Töglag är ett fornnordiskt versmått som troligen uppfanns av skalden Torarin lovtunga vid Knut den stores hird omkring år 1028.Finnur Jónsson, a.a., sid 602. Töglag tillhör, skriver Snorre Sturlasson, "de mindre versformerna som förr ofta användes i lovdikter".Háttatal 67. Metern är med andra ord kortfattad. I stället för tre höjningar per kortrad, som i drottkvätt, har töglag bara två. I Háttatal, Snorres exempelsamling av forntida versmått, är töglag nummer 69:
Kunn bjó ek kvæðikonungs bróður þjóð - þann veit ek þengil -þrenn - fjǫlmennan; fram skal in fjórðafólkglaðs vaða ljóss elds lagarlofun friðrofa.Prosaöversättning: Jag gjorde tre dikter, kända för människor, åt kungens bror - jag vet att den härskaren har ett stort manskap. Fram skall skrida den fjärde lovsången över havets ljusa elds [guldets] stridsglada fridstörare [anföraren]. Snorres Edda, Johansson & Malm, a.a., sid 253.
Som synes saknas assonans i udda rader. Om där, som i drottkvätt, finns halvassonans kallas metern tögdrapulag (tǫgdrápulag).
Referenser Noter
Källförteckning Snorres Edda i översättning av Karl G. Johansson och Mats Malm. Klassikerförlaget, 1999. . Finnur Jónsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie, I, 2 utg., København, 1920.
Kategori:Versmått Kategori:Fornnordisk verslära