mellan Trollsjöområdet och Rönneberga. Norr, bostadsområde i norra Eslöv öster om Slottsstaden och Rönneberga. Rönneberga bostadsområde i norra Eslöv, ungefär en och en halv kilometer från centrum. Lamellhusen på Rönneberga byggdes 1970-1972. I områdets utkanter finns även mindre villaområden. I området ligger Norrevångsskolan. Rönneberga har stadsbussförbindelse med centrala Eslöv. Sallerup bostadsområde i södra Eslöv byggt 1974. I området ligger Västra Sallerups kyrka och Sallerupskolan. Slottsstaden, bostadsområde i norra Eslöv. Numera ingår Slottsstaden i området Rönneberga. Solkullen bostadsområde i nordvästra Eslöv öster om Trollenäsvägen. Villastaden ligger mellan centrum och parkområdet vid Trollsjön. Området domineras av såväl stora som mindre patriciervillor från 1900-talets första decennier. Väster, bostadsområde i västra Eslöv mellan Västerdala och Fridasro. Västerdala, bostadsområde i sydvästra Eslöv. Öster eller Östra Stationsområdet, bostadsområde på öster i Eslöv som begränsas av järnvägen, Östergatan, Trehäradsvägen och Gasverksgatan.
Byggnader (i urval) miniatyr|Eslövs station. miniatyr|Stenberget. Eslövs järnvägsstation Gamla vattentornet vid Kvarngatan byggdes 1905 och togs ur bruk 1968. Lagerhuset, Eslöv, uppfört 1918 efter Erik Gunnar Asplunds ritningar. Medborgarhuset, Eslöv. Arkitekt: Hans Asplund, 1957, byggnadsminnesförklarades 2001. Bronsstatyetten Morgon av Nils Möllerberg placerades i Medborgarhuset 1960. Nya vattentornet som ligger i Fäladen invigdes 1968. Rådhuset vid Västerlånggatan byggdes 1892 som skolbyggnad, Elementarskolan, för Eslövs privata högre läroverk. Skolverksamheten flyttade 1910 till nuvarande Ekenässkolan och huset byggdes om till Rådhus. Från 1916, då Eslöv blev eget tingslag och ingick i Frosta och Eslövs domsaga, var även tinget inrymt här. 1927 skedde ännu en ombyggnad samt även en tillbyggnad åt söder. 1958 flyttade domsagan till det nybyggda tingshuset söder om Rådhuset. Kommunorganisationen flyttade ut 1982 till det då nybyggda Stadshuset och därefter flyttade bland annat Kommunala Musikskolan, nuvarande Kulturskolan, in i byggnaden. Stenberget EFS-kyrkan Eslövs kyrka. Arkitekt Carl Möller, 1891 Västra Sallerups kyrka, Västra Sallerups kyrkby Österkyrkan Radhus, Ulvåsa park (Odengatan), arkitekt: White arkitekter genom Sven Gustafsson och Lars Gezelius 1999.
Torg
Föreningstorget Föreningstorget ligger i norra Eslöv mellan Västerlånggatan och slutet av Kanalgatan. Vid Föreningstorgets norra sida ligger polishuset som invigdes 1966. Fontänskulpturen Vattenlek av Thure Thörn placerades här 1972.
Stinstorget Ett sluttande torg med bänkar och planteringar vid Östra stationsområdet. Stod färdigt hösten 2006.
Stora torg miniatyr|Lördagsmusik med Ungdomsorkestern på Stora Torg.
Platsen där Stora torg ligger idag var i början på 1800-talet en av byn Eslövs allmänningar. Då södra stambanan byggdes tjänstgjorde platsen som grustag. I december 1873 köpte Christian E Nilsson den jordlägenhet, som tillhörande Eslövs bys allmänning sedan flera år tillbaka varit och fortfarande gagnas som salutorg för 1 500 riksdaler riksmynt. Säljare var 40 personer som representerade samtliga hemmansnummer i byn utom kronobostället. 1875 gick köpet vidare till Eslövs köping. Först 1937, till en summa av 1 000 kronor, sålde kronan Kronoboställets andel av torget till staden Eslöv.
Stora torg användes under sent 1800tal och första halvan av 1900-talet som handelsplats med torgdagar alla helgfria lördagar samt marknad fjärde onsdagen i varje månad. Även kreaturshandeln var förlagd hit fram till 1895 då den flyttade till nuvarande Stadsparken. 1920 fick torget kullerstensbeläggning, en cirkelfomad plantering anlades samt en diagonal gång tvärs över. 1948 påbörjades en ombyggnad av Stora torg som återinvigdes 1950 med trädplantering och vattenfontän. I början av 2000-talet var det en lång debatt om bilparkering eller ej på torget. Frågan om bilfritt drevs främst av ordförande i Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Tony Hansson (s). Sedan 2010 år torget bilfritt och torget börjar återta sin plats som marknads och mötesplats. Torghandel är som livligast lördags- och onsdagsförmiddagar.
Skulpturen Snäckfågel av Eric Grate placerades på Stora torg 1966 efter att under en tid ha stått i Joel Sallius Park vid Medborgarhuset. Stora torg förändrades ytterligare i slutet av 1980-talet då hotell Stensson byggdes. 2006 fick Stora torg nya gång- och cykelbanor.